Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 18:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/situationsoberoende-fartgranser-kan-invagga-i-falsk-sakerhet/

Repliker

”Situationsoberoende fartgränser kan invagga i falsk säkerhet”

REPLIK DN Debatt 29/1. Brist på påkörningsvänliga barriärer och situationsoberoende fartgränser som kan invagga i falsk säkerhet är uppgifter som bör tas i beaktande när frågor om trafiksäkerhet och olyckor diskuteras, skriver Lennart Strandberg, professor emeritus i färdsäkerhet.

Rätta artikel

Generaldirektörerna som skriver på DN Debatt 29/1 har fastnat i ett paragrafstyrt syndabockstänkande som saknar relevans för vinterns komplexa olycksförlopp. Låt mig förklara:

1.

Situationsoberoende fartgränser kan invagga i falsk säkerhet och öka olycksrisken. Ett exempel är frontalkrocken utanför Kiruna, som dödade sex schweiziska turister natten till 12 januari. Olyckskurvan är 90-skyltad, men kurvradie och lutning uppfyller inte mer än kraven för 60 kilometer per timme i vägreglerna ’VGU’. Dessutom är vägbanan otillåtet smal. 

2.

Ett landsomfattande problem i infrastrukturen är bristen på påkörningsvänliga barriärer med adekvat krockkapacitet längs vägar och vid öppningsbara broar. Det blev uppenbart vid felträdsanalys av kraschen på Södertäljebron en februarinatt för snart tre år sedan. Då dödades fem brittiska musiker. Den öppningsbara lyftbrons tvärbalk trängde in genom vindrutan på deras hyrbil, som sedan okontrollerat föll ned i kanalen. 

De statliga haveriutredarna ignorerade både halkan på brorampen och den förklaring till förarens beteende som presenterades i brittiska media. Att han körde regelvidrigt genom de lättkrossade bommarna fick utredarna att glömma statens systemansvar i Nollvisionen. Fallgropen på E4 över kanalen fortsätter därför att öppnas dagligen utan de skonsamma nödstopp som finns på marknaden. 

3.

Oavsett polemiken kan förhoppningsvis generaldirektörernas debattartikel stimulera den samverkan med erfarna yrkesförare och transportbranschen, som Transportstyrelsen nu behöver till sitt regeringsuppdrag att se över trafiksäkerheten för korta dragbilar med ”EU-trailers” (EU-tradare). 

För att förstå förloppet bakom de fällknivshaverier som EU-tradare ofta ses i på videofilmer online och på foton i massmedia har vi i VETA kombinerat fordonsdynamisk modelleringserfarenhet med mångåriga observationer speciellt från yrkesförare. Förloppet förklaras kortfattat här med en video där bland annat fällknivsförloppet på is- och snöväglag demonstreras i låg fart.

Trafikverkets uttalanden i DN om masskraschen på Tranarpsbron i januari 2013 håller samma skuldbeläggande ton som i förra veckans debattartikel. Detta kontrasterar också mot våra VETA-fakta om de tre tyska EU-tradare som fällde ihop sig och blockerade ena körbanan på E4 vid Tranarpsbron, vilket initierade masskraschen.

Fordonsdynamiska beräkningar och mätdata från Chalmers tyder på att EU-tradarnas antisladdsystem inte klarar svensk extremhalka. Antisladdfunktionerna kan här förvärra situationen, när dragbilen plötsligt växlar från under- till överstyrning. Att svenska myndigheter ställer högre krav på halkbekämpningen framstår därför som ofrånkomligt enligt Nollvisionens ansvarsfördelning.

För att djupare studera körsäkerheten hos EU-tradare, ansökte VETA i mars 2018 om forskningsanslag från bilägarnas Skyltfond. Trafikverket avslog.

Vi är nu beredda att i stället delge våra insikter till Transportstyrelsens mer intresserade handläggare.