Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Stor okunskap om EU:s jordbrukspolitik”

REPLIK DN DEBATT 25/6. Att använda politiken till en storskalig omställning av jordbruket är både fel och omöjligt. Politiken borde användas till att garantera att lantbrukare får rimlig ersättning för åtgärder som samhället efterfrågar men som inte marknaden kan betala, skriver Hilda Runsten, LRF.

Landsbygden och jordbruket är en viktig del av lösningen kring mångfald, miljö och klimathot. Både vi och debattredaktörerna från KSLA är överens om detta. Lantbruket vill ta chansen att öka miljönyttan och det pågår därför ett ständigt utvecklingsarbete inom svenskt lantbruk, vid sidan av det som beskrivs som en agrar revolution.

Mycket görs på miljöområdet och Sveriges bönder ligger långt framme i utvecklingen. Merparten av våra bönder driver sina företag på ett medvetet sätt för att vara en del av lösningen. På gårdarna utvecklas metoder och teknik för effektiva växtskydds- och klimatåtgärder, för att säkerställa djurskydd, minska smittrisker, begränsa antibiotikaanvändningen och minska riskerna både för hälsa och miljö. Sverige har i flera avseende de mest framgångsrika lantbrukarna.

Men man får inte glömma marknadens betydelse. Tyvärr bortser skribenterna från den svenska livsmedelsproduktionens utsatta marknadsposition. Den svenska livsmedelsmarknaden består av en rad importerade matvaror, som är billigare än svenska eftersom de varken uppfyller sociala eller miljömässiga minimikrav och långt ifrån de krav som ställs på vår inhemska produktion. För långsiktig framgång krävs därför att utvecklingsarbetet sker med fortsatt hög tillit till svensk produktion samt stärkt konkurrenskraft för näringen.

EU:s jordbrukspolitik fokuserar på en ökad klimatnytta och därför är det positivt att vi nu får en diskussion om själva innehållet, inte bara kostnaden, för jordbrukspolitiken. Hittills har diskussionen i Sverige varit väldigt defensiv. De svenska politikernas inriktning är att minska jordbrukspolitiken så mycket som möjligt. Okunskapen är stor om vad EU:s jordbrukspolitik innehåller. Att använda politiken till en storskalig omställning av jordbruket är både fel och omöjligt. Politiken borde användas till att garantera att lantbrukare får rimlig ersättning för åtgärder som samhället efterfrågar men som inte marknaden kan betala.

Sverige bör bejaka den positiva utvecklingen och arbeta för en ökad satsning på forskning och innovation, i linje med debattörernas förslag. Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse driver på utvecklingen inom forskningen. Just nu pågår en utlysning av forskningsmedel ”Hållbar kost för hållbara livsmedelssystem” där bland annat kolinlagring är en viktig del. LRF engagerar sig i forskningsfrågor som ligger nära företagaren och marknaden. Forskningsfokus bör ligga där branschen har behov, för att möta dels den efterfrågan som finns, vilket kan leda till tillväxt och lönsamhet, dels statens uppställda mål (som den nationella livsmedelsstrategin och klimatmålen). 

Därför är det viktigt att företagare inom det gröna näringslivet är med från början för att formulera problemställningarna. På så sätt kommer forskningen bli relevant och adresser reella behov – som kan omsättas i framtidsinriktade lantbruksföretag.

Vi är eniga med skribenterna om värdet av att öppna en dialog som handlar om mer än ett ensidigt fokus på animalieproduktionen. Det gröna näringslivet har en nyckelposition i omställningen till ett hållbart samhälle genom resurseffektivisering och en hållbar ökad produktion av mat, prydnadsväxter, förnybar energi och bioråvara. Vi lantbrukare tror på vår roll som klimatförbättrare.

DN Debatt.25 juni 2018

Debattartikel

Ledamöter i KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin):
”Regeringen och LRF inser inte jordbrukets klimatnytta”

Repliker

Hilda Runsten, LRF:s expert på hållbar utveckling och miljö:
”Stor okunskap om EU:s jordbrukspolitik”

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S):
”Landsbygden avgörande i omställningen till fossilfrihet”

Slutreplik
Ledamöter i KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin):
”En omställning skulle göra bonden långsiktigt konkurrenskraftig”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.