Forskarna Englund, Holm, Jonsson och van der Spoel argumenterar för minskad skogsavverkning och skatt på biobränslen i syfte att öka kollagret i den svenska skogen. Frånsett vissa tankevurpor, som påpekas av forskarna Högberg och Lundmark i en replik, så missar debattörerna att inkludera konsekvenserna av att ersätta alla produkter skogsbruket levererar, som trä, papper och biobränsle.

Svensk skogsindustri är till exempel en av världens största leverantörer av papper till livsmedelsförpackningar. Dessa förpackningar skyddar livsmedel under sin transport från bonde till konsument. Klimatnyttan av att livsmedel förhindras att bli svinn är enorm. Hur ska dessa förpackningar ersättas – av fossil plast?

Den svenska biobränsleanvändningen huvudsakligen av restprodukter från trä- och pappersindustrin och uppgår i dag till cirka 140 TWh i Sverige, något mer än den samlade oljeanvändningen. Hur ska denna enorma energimängd ersättas? Hur ska fjärrvärmeverken kunna leverera energi till om biobränsletillförseln upphör eller fördyras?

Uppräkningen av liknande problem kräver ett större utrymme än vad en replik medger.

Sammanfattningsvis: självklart kan skogens kolförråd öka på kort sikt om avverkningarna upphör, men om man som debattörerna föreslår att uttagen av biomassa ska minskas på grund av klimatkrisen bör man rimligen inkludera konsekvenserna för bortfallet av bioenergi samt trä- och pappersprodukter i kalkylen. En sådan kalkyl landar i helt andra slutsatser.