Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 00:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/skolan-behover-balans-mellan-elevmotivation-och-kravdisciplin/

Repliker

”Skolan behöver balans mellan elevmotivation och krav/disciplin”

SLUTREPLIK DN DEBATT 29/8. Enkla ensidiga lösningar byggda på selektivt vald ”evidens” fungerar sällan bra. Balans får vi när vi har lika höga krav på elevmotiverande arbetssätt som på kunskapskrav och elevdisciplin, skriver Martin Lackéus.

Min debattartikel har i repliker föranlett en rad frågor om vetenskaplig kvalitet, metodik och legitimitet, om krav och disciplin i skolan, kriminalitet och obalansens riktning, samt om etik och företagande. Nedan svarar jag på dessa åtta frågor. Jag är också orolig för att en alltför hätsk skoldebatt tystar många forskare och försvårar viktiga demokratiska samtal om skolan.

1 Håller forskningen hög vetenskaplig kvalitet? Debattinlägget är grundat på en kollektiv forskargärning påbörjad 2009. Ett kärnteam på cirka 15 personer har forskat på och med 1.048 lärare, elever och studenter i Sverige, Norge och Turkiet. 10.953 minienkätsvar har analyserats. 291 personer har intervjuats, främst elever. 3.500 sidor resulterande text har analyserats, där kunskaper var en av utfallsparametrarna. 

Det är sannolikt den mest omfattande och rigorösa studie som har genomförts på området globalt. Arbetet har dokumenterats i fem rapporter, nio publicerade artiklar, tre bokkapitel och två avhandlingar, noggrant granskade av ett 50-tal ledande forskare och experter runt om i världen. Internationella auktoriteter som Saras Sarasvathy, David Rae, Per Blenker, William Gartner och Stuart Read har på djupet granskat arbetet och uttryckt sin uppskattning över hur intressant och välgjord forskningen är.

2 Kan vår valda forskningsmetodik svara på vad som fungerar inom pedagogik? Ingen metodik kan säga vad som fungerar för alla. Däremot kan vår metodik svara på när, hur, varför och för vem något kan fungera. I vårt arbete har vi valt bort randomiserade experimentstudier och annan positivistisk forskningsmetodik. Sådana metodval passar bra inom naturvetenskap, men sämre inom samhällsvetenskap där målet ofta är att försöka bygga ett bättre samhälle. I stället har vår forskning byggt på kritisk realism, som lämpar sig bättre för utbildningsforskning eftersom det möjliggör detaljerad kausal analys.

3 Är vi ”riktiga” forskare? Vi är på många vis en annorlunda forskargrupp. Vi nyttiggör forskning genom företagsstart. Vi bygger ett eget unikt forskningsverktyg som kombinerar kvantitativa och kvalitativa data. Vi forskar på pedagogik via en teknisk högskola och med hjälp av ett utvecklingsföretag. Vi arbetar med klinisk aktionsforskning där vi hjälper dem vi beforskar. Vi bedriver en så pass annorlunda och tvärdisciplinär forskning att den inte har varit möjlig att finansiera via traditionella forskningsanslag. 

Därför har vi arbetat med dem som ser forskningen som så värdefull att de vill bidra med finansiering. Det som är dyrt är forskningstiden. De betalar väldigt lite för forskningsverktyget, långt under självkostnad. Att vara annorlunda kan skrämma en del människor som föredrar mer traditionella arbetssätt, men det ger oss tillgång till unika ”superkrafter”, som Greta Thunberg skulle uttryckt det. Vi har därför nått längre i vår forskning än brukligt, till glädje för många i skolan och på Chalmers.

4 Är vi emot krav och disciplin? Nej. Det är inte krav och disciplin vi är emot, utan obalans mellan skilda perspektiv. Skolan är komplex, och enkla ensidiga lösningar byggda på selektivt vald ”evidens” fungerar sällan bra. Balans får vi när vi har lika höga krav på elevmotiverande arbetssätt som på kunskapskrav och elevdisciplin.

5 Har vi studerat kriminella? Nej, men andra har. Inlägget var inte bara baserat på vår egna empiriska forskning, utan även på andra forskares arbete, exempelvis av docent Martin Hugo. God forskning är alltid en omsorgsfullt sydd väv där man kombinerar egna och andra forskares slutsatser. Händelsekedjans olika länkar på vägen från upplevd meningslös skola till kriminalitet har studerats av olika forskare, se exempelvis här, här, här, här och här. Dock ännu inte samlat, det skulle behövas.

6 I vilken riktning är skolan just nu obalanserad? Det kan diskuteras. Inlägget grundades på en nyligen försvarad avhandling som visade att traditionell pedagogik i dag dominerar, samt på många samtal med skolpersonal. Vi välkomnar dock fler studier som ger oss mer fakta i frågan. Då slipper både skolpolitiker och debattörer gissa.

7 Är det förenligt med god forskningsetik att starta företag kring sin forskning? Ja. Högskolans tre viktigaste uppgifter är att utbilda, forska och nyttiggöra. Forskning nyttiggörs bland annat genom att starta avknoppningsföretag med aktiva forskare som medgrundare, ofta i samarbete med övrig offentlig sektor. Så arbetar Chalmers samt merparten av världens universitet och högskolor. Syftet är att öka forskningens nytta och relevans för samhället. Nyttiggörande genom avknoppningsföretag har i vårt fall vässat forskningen på många sätt, utan några större nackdelar. Det var också enda sättet att konstruera det unika forskningsverktyg som behövts i arbetet.

8 Varför nämns inte avknoppningsföretaget i inlägget? Chalmers har riktlinjer för hur man som forskare ska hantera dubbla roller vid avknoppningar. Man ska bland annat separera sina olika roller tydligt i extern kommunikation. Det hade därför varit oetiskt av mig att även skriva om företaget i inlägget.

Avslutningsvis är skoldebattens klimat oroande, där sak och person gärna sammanblandas och där enskilda personer förtalas. Forskare väljer i dag bort deltagande i skoldebatt av rädsla för att utsättas för personangrepp. Detta tystar pålästa röster och hotar vårt demokratiska samtal. Det ger också otillbörlig makt över skolans utformning till dem som talar högre än de är pålästa.