Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Statlig inkomstskatt obetydlig för inkomstutjämning”

SLUTREPLIK. Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle höja studiepremien, göra skattesystemet enklare och sannolikt öka intäkterna – utan någon betydande ökning av inkomstspridningen, skriver Jesper Ahlgren och Jacob Lundberg, Timbro.

I vår debattartikel (DN Debatt 14/6) redovisar vi beräkningar i vår nya rapport ”Platt skatt för högre intäkter” som uppskattar att ett borttagande av den statliga inkomstskatten skulle innebära ökade skatteintäkter med 10 miljarder.

Daniel Sestrajcic (V) ifrågasätter dessa resultat. Sestrajcic menar att erfarenheterna från 1990-talet visar att dynamiska effekter inte fungerar. Han verkar ha missat den forskning som visar att sänkta marginalskatter i samband med 1991 års skattereform gav ganska stora dynamiska effekter. Det är bland annat denna forskning vi utgår ifrån när vi beräknar vilka effekterna skulle bli av avskaffad statlig inkomstskatt.

Sestrajcic hänvisar också till en akademisk studie av Bastiani & Selin (2011) och hävdar att svenska marginalskatter inte har snedvridande effekter. I den refererade artikeln skriver dock forskarna att ”det självklart inte är fallet” att marginalskatter inte skulle ha snedvridande effekter. Däremot tar beteendeförändringar tid och man bör tillämpa en försiktighetsprincip i den ekonomiska politiken, vilket också är skälet till att vi anser att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten delvis bör vara finansierat.

Alla skattesänkningar är inte självfinansierande. Däremot indikerar forskningen att sänkningar av riktigt höga marginalskatter kan finansiera sig själva. Exempelvis finns flera studier som pekar på att värnskatten skulle vara självfinansierad att avskaffa. Det beror dels på att riktigt höga skatter avskräcker mer än låga, dels att höginkomsttagare betalar mer i skatt än andra och effekterna på skatteintäkterna därmed blir större.

Att Vänsterpartiet, som gick till val på att höja marginalskatterna med nära 9 procentenheter för normala inkomster, inte tror att höga skatter har några negativa effekter är kanske inte så förvånande, men det går emot all vedertagen forskning, även den som Sestrajcic hänvisar till. Särskilt den som vill se ett stort samlat skatteuttag borde vara noga med hur skattesystemet utformas för att minska snedvridningar och oönskade effekter. Här verkar Vänsterpartiet ha en hemläxa att göra.

Sestrajcic anser, liksom Christina Tallberg, ordförande för PRO, att vårt förslag skulle öka inkomstojämlikheten i Sverige. Den statliga inkomstskatten spelar dock inte någon större roll varken för skattesystemets utjämnande funktion eller för välfärdens finansiering. Välfärden finansieras till stor del av de kommunalskatter, arbetsgivaravgifter och moms som höginkomsttagarna betalar in och utjämningen sker främst genom hur stat och kommun väljer att spendera sina intäkter. Högre totala skatteintäkter skulle öka utrymmet för fördelningspolitiska åtgärder.

Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle höja studiepremien, göra skattesystemet enklare och sannolikt öka intäkterna – utan någon betydande ökning av inkomstspridningen. Det är dags för en ny skattereform där platt skatt är en bärande del.

DN Debatt. 14 juni 2016

Debattartikel

Jesper Ahlgren, chefekonom, Timbro & Jacob Lundberg, fellow på Timbro:
”Avskaffad statlig inkomstskatt skulle öka skatteintäkterna” 

Repliker

Christina Tallberg, ordförande för pensionärsorganisationen PRO:
”Platt skatt ökar klyftan mellan pensionärer och löntagare”

Daniel Sestrajcic, skattepolitisk talesperson för Vänsterpartiet:
”Skattepolitiken måste öka jämlikheten”

Slutreplik från Jesper Ahlgren och Jacob Lundberg:
”Statlig inkomstskatt obetydlig för inkomstutjämning” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.