Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Vårt intresse ligger i de politiska beslutsprocesserna”

Nätverket ägnar sig inte åt att föreskriva politiska värderingar eller ställa upp politiska mål. I stället ligger vårt intresse i den politiska beslutsprocessen efter att målen har ställs upp, skriver undertecknarna bakom Nätverket för evidensbaserad policy (31/5).

Vår debattartikel om evidensbaserad policy har tolkats på vitt skilda sätt i de sex replikerna. Där Tegle i huvudsak verkar tycka att vi slår in öppna dörrar ser Arnstad despotism i vardande. Vi vill därför inleda denna slutreplik med att skingra några missförstånd, innan vi går över till frågor av mer teknisk natur.

Distinktionen mellan mål och medel, värderingar och fakta, är helt central för oss. Nätverket ägnar sig inte åt att föreskriva politiska värderingar eller ställa upp politiska mål. Dessa bestäms ytterst av väljarna. I stället ligger vårt intresse i den politiska beslutsprocessen efter att målen har ställs upp. Vilka medel bör man använda för att realisera de politiska målen på effektivast möjliga sätt?

För att svara på den frågan måste vi ha tillgång till god evidens. Vi kan nämligen inte gissa oss till vilka åtgärder som är effektiva. Därför ska politiken i möjligaste mån vara evidensbaserad. I likhet med Axelsson och Jussila Hammes, Nerhagen och Pyddoke menar vi att så inte alltid är fallet i dag. Dock har vi inte en så negativ uppfattning om svensk statsförvaltning som Tegle tillskriver oss i sin artikel.

I ljuset av dessa kommentarer borde det stå klart att Arnstad har helt fel när han associerar en evidensbaserad politik med diverse antidemokratiska rörelser ur historien. Detsamma gäller Peterson, som talar om ett “platonskt expertråd”. Vi vill inte ersätta demokratiskt valda politiker med experter. Däremot vill vi att politikernas beslut ska grunda sig på fakta och evidens. Politik som inte gör det riskerar nämligen att leda till sämre resultat i skola, sjukvård och en rad andra verksamheter.

Låt oss övergå till praktiska och kunskapsteoretiska frågor. I likhet med Bohlin och Sager menar vi att professionella aktörers bedömningar bör spela en betydande roll vid beslut. Vi är även medvetna om att det inte är enkelt att göra dessa bedömningar - att gå från forskningsresultat till tillämpning. Vi stöder därför Bohlin och Sagers och Jussila Hammes, Nerhagen och Pyddokes krav på mer evidenskompetens.

Vi håller även med Bohlin och Sager om att det inte finns någon perfekt metod för alla lägen. Vilken metod som är den bästa beror på problemets art. Generellt sett ger dock randomiserade kontrollstudier bättre evidens än till exempel observationsstudier, i vilka det är lätt att se korrelationer, men mycket svårare att se vilka de underliggande orsakssambanden är.

Tegle argumenterar emellertid mot randomiserade kontrollstudier, och hävdar att de ofta saknar extern validitet. Extern validitet handlar om i vilken grad vi kan generalisera de resultat vi erhållit i en studie till större grupper. Detta är ett vanligt problem när det gäller till exempel medicin för barn. De flesta tester utförs nämligen på vuxna, och barn kan reagera annorlunda på medicinerna.

Frågan om extern validitet är ett välkänt problem i forskarsamhället och lösningen bygger på att se till att testgruppen är representativ för den större grupp man vill generalisera till. Detta är inte alltid praktiskt möjligt i medicinska studier, men inom samhällsforskningen finns det relativt goda möjligheter att genomföra randomiserade studier i större och mer representativa grupper. Ett bra exempel är utvärdering av olika typer av utvecklingsbistånd.

Det är också sant att det inte alltid är lätt att skilja evidens från ideologi, som Bohlin och Sager påpekar. Det varierar från fält till fält. Däremot vänder vi oss mot Arnstads relativistiska uppfattningar om vetenskaplig kunskap. Det är helt enkelt inte sant att “forskning per definition inte är enig om mycket”, som Arnstad säger. Tvärtom har vetenskapssamhället ansamlat en enorm mängd kunskap genom årens lopp - kunskap som vi kan och bör använda.

Replikerna till våra artiklar tar upp en rad andra frågor. Exempelvis beskriver Tegle att utredningssystemet politiserats och urholkats på senare år, medan Bohlin och Sager diskuterar New Public Management. Dessa frågor är själva värda varsin serie debattartiklar. Det är också flera av de andra frågor vi här diskuterat, såsom randomiserade kontrollstudier och förhållandet mellan fakta och värderingar. Vi räknar med att återvända till dessa ämnen, och är glada över att ha startat en välbehövlig debatt om effektivitet och evidens i svensk politik.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.