Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Sänkta kompetenskrav fel väg att gå”

REPLIK. Det är med stigande förvåning som vi läser Jan Björklund och Anna Starbrinks artikel (DN Debatt 15/3). Det är slående hur behovet av läkare med kvalificerad medicinsk kunskap uppmärksammas i debattartikeln medan lägre kompetens inom omvårdnad förespråkas, skriver företrädare för Svensk sjuksköterskeförening.

Jan Björklund och Anna Starbrink vill avskaffa hälso- och sjukvårdens portalparagraf att ”målet för hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” och ersätta den med den enskilda individens rätt. Samtliga partier inklusive Liberalerna har stått bakom riksdagens prioriteringsprinciper i hälso- och sjukvården. Dessa anger att principerna för människovärde, behovs och solidaritet samt kostnadseffektivitet ska styra. Trots dessa principer vet vi att hälso- och sjukvården idag är ojämlik. Liberalernas förslag banar vägen för än mer ojämlik vård där de resursstarkaste prioriteras på bekostnad av de resurssvaga.

Stockholms läns landsting, där Anna Starbring är personallandstingsråd, har främst på grund av sjuksköterskebrist 600 vårdplatser stängda. Lösningen som hon föreslår är en förlegad modell av sakorienterad vård på löpande band där sjuksköterskorna ska avlastas genom att anställa många fler vårdbiträden. Sjuksköterskor ska inte lägga tid på ”enkla uppgifter” som att dela ut matbrickor, det kan vårdbiträden göra.

Debattörerna reflekterar inte över variationer i patientens tillstånd. Hen kan vara svårt sjuk och behöva hjälp att äta, ha sväljsvårigheter eller själv kunna ta emot matbrickan och äta. Därför går det inte att organisera vården efter varje moment utan det krävs ett team med lägst undersköterskekompetens som beroende på patientens status avgör vem som bär in matbrickan och ger patienten det stöd som behövs. Det är legitimerade sjuksköterskor som har ansvar för omvårdnaden vilket innebär att göra kvalificerade bedömningar, tolkningar av patienters omvårdnadsbehov samt att i partnerskap med patienten föreslå omvårdnadsåtgärder.

Vi börjar tröttna på att omvårdnad allt som oftast beskrivs som enkla handgrepp som kan utföras av vem som helst samtidigt som vården är alltmer komplex och kunskapsintensiv med krympande vårdtid. Beror det på att omvårdnad anses vara ett kvinnoyrke och därför inte behöver hög kompetens?

Det är slående hur behovet av läkare med kvalificerad medicinsk kunskap uppmärksammas i debattartikeln medan lägre kompetens inom omvårdnad förespråkas. Skillnad mellan hur Björklund agerade för att öka kvaliteten i skolan är avgrundsdjup. Åtgärder vidtogs för att alla lärare ska vara behöriga och lärarlegitimation infördes. Karriärtjänster som förstelärare och lektorer skapades för att göra yrket mer attraktivt. Staten bidrog med statsbidrag för att höja lönerna. När det gäller sjuksköterskebristen förespråkas istället sänkta kompetenskrav.

DN Debatt. 15 mars 2017

Debattartikel

Jan Björklund (L), partiledare och Anna Starbrink (L), landstingsråd i Stockholm och ordförande för Välfärdskommissionen:
”Gör fler sjukhus privatdrivna och återinför vårdbiträdena” 

Repliker

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S):
”Vi säger nej till Liberalernas experimentverkstad” 

Ami Hommel och Åsa Andersson, Svensk sjuksköterskeförening:
”Sänkta kompetenskrav fel väg att gå” 

Slutreplik från Anna Starbrink (L):
”Privata sjukhus bland de bästa” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.