Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Skilj på investeringsvolym och prioriteringar”

SLUTREPLIK DN Debatt 4/12. Anledningen till de uppenbara bristerna i replikerna är att debattörerna inte är intresserade av att diskutera långsiktig investeringsnivå och utgiftsram. De ägnar nästan hela replikutrymmet åt att diskutera prioriteringar inom en utgiftsram, skriver Lars-Fredrik Andersson, Rikard Eriksson och Sandro Scocco.

I vår debattartikel konstaterade vi att finansdepartementets analyser av nivån på de offentliga investeringarna är missvisande. Vi menade att deras sätt att presentera statistiken gav en bild av att de vuxit snabbare än ekonomin i övrigt, när de i stället minskat i förhållande till ekonomin.

Dessutom ifrågasätter finansdepartementet om investeringarna över huvud taget bör växa i takt med ekonomin. Vi menade att då detta gällt i över hundra år, så är bevisbördan varför det inte skulle gälla i framtiden mycket tung.

Finansdepartementet genomför dessa analyser som en del i det långsiktiga budgetarbetet för att bedöma långsiktiga investeringsbehov och offentlig utgiftsram. Det är alltså ett politiskt viktigt arbete. Nästa steg är sedan att inom en definierad utgiftsram prioritera olika aktuella transportprojekt.

Det är tyvärr helt uppenbart att samtliga replikförfattare misslyckats med att ta till sig denna distinktion mellan utgiftsram och prioritering.

I artikelns själva kärnfråga konstaterar John Hassler endast ”Det är möjligt att de sammanlagda investeringarna i infrastruktur är för små. Detta är dock en svår fråga att svara på”. Det är dock ännu svårare att svara på varför stabila långsiktiga trender plötsligt inte skulle gälla.

Pär Kågeson, å sin sida, är ännu mer svepande ”Mättnadstendenser inträffar förr eller senare i alla system …”. Ja, det är möjligt, men han lämnar i övrigt inte ett enda bevis varför så skulle ske nu.

Det blir dock direkt märkligt när Harry Flam, Maria Börjesson, Lars Hultkrantz och Jan-Eric Nilsson (Flam med flera) ger sitt svar på frågan ”Det finns i själva verket inget samband alls mellan investeringsvolym och resenärernas upplevelse av transportsystemet.”. Skulle noll kronor i investeringar över femtio år generera samma transportupplevelse som fyrtio miljarder per år? Som teoretisk utgångspunkt för att bestämma en långsiktig utgiftsram är detta naturligtvis en orimlighet.

Anledningen till dessa uppenbara brister i replikerna är att debattörerna inte är intresserade av att diskutera långsiktig investeringsnivå och utgiftsram. De ägnar nästan hela replikutrymmet åt att diskutera prioriteringar inom en utgiftsram. Det är förvisso ett intressant område, men där har vi inte utryckt någon som helst uppfattning.

Här skriver exempelvis Hassler ”Till skillnad från artikelförfattarna menade vi att ett centralt problem är att investeringarna inte styrs till de projekt som är samhällsekonomiskt mest lönsamma.”. Det är ett svårförståeligt påstående utifrån vår artikel, då vi över huvud taget inte diskuterar frågan.

Hassler har också svårt att förstå vad vi kritiserar honom för. Låt oss därför tydliggöra detta. Det är för att han tidigare entydigt slagit fast att transportproblemen inte beror på brist på pengar, utan att hela frågan handlar om misshushållning. Man kan notera att repliken är mer ödmjuk och Hassler nu menar att det är möjligt att nivåerna är för låga.

Även om Hassler nu är mer nyanserad kring nivåerna, menar Flam med flera att vi ägnar oss åt förlegat ”makrojonglerande”. Återigen ett märkligt påstående eftersom det vi gör är just att granska finansdepartementets ”makrojonglerande”. Om Flam med flera anser att det är meningslöst och förlegat att definiera långsiktiga utgiftsramar utifrån makroekonomiska förutsättningar, borde de ta upp det med finansdepartementet. Som Finanspolitiska rådets ordförande har Flam goda möjligheter att göra det. Vi utgår ifrån att ingen bestrider att om makroekonomiska förutsättningar ska styra utgiftsramarna, så ska de också vara korrekta.

Från en ordförande för Finanspolitiska rådet är det dock sannolikt en ogenomtänkt åtgärd, för vad ska i så fall vara styråran för det långsiktiga budgetarbetet? Att enbart ha mycket starka föreställningar om prioriteringar ger knappast stabila statsfinanser över tid.

Skulle allt som var samhällsekonomiskt lönsamt byggas nästa år så skulle både statsfinanserna och ekonomin gå över styr. Vi anser att ”makrojonglerandet” både är nödvändigt och viktigt, vilket självklart inte utesluter att prioriteringsdiskussionen är lika viktig – med det tillägget att artikeln inte handlade om det och att alla de uppfattningar vi tillskrivs i den diskussionen helt saknar grund.

Det gäller inte minst Kågesons uppfattning att vi förespråkar mer järnvägstransporter. Det är inget vi över huvud taget gör i artikeln. Vi konstaterar bara att regeringen förespråkar detta och det stämmer illa med hur verkligheten utvecklats. Det vi genomfört är alltså en granskning av finansdepartementets beskrivning av nivå och utvecklingen av transportsektorn i förhållande till regeringens mål, inte utifrån våra egna uppfattningar. Vi uttrycker vare sig i rapporten eller i artikeln några som helst uppfattningar om vare sig Brommarondellen (Flam med flera) eller snabbtåg (Kågesson).

Förhoppningsvis kan debatten utvecklas framöver så att både frågan om den långsiktiga investeringsvolymen, och vilka prioriteringar som är lämpliga givet denna, kan diskuteras utan att de två på ett osakligt sätt blandas samman. Om man kan leda i bevis att en investering kan göra mer nytta någon annanstans, är det inget argument för att helt avstå investeringar.

Det är dessutom logiskt fullt möjligt att samtidigt ha uppfattningen att både investeringsvolymen är för låg (vi) och att prioriteringarna inte är optimala (replikförfattarna). Att ha som utgångspunkt att investeringsvolymen inte spelar någon roll är dock, som sagt var, bara märkligt.

DN Debatt.4 december 2017

Debattartikel

Lars-Fredrik Andersson, docent Umeå universitet; Rikard Eriksson, professor Umeå universitet och Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé:
”Finansdepartementet har fel – ökade vägsatsningar krävs”

Repliker

Ekonomerna Maria Börjesson, Harry Flam, Lars Hultkrantz och Jan-Eric Nilsson:
”Gamla och irrelevanta påståenden”

Per Kågeson, fil dr i miljö- och energisystemanalys:
”Kapacitetsproblemen finns i storstäderna”

John Hassler, professor vid IIES Stockholms universitet:
”Regeringen prioriterar fel infrastrukturprojekt”

Slutreplik från Lars-Fredrik Andersson, Rikard Eriksson och Sandro Scocco:
”Skilj på investeringsvolym och prioriteringar”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.