Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Risk att digitaliseringen försvårar klimatomställningen”

SLUTREPLIK. Lars Hultkrantz skriver förtjänstfullt i en replik på vår artikel (DN Debatt 18/8) om de investeringar som krävs för energi- och klimatomställningen. Och att digital teknik är en viktig del av lösningen. Naturligtvis ligger det mycket i detta, skriver Anders Wijkman och Kristian Skånberg.

Rätt utnyttjade kan de landvinningar som gjorts inom digitaliseringsområdet säkerställa att allt det kapital vi redan byggt – byggnader, vägar, räls och så vidare – utnyttjas långt effektivare. Miljömålsberedningen ägnar just sådana frågor uppmärksamhet i sitt nyligen avlämnade betänkande, och slår bland annat ett slag för bredbandsutbyggnaden.

Potentialen att reducera utsläppen genom ett effektivare resursutnyttjande är stort inom många sektorer. Vi behöver heller inte bygga lika mycket nytt om vi kan öka nyttan av det som redan finns tillgängligt och virtuella tjänster kan ersätta både fysiska transporter och varor. Precis som Hultkrantz ser vi digitaliseringen som en ”möjliggörande” teknik. Effektivare materialanvändning – genom en utveckling mot en mer cirkulär ekonomi – underlättas av digitaliseringen. Romklubbsrapporten om den cirkulära ekonomin – som vi refererar till - diskuterar ingående vad samhället kan vinna på att investera i sådant som ökar utnyttjandegraden av olika produkter och förlänger deras livslängd. På köpet är en sådan ekonomi mer jobbskapande.

Samtidigt som detta konstateras kan vi inte tänka bort all den infrastruktur som redan finns på plats eller som måste bygga i närtid. Befolkningen växer och ska ha någonstans att bo. Mycket av infrastrukturen i dag är beroende av fossila råvaror eller utnyttjas på sätt som ökar utsläppen av växthusgaser. Det måste vi ändra på. Så även om den digitala ekonomin steg för steg leder till mer resurssnåla lösningar behöver investeringar ske – i bostäder, räls, elvägar, laddstolpar, isolering av hus, ny produktionsteknik, som bioraffinaderier och stålproduktion med hjälp av vätgas.

Om vi blickar ut över världen finns fortsatt stora behov av investeringar i infrastruktur. Beräkningar visar att hälften av den urbana infrastruktur som kommer att behövas år 2050 ännu inte är byggd (International Resource Panel, 2016). Förutsättningarna är goda till tekniksprång och resurssnåla lösningar men behoven av bostäder och annan samhällelig infrastruktur är mycket stort.

Att hårdvara alltid kommer att vara dyrare och mer resurskrävande att tillhandahålla än mjukvara har Hultkrantz givetvis rätt i. Men för att digitaliseringen ska bidra så positivt som möjligt till ansträngningarna att reducera klimatpåverkan och att nå FN:s antagna utvecklingsmål (SDG:s) behöver teknikutvecklingen tydligare riktas in mot att bidra till just dessa mål. Annars är risken uppenbar att den samlade effekten av teknikens alla nya tillämpningar snarare försvårar klimatomställningen och uppnåendet av utvecklingsmålen.

Sverige har sedan länge ett bytesbalansöverskott på runt fem procent av BNP, i runda tal 200 miljarder om året. Minusräntan gör samtidigt att Sverige faktiskt kan få betalt för att ta upp långsiktiga lån. Men politiken tycks vare sig benägen att utnyttja detta läge eller inse allvaret i de sociala och klimatmässiga utmaningarna.

Med kravet att statskulden inte får öka, och med en skattekvot som är runt 10 procent lägre än för tio år sedan, blir följden att det offentliga har svårt att både underhålla och nyinvestera i tillräcklig omfattning. För att säkra en god framtida utveckling krävs inte bara att offentliga budgetar över tiden ska gå med överskott och att statsskulden inte ska vara för hög. Därtill måste det finanspolitiska ramverket säkra de investeringar som behövs – både i form av hårdvara och mjukvara - för att både klara den sociala välfärden och energi- och klimatomställningen.

DN Debatt. 18 augusti 2016

Debattartikel

Anders Wijkman, ordförande i Romklubben, avgående ordförande i Miljömålsberedningen och Kristian Skånberg, miljöekonom, rådgivare åt Stockholm Environment Institute:
”Offentliga investeringar krävs för att nå klimatmål”

Repliker

Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi, Örebro universitet:
”Digital teknik effektivare än stål och betong”

Slutreplik från Anders Wijkman och Kristian Skånberg:
”Risk att digitaliseringen försvårar klimatomställningen” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.