Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/starkt-ekonomisk-familjepolitik-centralt-for-regeringen/

Repliker

”Stärkt ekonomisk familjepolitik centralt för regeringen”

REPLIK DN DEBATT 4/6. Vår målsättning är att ge varje generation bättre förutsättningar än vad deras föräldrar hade. Barnen är det viktigaste vi har och alla barn i Sverige ska ges samma trygghet och möjlighet att utvecklas. Precis som Tapio Salonen skriver har familjepolitikens fattigdomsreducerande effekt minskat över tid. Därför är en stärkt ekonomisk familjepolitik en central del i regeringens arbete, skriver socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

Efter åtta år av den borgerliga regeringens ointresse för, och i vissa fall aktiva nedskärningar i, de ekonomiska trygghetssystemen, påbörjade vi ett stort förstärkningsarbete inom den ekonomiska familjepolitiken. Barnbidraget och studiebidraget höjdes med 200 kronor i månaden och vi gjorde särskilda satsningar för de barnfamiljer som har det tuffast. Vi höjde inkomstgränserna i bostadsbidraget flera gånger, för första gången på 20 år. 

Det säger sig självt att när inkomstgränsen ligger fast, i det här fallet mellan 1997 och 2017, blir de som får ta del av stödet allt färre och med allt lägre inkomster. Höjningarna av inkomstgränserna kommer därför att fortsätta. Reformen kommer när utbyggnaden är klar år 2021 innebära att 18.000 fler barnfamiljer har fått eller kommer att få ekonomiskt stöd till bra bostäder. Under förra mandatperioden höjdes även underhållsstödet, mest för de över 15 år eftersom de också har större behov. Totalt har underhållsstödet för de äldsta barnen höjts med 800 kronor i månaden. Det är pengar som gör verklig skillnad för de barn och barnfamiljer som har det allra tuffast.

Vi börjar nu se effekten av de stora satsningar som vi har gjort på både generella och behovsprövade bidrag. Försäkringskassans beräkningar för 2018 visar att för ensamstående kvinnor med två barn kommer mer än var fjärde krona av den samlade inkomsten från de familjepolitiska stöden. Det är en ökning från tidigare år och visar samtidigt att den ekonomiska familjepolitiken gör verklig skillnad. Utan den skulle tre av fyra ensamstående kvinnor med två barn eller fler leva i relativ fattigdom.

Det är inte bara familjepolitiken som stöttar barnfamiljer och påverkar levnadsvillkoren. Utvecklingen på arbetsmarknaden har en avgörande betydelse för familjernas inkomster. Därför är det helt centralt att fortsätta bedriva en politik som gör att fler kommer ut på arbetsmarknaden. Familjepolitikens syfte är därför även att stärka förutsättningarna att kombinera arbetsliv och familjeliv för kvinnor och män med barn. Det höga arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor har länge varit en framgångsfaktor i Sverige, vilket bidragit till både ett mer jämställt samhälle och ekonomisk tillväxt. Detta måste vi bevara och utveckla.

Utan aktiva beslut urholkas delar av de familjepolitiska stöden i takt med pris- och löneökningar. Vi har påbörjat ett stort och viktigt reformarbete, men det finns mycket kvar att göra inom flera områden för att stödja barnfamiljernas ekonomi. Jag kommer fortsätta att driva en politik som utjämnar klyftor för att barns förutsättningar och möjligheter att växa aldrig ska bestämmas av var eller av vem man är född. Mitt mål är att de fattigaste barnen ska kunna drömma de största drömmarna.