Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 12:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/statliga-subventioner-till-bostadsratter-forklarar-ombildningarna/

Repliker

”Statliga subventioner till bostadsrätter förklarar ombildningarna”

REPLIK DN DEBATT 17/10. Det finns ett uppenbart behov av att reformera bostadsmarknaden, men lösningen ligger inte i ett urholkat konsumentsskydd och kraftigt höjda hyror. I stället behövs balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna för att byggandet av hyresbostäder ska öka, skriver Anders Nordstrand och Jörgen Mark-Nielsen, Sveriges allmännytta.

Fredrik Kopsch hävdar att bostadsbristen kan lösas på tio år genom hyreshöjningar. Det skulle ske genom att det han kallar för hyresreglering avskaffas – till förmån för en betydligt friare hyressättning än i dag. Men hyresregleringen är avskaffad för många år sen och nuvarande bestämmelser i hyreslagstiftningen är avsedda att utgöra ett starkt konsumentskydd.

Detta kallas för besittningsskydd och innebär att den som hyr en bostad, betalar hyran och sköter sina åtaganden har rätt att bo kvar så länge hen vill. Detta skydd är helt nödvändigt för att hyresrätten ska vara en attraktiv upplåtelseform. Alla hyresgäster bor i hus som någon annan äger, men de ska kunna känna samma trygghet i sitt hem som om de ägde bostaden.

I dag uppger 83 procent av Sveriges kommuner att det råder obalans på den lokala bostadsmarknaden. Det saknas bostäder och framför allt hyresbostäder. Vad göra för att minska obalansen?

Fredrik Kopschs förslag innebär att hyrorna inom tio år ska höjas så att många människor helt enkelt inte har råd att hyra de bostäder de bor i i dag. Därmed skulle många hushåll tvingas tränga ihop sig och flytta till mindre och kanske sämre bostäder, eller längre bort eller bli inneboende. Andra personer med god ekonomi och råd att betala de kraftigt höjda hyrorna skulle i stället flytta in i de bostäder som därigenom blir lediga. Detta är socialt sett inte en önskvärd utveckling. I stället borde det självklara målet vara att ingen ska stå utanför bostadsmarknaden.

Det viktigaste som kan göras för att minska obalansen är att bygga fler bostäder. Sveriges befolkning har ökat med omkring en miljon människor under de senaste tio åren och bostadsbyggandet har inte alls hängt med. Samtidigt är hyrorna i nyproduktionen så höga att många inte har råd att efterfråga dessa bostäder. Därför arbetar de allmännyttiga bostadsföretagen i dag hårt med att bygga nytt och samtidigt pressa byggpriserna för att kunna hyra ut till hyresnivåer som gör att bostäderna kan efterfrågas av så många människor som möjligt. Det borde även andra aktörer göra.

En viktig orsak till att ombildningar sker, förutom de boendes förhoppning om framtida värdeökning, är de statliga subventioner till bostadsrätten som utgår i form av ränteavdrag och rotavdrag, vilka inte kommer hyresgäster till del. En fri hyressättning skulle sannolikt inte minska, utan snarare öka, hyresgästernas intresse av ombildning – just för att skydda sig från kraftigt höjda hyror.

Det finns ett uppenbart behov av att reformera bostadsmarknaden, men lösningen ligger inte i ett urholkat konsumentskydd och kraftigt höjda hyror. I stället behövs balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna för att byggandet av hyresbostäder ska öka. Samtidigt måste den sociala bostadspolitiken återuppväckas. Tillämpningen av förhandlingssystemet måste fungera betydligt bättre och hyressättningen tydligare spegla bostädernas läge och standard; här har alla aktörer på hyresmarknaden ett stort och gemensamt ansvar.