Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-14 00:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/skilj-pa-bra-och-dalig-skuldsattning/

Repliker

”Skilj på bra och dålig skuldsättning”

REPLIK DN DEBATT 18/11. Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen hävdar att amorteringskraven har begränsad betydelse vad gäller höjda trösklar för unga in på bostadsmarknaden och det inbromsade bostadsbyggandet. I en ny rapport kan Sveriges Byggindustrier visa att påståendet har liten bäring på verkligheten, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Rätta artikel

Kreditrestriktionerna har fått stora effekter och bidrar kraftigt till att en tredjedel av marknaden för nyproduktion försvinner på bara två år. Den sammanlagda effekten av kravet på 15 procents kontantinsats, skärpta amorteringskrav på lån högre än 4,5 gånger årsinkomsten och bankernas väl tilltagna kalkylräntor stänger bokstavligen dörren till ett eget hem för många.

Ränteläget kommer att vara lågt under lång tid framöver och det osannolikt att en konjunkturnedgång kommer att kombineras med kraftiga räntehöjningar. Trots det kräver bankerna att bolånetagaren ska klara räntenivåer på 7–8 procent – även den som binder sina lån.

Drygt 20 procent fler i åldersgruppen 25-35 år skulle ha möjlighet att köpa en nyproducerad etta om det skärpta amorteringskravet avskaffas och bankernas krav på räntenivåer justeras ned till mer realistiska fem procent.

Främst drabbas unga vuxna som flyttat till starka arbetsmarknadsregioner och kvinnor som vill separera. Regleringsivern har lett fram till att endast två av tio ensamboende i åldern 25–35 år råd att köpa en nyproducerad etta i Stockholm. I Göteborgs centrala delar stängs nio av tio ute. Vår analys visar att drygt 20 procent fler i åldersgruppen skulle ha möjlighet att köpa en nyproducerad etta om det skärpta amorteringskravet avskaffas och bankernas krav på räntenivåer justeras ned till mer realistiska fem procent. Det är inte en försumbar andel.

Debatten om hushållens skuldsättning glömmer alltför ofta bort något som torde vara alldeles självklart: Det är skillnad på bra och dåliga lån. Snabb tillväxt, kombinerat med låga räntor och stigande realinkomster, har lett till stigande bostadspriser och ökad skuldsättning. Men förväntningarna på prisutveckling och räntenivåer är rimliga, hushållssparandet högt, och kreditgivningen sund med god återbetalningsförmåga hos låntagarna. Innebär då nominellt stigande skulder ett påtagligt problem för samhällsekonomin?

Tänkbara vinster med minskad skuldsättning motverkas av ökade samhällskostnader: När efterfrågan hålls tillbaka bromsar också nyproduktionen in. Stockholms Handelskammare har visat att bostadsbristen kostar Stockholmsregionen 100 miljoner kronor om dagen. Därför kräver Sveriges Byggindustrier en politisk översyn av hur kreditrestriktionerna påverkar såväl bostadsbyggandet som unga bostadsköpare.

Liksom Erik Thedéen hoppas vi på kraftfulla reformer av hyresmarknaden och förändringar av beskattningen av bostäder som ökar rörligheten. Men den som tvingas bo i andra hand för över 10.000 kronor i månaden, eftersom man inte får lån till en bostadsrätt som skulle kosta 8.000 kronor inklusive amorteringar, har inte råd att vänta. Bristen på en bostadspolitik för alla som saknar kontakter, kötid och kapital är ett generationssvek mot tusentals unga vuxna.