Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 18:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/vara-metoder-ar-inga-gissningslekar/

Repliker

”Våra metoder är inga gissningslekar”

SLUTREPLIK DN DEBATT 2/6. Vi har genomfört ett omfattande metodarbete där vi identifierat och utvecklat lämpliga empiriska metoder att använda. Tack vare våra gemensamma ansträngningar, inte minst på myndigheterna, har vi nu genomfört empiriska studier av sammanlagt nio ersättningssystem, skriver Sven-Erik Österberg, ordförande i Delegationen för korrekta utbetalningar.

Att uppskatta omfattningen av och kartlägga orsakerna till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för systemen. Bara med den kunskap som sådana uppskattningar ger kan vi på ett trovärdigt och effektivt sätt minska felen och förbättra systemens träffsäkerhet. Korrekta utbetalningar är en förutsättning för bibehållen betalningsvilja och en hållbar välfärd. Här tror jag att Niklas Altermark och Björn Johnson är helt överens med oss.

Mot bakgrund av ovanstående gav regeringen 2016 återigen en delegation i uppdrag att bedöma den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar. Första gången ett sådant uppdrag gavs var 2005. Då uppskattades de felaktiga utbetalningarna enbart med expertbedömningar. I vårt uppdrag ingår även att ta fram en modell som gör det möjligt med återkommande bedömningar.

Niklas Altermark och Björn Johanson skriver att arbetet mot fusk och felaktiga utbetalningar är viktigt. ”Detta arbete bör dock ske utifrån empiriska studier och noggranna riskanalyser av de olika ersättningarna…” Det är precis vad vi har gjort. Vår utgångspunkt var riskanalyser av 27 ersättningssystem utifrån en riskvärderingsmodell som möjliggör en jämförelse av riskerna mellan systemen. En sådan jämförande riskanalys har aldrig tidigare gjorts. Detta innebar att vi kunde identifiera nio ersättningssystem med väsentlig risk för felaktiga utbetalningar.

Vi bestämde oss tidigt för att med empiriska metoder försöka uppskatta omfattningen av felen i de nio riskfyllda systemen för att få högre säkerhet i uppskattningarna. Vi genomförde därför ett omfattande metodarbete där vi identifierade och utvecklade lämpliga empiriska metoder att använda. Tack vare våra gemensamma ansträngningar, inte minst på myndigheterna, har vi nu genomfört empiriska studier av sammanlagt nio ersättningssystem, varav sju är system med väsentlig risk för fel. Resultaten från dessa studier presenteras i rapporten ”Läckaget i välfärdssystemen, del 1 – Omfattningsstudier och bedömningar av felaktiga utbetalningar från vissa välfärdssystem” (Rapport 4).

Det är inte möjligt att uppskatta den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från samtliga välfärdssystem med enbart empiriska studier, det är alldeles för resurs- och tidskrävande. För att kunna göra en uppskattning av den totala omfattningen i enlighet med vårt uppdrag måste därför även bedömningar göras baserat på befintlig kunskap och data om felaktiga utbetalningar. Denna metod ger inte lika säkra uppskattningar som empiriska studier, men det är inte ”gissningslekar”.

Expertbedömningarna utförs av personer med olika specialistkunskap om systemen och dess risker för felaktiga utbetalningar. Experterna utgår från befintligt kunskapsunderlag i form av till exempel tillgänglig statistik, riskanalyser och kvalitetsuppföljningar. Bedömningarna görs sedan på ett strukturerat och transparent sätt i syfte att få så rättvisande uppskattningar som möjligt. Osäkerheten redovisas i form av ett osäkerhetsintervall som blir mindre ju bättre underlag som finns.

Tack vare att delar av våra uppskattningar baseras på empiriska studier kommer vår bedömning av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar att vara säkrare än de som tidigare gjorts.

Det är viktigt att hela tiden arbeta för att uppskattningarna ska bli bättre och säkrare. Vi har bidragit till det genom vårt arbete med riskanalyser, empiriska studier och expertbedömningar. Vi kommer dessutom presentera ytterligare empiriska studier i en kommande rapport. Genom att kontinuerligt utveckla kunskapen om felens omfattning och orsaker kan vi gemensamt stärka arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar.