Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Späckat med faktafel om droger”

REPLIK. ”Kunskap ska spela roll och värderas högre än magkänsla och ingrodda idéer” skriver Joar Forsell, ordförande i Liberala ungdomsförbundet, i en debattartikel om svensk narkotikapolitik (DN Debatt 27/3). Tyvärr utgör artikeln ett gott exempel på just det problem Forsell säger sig vilja komma tillrätta med, den är nämligen späckad med faktafel, skriver Björn Johnson och Petter Karlsson.

I artikeln påstås att det är betydligt lättare för 18-åringar att få tag på cannabis än alkohol, att det i Sverige produceras mer cannabis än vad som konsumeras och att detta cannabisöverskott exporteras till omvärlden. Dessutom påstås att nästan en tredjedel av polisens resurser ägnas åt att ”jaga narkomaner”. Inte något av dessa påståenden håller för en granskning.

Vad gäller möjligheten för 18-åringar att få tag på alkohol jämfört med cannabis är sanningen att det är tämligen enkelt att få tag på bådadera. Skolundersökningar från CAN visar dock att runt 60 procent av gymnasieelever i åk 2 säger sig kunna få tag på alkohol inom 24 timmar, medan motsvarande siffra för cannabis endast är 28 procent.

Vad gäller påståendena om att Sverige är självförsörjande på cannabis skriver polisen och tullen i en nyligen publicerad rapport att det inte råder ”självförsörjning på området, även om lokala cannabisodlingar kan tillgodose en avgränsad marknad under perioder”. De senaste veckornas rekordstora beslag av cannabis vid Öresundsbron visar att det fortfarande finns personer som anser det möjligt att tillföra cannabis till den påstått mättade marknaden.

Uppgiften om användningen av polisens resurser bygger på en rapport från Socialstyrelsen, gällande år 2003. När man tar del av den framgår det att uppgiften Joar Forsell nämner gäller polisens insatser mot samtliga brott som är relaterade till alkohol eller narkotika, från tillgreppsbrott och skadegörelse till våldsbrott. Hur mycket av resurserna som ägnas åt att ”jaga narkomaner” går inte att säga, men det handlar förstås bara om en bråkdel av det Forsell påstår.

LUF-ordföranden är också dåligt insatt när det gäller narkotikadödligheten. Enligt Sveriges officiella index över narkotikarelaterade dödsfall avled 427 personer år 2009, en siffra som enligt de senaste officiella mätningarna (avseende år 2014) enligt Socialstyrelsen är uppe i 934 personer. Det är för övrigt 659 personer fler än de som avled i trafiken samma år.

Vi finner det i grunden positivt att LUF väljer en mer pragmatiskt linje i narkotikafrågan än moderpartiet Liberalerna, det parti (då under namnet Folkpartiet) som på 1980-talet hårdast drev frågan om att allt icke-medicinskt bruk av narkotika skulle vara ett lagbrott. Ska LUF lyckas med uppgiften att påverka den officiella hållningen i partiet måste de dock sätta sig in mer i frågorna.

En god början skulle kunna vara att läsa på om de skadebegränsande insatser som redan finns eller är på gång. För drygt ett år sedan beslutade Socialstyrelsen att även ge personer som blivit beroende av smärtstillande läkemedel möjligheten att erhålla substitutionsbehandling (LARO). Samtidigt försvann den regel som sa att LARO-patienter som upptäcktes med att ”missbruka” skulle slängas ur behandlingen och straffas med tre månaders avstängning. I början av mars 2017 fanns totalt 159 verksamheter som bedrev LARO i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, en ökning med 49 verksamheter på drygt tre år.

En kraftig ökning av antalet sprutbytesverksamheter är att vänta nu när kommunernas möjlighet att stoppa dessa upphörde för ganska precis en månad sedan. Folkhälsoministern har dessutom uttalat att ett viktigt mål för svensk narkotikapolitik är att färre personer ska avlida av narkotika, något som endast är realistiskt om antalet skadebegränsande insatser ökar. Allt är alltså inte elände.

Ett annat råd till LUF är att sluta blanda ihop frågan om skadebegränsning – som främst handlar om åtgärder som fokuserar på personer som använder heroin/opioider eller som injicerar narkotika – med cannabisfrågan. Vill LUF driva frågan om alla människors rätt att röka på så varsågoda, men blanda inte ihop denna fråga med rätten till liv och hälsa för några av det svenska samhällets mest utsatta personer.

DN Debatt. 26 mars 2017

Debattartikel

Joar Forssell, Liberala ungdomsförbundet:
”Svensk narkotikapolitik är inhuman och misslyckad”

Repliker

Gunnar Bergström, alkohol- och drgoterapeut:
”Obehaglig människosyn i skademinskningspolitiken”

Eric Dicksson, sjukvårdspolitisk talesperson, KDU Sverige:
”Oansvarigt resonemang om legalisering”

Orsolya Hoffman, med dr, överläkare, Beroendecentrum, Mälarsjukhuset, Eskilstuna och Kerstin Käll, med dr, överläkare Psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping:
”Drogerna dödar - inte nolltoleransen”

Björn Johnson, docent i socialt arbete vid Malmö högskola och Petter Karlsson, socionom och kurator vid LARO psykiatri i Ystad:
”Späckat med faktafel om droger”

Slutreplik från Joar Forssell, Liberala ungdomsförbundet:
”Narkotikamissbruk är farligt och borde minska”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.