Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 16:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/varfor-bara-se-pa-kon-och-typ-av-larosate/

Repliker

”Varför bara se på kön och typ av lärosäte?”

REPLIK DN DEBATT 20/1. Varför tar Vetenskap & Allmänhet inte upp någon av de många andra identitetsmarkörer som numera utgör en så central del av den politiska diskussionen? Man kan tänka sig etnicitet, ålder, religion, funktionshinder, sexuell läggning, geografi och social klass, skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Rätta artikel

Det är lätt att instämma med företrädarna för organisationen Vetenskap & Allmänhet att fler forskare som är kvinnor och som arbetar vid de små och medelstora högskolorna borde förekomma i den offentliga debatten. Samtidigt reser deras artikel och den rapport som den bygger på några frågor. 

Den första är varför det enbart är kön och typ av lärosäte skall räknas som grund för vilka forskare som bör förekomma på DN Debatt och andra liknande forum. 

Varför tar de inte upp någon av de många andra identitetsmarkörer som numera utgör en så central del av den politiska diskussionen. Man kan tänka sig etnicitet, ålder, religion, funktionshinder, sexuell läggning, geografi och social klass? 

Jag vågar påstå att forskare med icke-svensk etnicitet, unga forskare, forskare med allvarligare funktionsnedsättningar, forskare som inte kommer från den lutherska kultursfären, forskare som inte är heterosexuella, forskare som har arbetarklassbakgrund och forskare som bor i landsorten också är svårt underrepresenterade i tyngre debattforum. Finns det någon logik i att bara ha med två av de många diskrimineringsgrunder som man kan tänka sig i den typ av undersökning som artikeln bygger på? 

En andra fråga är denna: En av de klassiska principer som anses utmärka universitet och vetenskaplig verksamhet är universalism, förstått som att det är vad man uträttar och åstadkommer, inte vem (vilken sort) man är, som skall räknas. När nu en organisation som Vetenskap & Allmänhet, som strävar efter att stärka forskningens ställning i samhället, bryter med denna grundprincip för vetenskaplig verksamhet så vore det intressant att veta vad organisationen anser att universalismen skall ersättas med.