Tomas Tobé (M): - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Straffet måste spegla brottets allvar”

REPLIK DN DEBATT 30/1. Sex kriminologer ifrågasätter värdet av skärpta straff. De missar dock att diskutera de mest relevanta syftena som talar för att skärpa straffen för viss typ av brottslighet, skriver Tomas Tobé (M).

Här måste man klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Insatser för att förebygga brott och återfall i brott och för att få människor att komma tillrätta med sin kriminalitet är en sak. Strafftidens längd en annan.

Den moderata utgångspunkten är att ett straff ska motsvara det allvar och den kränkning som brottet faktiskt har betytt för den drabbade och för samhället i övrigt. När det handlar om allvarliga angrepp mot ett brottsoffers liv, hälsa eller trygghet så svarar inte de straff som döms ut i dag alltid mot vad som är proportionellt. Det utgör huvudskälet bakom att vi driver på för ytterligare straffskärpningar – bland annat vad gäller mord, våldtäkt och våldsamma angrepp mot polismän.

Ytterligare ett skäl till längre straff är att den som avtjänar ett fängelsestraff inte kan begå nya brott – utanför anstalten – under den tid han eller hon befinner sig i fängelset. Man brukar tala om en inkapaciteringseffekt. Den betydelse en sådan effekt kan ha för samhället och potentiella framtida brottsoffer kan inte underdrivas – särskilt när det gäller de mest samhällsfarliga brottslingarna som gång efter gång återfaller i grova våldsbrott. Det är mot den bakgrunden Moderaterna driver frågan om skärpta straff för återfall i brott och att brott som begår inom ramen för gänguppgörelser ska leda till dubbla straff.

När det handlar om allvarliga angrepp mot ett brottsoffers liv, hälsa eller trygghet så svarar inte de straff som döms ut i dag alltid mot vad som är proportionellt

Men innebär våra krav på skärpta straff att vi är emot att fler ska lagföras och dömas för brott eller att vi inte prioriterar det återfallsförebyggande arbetet?

Nej, självfallet inte.

För brottsoffer är det givetvis helt centralt att rättsväsendet lyckas med att ingripa mot och utreda brott, gripa misstänkta och döma de skyldiga. Men straffen måste också spegla hur allvarligt samhället ser på de brott som begås. Här finns ingen motsättning.

Och tiden i fängelset ska självklart ha ett bra innehåll: studier, arbete, behandling och andra åtgärder i syfte att förbereda den intagne för ett liv efter fängelsetiden. Att ha ett jobb att gå till efter straffet är ofta centralt för att komma tillbaka till samhället och för att kunna leva ett normalt liv. Men inte heller här finns en motsättning mot att straffen skärps för vissa brott. Och i vissa fall så är det till och med så att längre fängelsestraff – till skillnad från korta fängelsestraff – ger kriminalvården bättre möjligheter att arbeta brottsförebyggande med den intagne

Rättspolitiken måste givetvis se till brottslighetens orsaker och på olika sätt innefatta insatser som minskar risken för att brott begås. Däremot är det verklighetsfrämmande att inte inse att brott som faktiskt begås ändå måste få konsekvenser.

DN Debatt.30 januari 2018

Debattartiklar

Felipe Estrada, Janne Flyghed, Anders Nilsson, Tove Pettersson, Jerzy Sarnecki och Henrik Tham, professorer vid kriminologiska institutionen, Stockholms universitet:
”Svagt stöd i forskningen för att hårdare straff minskar brotten”

Repliker

Tomas Tobé (M), rättspolitisk talesperson:
”Straffet måste spegla brottets allvar”

Roger Haddad (L), rättspolitisk talesperson:
”Straffet är en upprättelse för brottsoffren”

Bo Wennström, professor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet:
”För vissa är fängelset faktiskt en räddning”

Fredrik Kärrholm, kriminolog, polis och författare till Polishandboken:
”Kriminologin är politiserad och vänsterorienterad”

Slutreplik från sex kriminologiprofessorer:
”Politiker mer intresserade av straff än av minskad brottslighet”

Läs fler artiklar på DN Debatt. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.