Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/skenutbildningen-riskerar-att-devalvera-synen-pa-lararyrket/

Repliker

”Skenutbildningen riskerar att devalvera synen på läraryrket”

REPLIK DN DEBATT 3/6. Det är högst olämpligt att Skolverket som statlig myndighet tar fram en ”skenutbildning” som signalerar, oavsett vad Fredriksson hävdar, att obehöriga personer med lite statlig ”orientering” kan ersätta legitimerade och behöriga lärare, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund och Johanna Jaara Åstrand,  Lärarförbundet.

Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, väljer att på DN Debatt lansera en satsning på ett stödmaterial till så kallade obehöriga lärare. Fredriksson frågar i artikeln om det inte kan uppfattas kontroversiellt att en statlig myndighet tar fram ett sådant material och om det inte kan uppfattas som att staten sanktionerar att lärarlegitimationsreformen undergrävs? Som företrädare för lärarprofessionen vill vi hjälpa Fredriksson med svaret. Det är nämligen ett tydligt ja. Än märkligare är att utbildningsminister Anna Ekström (S) i en artikel i Altinget uppmuntrar Skolverkets missriktade initiativ.

I värsta fall kan Skolverkets material leda till att devalvera synen på läraryrket och spela de krafter som vill slopa lärarlegitimationen i händerna. Enligt vår uppfattning är det högst olämpligt att Skolverket som statlig myndighet tar fram en ”skenutbildning” som signalerar, oavsett vad Fredriksson hävdar, att obehöriga personer med lite statlig ”orientering” kan ersätta legitimerade och behöriga lärare. Det är ett hån mot lärarkåren, att med några femminutersfilmer och information om styrdokument tro att man ska kunna säkra kvalitet i skolan. En lång och gedigen lärarutbildning är det enda som kan göra det.

Legitimationsreformen är en reform vi båda tydligt står bakom och som Skolverket har i uppdrag av regering och riksdag att förvalta på ett ansvarsfullt sätt. Men denna satsning är inte ansvarsfull om man vill lösa lärarbristen och värna legitimationsreformen. Det känns märkligt att behöva påtala detta både för Skolverket och utbildningsministern.

Vi håller däremot med om Skolverkets problembild. Lärarbristen är svensk skolas allra största utmaning. Att minska lärarbristen behöver därför vara skolpolitikens första prioritet.

Men kortsiktiga lösningar kan stå i motsatsställning till det långsiktiga behovet av fler behöriga lärare. Vi vill hålla uppe trycket på arbetsgivarna att anställa behöriga lärare, men också få arbetsgivarna att i bidra till lärarförsörjningen genom att underlätta för de obehöriga att nå en lärarexamen och därmed behörighet. 

Med Skolverkets initiativ finns en gigantisk risk att arbetsgivare nöjer sig med att erbjuda kraschkurser in i läraryrket. På alla arbetsplatser behövs arbetsplatsintroduktion, för både behöriga och obehöriga med läraranställning, men dessa har en helt annan roll än de breda och djupa yrkesprogram som förbereder för en karriär inom yrket.

Skolverkets femminutersfilmer är enbart kosmetika. Vi uppmanar därför Peter Fredriksson att dra tillbaka denna feltänkta satsning och föra en dialog med oss.

Vi inser också att även vid de allra mest optimistiska prognoserna för lärarförsörjningen så kommer en hel del elever att undervisas av obehöriga. Men för att underlätta för lärarförsörjningen och inte skapa nya hinder så bör man i stället satsa på utbildningar som verkligen leder fram till en lärarexamen. Här finns det redan etablerade insatser, såsom Lärarlyftet, VAL (vidareutbildning av obehöriga lärare) och nu senaste regeringsuppdraget till lärosätena om Fler vägar in i läraryrket, där Skolverket redan på olika sätt är involverat. 

Vi anser att dessa behöver permanentas, tillföras mer resurser och vid behov få vidgade uppdrag för att kunna omfatta fler. Detta måste kombineras med bra studievillkor och studiefinansiering, goda möjligheter till validering eller tillgodoräknanden av erfarenhet inom en lärarutbildning samt att distansutbildning underlättas. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort behovet av professionsutveckling för de redan behöriga och etablerade lärarna, vilket i sin tur är avgörande för yrkets långsiktiga attraktivitet. Här har vi höga förväntningar på att ett professionsprogram för lärare kommer på plats under mandatperioden i enlighet med Januariavtalet. 

Självklart behöver detta kombineras med kraftfulla åtgärder från arbetsgivare och stat för att minska lärares arbetsbörda och förbättra deras arbetsmiljö i stort. Det vore långsiktiga lösningar för skolan, men Skolverkets femminutersfilmer är enbart kosmetika. Vi uppmanar därför Peter Fredriksson att dra tillbaka denna feltänkta satsning och föra en dialog med oss.