Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Utred lågprisalternativ och magnettågsalternativ”

REPLIK DN Debatt 6/11. Gör inte kortsiktig partipolitik av planer på nya stambanor i Sverige. Det är bättre att avvakta möjligheter att lånefinansiera hela bygget till omkring 2020 och därefter bygga snabbt. Tiden kan användas till en utredning som innefattar lågprisalternativen och magnettågsalternativet, skriver företagsekonomen Rune Wigblad.

Centerpartiet menar att Sverige bör lånefinansiera en snabb utbyggnad av höghastighetståget. Detta är anmärkningsvärt av två skäl.

  1. Centerpartiet kom sommaren 2016 tillsammans med de andra etablerade partierna, inom båda blocken, överens om ett skuldankare för att skapa en grundläggande stabilitet i det finanspolitiska ramverket. Detta innebär att Sverige just nu inte bör låna upp pengar i stället för att amortera av på statsskulden.
  2. Om en bred politisk enighet inte uppnås i Riksdagen kommer den politiska retoriken att ödelägga alla långsiktiga framtidsplaner. Sverige behöver skapa långsiktighet i stora infrastruktursatsningar. Det krävs breda partiöverskridande uppgörelser och kvalificerad majoritet i Riksdagen, för att politiken ska bli stabil över flera mandatperioder.

Finansdepartementets prognos är att skuldkvoten (Maastricht-skulden) enligt plan kommer att vara nedamorterad under 35 procent år 2019/2020, vilket är det så kallade ”skuldankaret”. Maastricht-skulden är ett mått på ett lands skuldkvot, det vill säga ett lands konsoliderade bruttoskuld i förhållande till BNP. Det är därför lämpligt att bygga nya stambanor snabbt med lånefinansiering först efter år 2020.

Centerpartiet hänvisar också till den politiska enighet som fanns när Alliansregeringen 2014 initierade satsningen på höghastighetståg. Då lovade Alliansregeringen att satsa på den största utbyggnaden av järnvägssystemet sedan 1800-talet som kallades ”Sverigebygget”. Då förelåg bred politisk enighet över blockgränserna om satsningen. Den rödgröna regeringen övertog under hösten 2014 satsningen och döpte om den till ”Sverigeförhandlingen”. Sverigeförhandlingen har utrett ett enda alternativ, höghastighetståg för topphastigheten 320 km/h, men nu är Trafikverkets förslag 250 km/h.

Trafikverket kostnadsberäknade 2014 höghastighetståget och investeringen låg då på max cirka 180 miljarder (2015 års prisnivå), vilket var grunden för den politiska enigheten. Sommaren 2016 reviderade Trafikverket denna summa till cirka 230 miljarder. När vi nu ser kostnaderna för Ostlänken (Linköping – Järna) är summan enligt min uppskattning cirka 290 miljarder - men  då är linjesträckningen in till de stora städerna inte inkluderad. Enligt en aktuell rapport från Trafikverket rör detta sig om ”betydande investeringar”. Betyder Centerpartiets hänvisning till den politiska enigheten 2014 att det är summan 180 miljarder som är rimlig?

Det enda alternativ som kan skapa ett tåg med mycket höga hastigheter för summan 180 miljarder är den i egentlig mening moderna infrastrukturen magnettåg. Magnettåg är ett hållbart alternativ. Sverige har dock inte tittat seriöst på detta alternativ, som nu har ett genombrott i Asien. Magnettågets investeringskostnad inkluderar en sträckning hela vägen in till storstädernas centralstationer. Magnettåget kan dessutom byggas dubbelt så snabbt som höghastighetståget, vilket skapar möjligheter till en verkligt snabb utbyggnad. Snabb utbyggnad ger snabbare nytta för investerade medel.

Det är ett misstag att starta den största satsningen i modern tid på infrastruktur i Sverige, utan att noga och förutsättningslöst granska alternativen som finns. På senare tid har det i debatten kommit upp två lågprisalternativ, med oklara uppgifter om nyttan som dessa ger. De är ännu inte ordentligt och opartiskt granskade men anger att de ligger på kostnadsnivån cirka 180 miljarder. Möjligen är det ett sådant lågprisalternativ som ”ett separat bolag” innebär och som Centerpartiet förespråkar?

Gör inte kortsiktig partipolitik av planer på nya stambanor i Sverige. Det är bättre att avvakta möjligheter att lånefinansiera hela bygget till omkring 2020 och därefter bygga snabbt. Tiden kan användas till en utredning som innefattar lågprisalternativen och magnettågsalternativet.

Jag föreslår att Transportsstyrelsen som opartisk aktör får i uppdrag att förutsättningslöst och sakligt utreda möjligheter och begränsningar under perioden 2018-2020.

DN Debatt. 6 november 2017

Debattartikel

Annie Lööf (C), Emil Källström (C) och Anders Åkesson (C):
”Lånefinansiera stambanor för svenska höghastighetståg”

Repliker

Rune Wigblad, professor i företagsekonomi vid Strömstad akademi:
”Utred lågprisalternativ och magnettågsalternativ”

Karin Svensson Smith (MP), riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson:
”Hur ska C bygga höghastighetsbanor med M?”

Slutreplik från Anders Åkesson (C):
"Regeringens järnvägsbygge är en halvmesyr"

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.