Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Tjänstesatsning lösningen på exportproblemen”

Företagstjänster har betydligt större betydelse för Sveriges sysselsättning, BNP och konkurrenskraft än vad man tidigare trott, visar siffror från tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega. Tjänsteperspektivet måste därför få rejäl tyngd i regeringens kommande exportstrategi, skriver Almegas näringspolitiska chef och chefekonom.

Trots att jobben ständigt lyfts som en av de viktigaste frågorna i svensk politik saknas den verkliga bilden av näringslivets produktion i debatten. Med hjälp av data från de svenska nationalräkenskaperna visar dock Almega i en ny rapport att företagstjänster i allt högre grad används som insatser i andra branschers produktion, till exempel it-lösningar, design och tjänsteinnovationer. För nära 60 procent av dem som jobbar inom företagstjänster för leveranser av insatstjänster kommer efterfrågan från tjänstesektorn, och 30 procent från industrin.

Efterfrågan på företagstjänster från tjänstesektorn, industrin och övriga ekonomin har dessutom ökat över tid, vilket avspeglas i den relativt starka tillväxten under de senaste 20 åren.

Genom att visa sambanden mellan branschers produktion och sysselsättning framträder strukturomvandlingen – hela 360 000 personer i produktionen av företagstjänster är sysselsatta tack vare efterfrågan på företagstjänster som insatser i andra branschers produktion. Det motsvarar 45 procent av de cirka 800 000 personer som arbetar med företagstjänster totalt. Detta är ett utmärkande drag för företagstjänster, som är den enskilt största branschen som är underleverantör till andra branscher i svensk ekonomi. Resterande 55 procent producerar företagstjänster som säljs direkt till slutkunder, för konsumtion, investeringar eller på exportmarknaden.

Efterfrågan på företagstjänster från utländska producenter har också ökat över tid. Det hör samman med att produktionen av företagstjänster liksom exportindustrins produktion blivit alltmer fragmenterad utmed globala värdekedjor. Härmed möter även tjänsteföretag ökad konkurrens från utländska producenter. Det ställer ökade krav på företagen att höja sin produktivitet, och även klara den ökade prispress som följer. Tillgång till hög kompetens spelar en alltmer avgörande roll. Därför är det oroande att tillgången på denna kompetens i Sverige nu är för liten i förhållande till företagens behov, särskilt när konjunkturen tar fart.

Vill man som Löfven och Damberg öka den svenska exporten är det därför hög tid att se till verkligheten.

En exportstrategi måste ha fokus på en effektiv kompetensförsörjning – såväl inom utbildningssystemet som att underlätta för kompetensinvandring och utländska studenter och forskares möjligheter att etablera sig i Sverige.

Ett skatteavdrag för kompetensinventeringar skulle stärka kompetensutvecklingen i arbetslivet och en satsning på tjänsteinnovation skapa möjligheter för att säkra Sveriges konkurrenskraft.

Bara så ser en framgångsrikexportstrategi ut.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.