Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 22:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/systemets-monopol-viktigt-instrument-for-alkoholpolitiken/

Repliker

”Systemets monopol viktigt instrument för alkoholpolitiken”

SLUTREPLIK DN DEBATT 24/1. Gårdsförsäljning är ett exempel på hot mot Systembolagets detaljhandelsmonopol och i förlängningen mot hälsa och välfärd i vårt samhälle. Man kan inte både ha ett alkoholmonopol som inte ska diskriminera några producenter i världen och samtidigt ge svenska producenter en egen fil – vilket redan konstaterats i två statliga utredningar, skriver fyra alkoholforskare.

Rätta artikel

Vår artikel är framför allt en beskrivning av hälso- och välfärdsvinsterna med ett alkoholmonopol. Det finns redan en omfattande forskningslitteratur om befintliga alkoholpolitiska instrument och deras effekter på alkoholskador. En rad olika forskargrupper och institutioner har sammanställt denna litteratur, bland annat Världshälsoorganisationen WHO, Världsbanken, och OECD. 

Det råder stor samstämmighet i synen på bevisläget för de viktigaste alkoholpolitiska instrumenten: priser, reglerad tillgänglighet genom begränsningar i antal försäljnings- och serveringsställen, liksom deras öppettider, samt åldersgränser. Dock saknas ofta alkoholmonopol i dessa sammanställningar. Vår uppfattning, baserad på resultaten av den studie som vi genomfört, är att offentliga monopol, med syfte att begränsa alkoholskador, utgör ytterligare ett alternativ för beslutsfattare runt om i världen.

Frågan om gårdsförsäljning, liksom frågan om distanshandeln med alkohol från utlandet, med hjälp av internet, var inte i fokus för vår studie. Vi konstaterar dock att detta är exempel på hot mot Systembolagets detaljhandelsmonopol och i förlängningen mot hälsa och välfärd i vårt samhälle.

Pelle Brolin framför en rad argument för gårdsförsäljning i sin replik på vår artikel. Vi vill kommentera två av dessa. 

Det första handlar om hur svenska, ofta småskaliga alkoholproducenter, kan sälja sina alkoholdrycker. Man ska då veta att Systembolaget har 1400 svenskproducerade drycker, ofta lokalt och småskaligt tillverkade, i sitt sortiment, där 75 procent av dessa kan beställas i hela landet. 

Det andra handlar om hotet mot Systembolaget. Brolin är kritisk till vår beskrivning av ett scenario med lössläppt alkoholförsäljning och hävdar att gårdsförsäljning är någonting helt annat. Självfallet är detta något annat, vad Brolin inte verkar förstå är att detta brott mot EU-rätten utgör ett hot mot Systembolaget. Man kan inte både ha ett alkoholmonopol som inte ska diskriminera några producenter i världen och samtidigt ge svenska producenter en egen fil – vilket redan konstaterats i två statliga utredningar.

Anna-Karin Fondberg, från Sveriges bryggerier motsätter sig minimipriser, vilket vi framförde som ytterligare ett verktyg för att begränsa alkoholskador. Majoriteten av alkoholbranschens intäkter kommer från storkonsumenter, vilka är de som skadas mest av billig alkohol. Forskning från Kanada och Storbritannien har visat att minimipriser är ett effektivt sätt att begränsa alkoholskador i den mest utsatta gruppen. 

Alkoholindustrin har dock konsekvent motsatt sig detta och fördröjde exempelvis genomförandet i Skottland med fem år. Industrin har alltid önskat lägre alkoholskatt och larmat om ökad smuggling och införsel, trots att utvecklingen de senaste åren gått mot minskande smuggling och införsel. 

Fondberg argumenterar i stället för informationsinsatser i skolan, som vi vet har små effekter. Industrin har länge pläderat för åtgärder som har små eller inga effekter och samtidigt motsatt sig åtgärder som vi vet har starka effekter på konsumtion och alkoholproblem. Detta illustrerar återigen dragkampen mellan näringsintresset och folkhälsointresset och varför industrin bör hållas borta från diskussioner om alkoholpolitiska åtgärder.

Ämnen i den här artikeln:

Hälsa
Alkohol
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Sven Andréasson, läkare, professor i socialmedicin, Karolinska institutet Johanna Gripenberg, chef och forskare STAD, Karolinska institutet Thor Norström, professor i sociologi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet Mats Ramstedt, docent, forskare, Karolinska institutet

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt