Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Socioekonomin förklarar skillnaden i sjukfrånvaro”

REPLIK DN Debatt 21/9. Socioekonomiska skillnader är den djupare förklaringen till de skillnader som Östling och Lemne har funnit i sjukfrånvaron, skriver nationalekonomen Roland Andersson och förre rektorn Marcus Lindbom.

Leif Östling och Carola Lemne, ordförande respektive vd för Svenskt Näringsliv visar med statistik från Försäkringskassan att det finns stora skillnader i sjukfrånvaro vad gäller vård, skola och omsorg mellan offentligt och privat anställda (Antal sjukskrivningsdagar per sysselsatt 2016). De har beräknat att det innebär ett produktionsbortfall till ett värde av flera miljarder.

Förklaringen till skillnaden i sjukfrånvaro är enligt dem att medarbetarna trivs bättre i de vinstdrivna företagen där ”God arbetsmiljö och bra ledarskap levererar hög kvalitet”. Bakgrunden till artikeln är den rödgröna regeringens planer på att begränsa avkastningskravet för skolan till sju procent. Östling och Lemne menar att om privata välfärdsföretag tvingas bort från marknaden med ett vinstförbud, blir det ökade kostnader för offentlig sektor.

En djupare analys visar på en annan förklaring till skillnader i sjukfrånvaro. Låt mig med konkreta exempel belysa detta. I det välsituerade Täby finns ett tjugotal vinstdrivna friskolor och ungefär lika många i kommunal regi. Eleverna i Täby rekryteras från välbeställda och välutbildade föräldrar. Det skulle förvåna om det är någon större skillnad i sjukfrånvaron mellan friskolor och skolor i kommunal regi i denna socioekonomiskt homogena kommun.

I problemfyllda stadsdelar som Tensta-Rinkeby och Husby i Stockholmsområdet och Angered, Biskopsgården och Bergsjön i Göteborg är skolorna framför allt i kommunal regi. Få vill satsa på friskolor i områden kända för kriminalitet med rån, våld, knarklangning, skjutningar och mord. Barnens föräldrar är till största delen invandrare med låg utbildning och låga inkomster. En relativt hög andel är arbetslösa, inte minst ungdomar. Skolbarnen skolkar ofta. En relativt stor andel klarar inte proven. Det är stökigt i klassrummen. Det är inte underligt om lärarnas sjukfrånvaro är högre där än i Täby. Socioekonomiska skillnader är den djupare förklaringen till de skillnader som Östling och Lemne har funnit i sjukfrånvaron.

Sverige hade för ett par decennier sedan en hedrande tredjeplats i Pisamätningarna av hur väl kunskapsmålen uppnåddes. Sedan dess har det gått utför. Det finns flera förklaringar till misslyckandet med att nå kunskapsmålen. Postmodernismens ideologi som lärdes ut i lärarhögskolorna om att eleverna själva ska söka efter kunskap, exempelvis med hjälp av utdelade laptops snarare än lärarledda lektioner, ledde till en katastrofal nedvärdering av lärargärningen.

Ett ökande antal vinstdrivna skolor har etablerats sedan början av 1990-talet samtidigt som resultaten i Pisamätningarna försämrats. De största besparingar som en friskola kan göra är genom en reducerad lärarstab. Det medför risker för en försämrad kvalitet. Det finns en inbyggd motsättning mellan ett vinstintresse och kunskapsmålen om hög kvalitet för skolan när intäktssidan är given. Det har lett till avarter som diskrediterat idén om friskolor. Jag tror att det vore bra om Östling och Lemne medgav detta.

De har dock rätt i att det finns potentiella välfärdsvinster att göra. Men inte bara på det sätt som de anger utan också genom att man satsar på bland annat duktiga lärare i problemområdenas skolor. I boken ”Skolor och samhällsekonomi” (Andersson och Olsson 1990) föreslogs att en större skolpeng skulle ges till skolbarn i utsatta områden och att högre löner skulle betalas till duktiga lärare som var beredda att ta sig an svårigheterna i skolor i sådana områden. Nu år 2017 ska staten äntligen satsa på det. Bättre sent än aldrig.

Den höga sjukfrånvaron i problemområdena är ett symptom på allvarliga missförhållanden. Att tro att säg en fördubblad skolpeng eller en introduktion av friskolor i dessa områden löser problemen är en chimär. För detta måste det till stora samhällsinsatser. Det skulle säkert löna sig, inte bara i en minskad sjukfrånvaro utan också i form av ökad sysselsättning och ökat välbefinnande.

DN Debatt. 21 september 2017

Debattartikel

Leif Östling och Carola Lemne, Svenskt Näringsliv:
”Vinstförbud kostar miljarder i ökade sjukskrivningar”

Repliker

Therese Gouvelin och Kjell Rautio, LO:
”Svenskt rekord i hårdvinklad statistik?”

Roland Andersson, nationalekonom och professor emeritus, KTH och Marcus Lindbom, fd rektor för St. Petri gymnasium i Malmö:
”Socioekonomin förklarar skillnaden i sjukfrånvaro”

Slutreplik från Leif Östling och Carola Lemne, Svenskt Näringsliv:
”LO motarbetar bra arbetsmiljö i välfärden”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.