Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 11:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/vi-forlorar-manga-ljusa-timmar-med-standig-vintertid/

Repliker

”Vi förlorar många ljusa timmar med ständig vintertid”

REPLIK DN DEBATT 26/10. Med ständig normaltid skulle vi förlora 4 procent av total ljustid. Räknat som andel ljus på fritiden (från klockan 17 till solens nedgång) blir siffrorna ännu större: i Ronneby är antalet ljusa timmar efter klockan 17 med vintertid cirka 525 räknat över hela året, men nästan 800 med sommartid, en ökning med hela 50 procent. Sverige bör därför behålla tidsomställningen, skriver Anders Ingels.

Nio forskare argumenterar för att ständig vintertid är att föredra framför ständig sommartid, med tanke på ljusets påverkan på sömnen och därmed relaterad psykisk hälsa. Att vi på vintern mår bättre av ”vintertid”, med ljus på morgnarna, är nog odiskutabelt, men de viftar undan argumenten för ständig sommartid på ett väldigt lättvindigt sätt och utan att belägga sina slutsatser i någon form av forskning.

I sin slutmening ”Det vore olyckligt… …att inte diskutera om ett ökat välmående på sommarkvällar verkligen kan väga upp mer förskrivning av psykofarmaka och ökade besvär i befolkningen” faller de i en vanlig fälla genom att se vinsten av sommartiden enbart som några behagliga ljusa högsommarkvällar.

I en paneldebatt ”Sommartiden på väg bort” på SVT Forum den 7 februari, argumenterade Riksidrottsförbundet med skärpa för nyttan av sommartiden. Debattören berättade att folk i alla åldrar rör sig för lite och problemet ökar. 

Inom många utomhusaktiviteter som fotboll, orientering, segling och golf är man beroende av dagsljuset och den extra timme man får genom sommartiden är mycket värd. Fönstret för dessa mestadels ideellt ledda aktiviteter är från arbetets slut tills det blir mörkt och då får man inte stirra sig blind på sommarmånaderna, utan tänka på att redan i mars går solen ner kl 19 i stället för kl 18 med sommartid. Denna extra dagsljustimme genererar tusentals extra motionstimmar i Sverige och han sa att ”Detta gör skillnad! Det vet vi!”

Dessutom ger den extra timmen multiplikativa effekter, då många aktiviteter, som golf och segling, kräver flera sammanhängande ljusa timmar. Den som kommer hem från arbetet klockan 18 när solen går ner klockan 20, ger sig knappast iväg, men skulle solen i stället gå ner klockan 21 vore det en helt annan sak. En extra ljustimme genererar alltså tre timmars extra utomhusaktivitet.

Ljus är viktigt, inte bara på morgonen. Trycket på sjukvården är lägre efter en solig än efter en regnig sommar. Med detta i bakhuvudet ska vi se hur antalet soltimmar påverkas av permanent vintertid.

En person i södra Sverige som sover mellan klockan 22 och klockan 6 kommer att sova bort 7 hela dygn (168 timmar) av dagsljus vid ständig normaltid jämfört med sommartid. (20/3–20/9 går solen upp medan hon fortfarande sover.) Under ett år är solen uppe 50 procent av tiden, det vill säga 26 veckor. Med ständig normaltid skulle vi alltså förlora 4 procent av total ljustid.

Räknat som andel ljus på fritiden (från klockan 17 till solens nedgång) blir siffrorna ännu större. I Ronneby är antalet ljusa timmar efter klockan 17 med vintertid cirka 525 räknat över hela året, men nästan 800 med sommartid, en ökning med hela 50 procent.

Detta har garanterat stor effekt i vårt ljusfattiga land. De nio forskarna viftar undan detta utan några som helst belägg. Det saknas studier som visar en jämförelse mellan effekterna av minskat morgonljus kontra minskad fysisk aktivitet på grund av kortare kvällar.

Även EU-kommissionen trampade i klaveret genom utgå ifrån att alla länder ska ha permanent tid. Bevekelsegrunden verkar vara administrativ, att transporter med mera ska fungera, samt att många vill slippa tidsomställningarna, men det är svaga argument. I ovan nämnda paneldebatt ville flygbranschen behålla status quo – all förändring kostar pengar. För LRF är det en icke-fråga som de hanterar med automatiska gradvisa förändringar av tidsscheman.

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport ”Ljus och hälsa...” är själva tidsomställningen problemfri utom för ett fåtal känsliga individer, så de som tycker att ”det är jobbigt att ställa om klockan” bör tänka på ordspråket ”Man saknar inte kon förrän båset är tomt” den gången de sitter med mörka sommarkvällar eller mörka vintermorgnar.

Praktiska svårigheter med olika tidszoner kan ganska lätt hanteras i dagens datoriserade värld, men människans psykologi och fysiologi, utformad genom evolutionen, ändras inte på kommando.

Därför hoppas jag att riksdagen med hjälp av statskontorets utredning, kommer till slutsatsen att Sverige ska kämpa för att behålla nuvarande system med tidsomställning vår och höst.