Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 16:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/vi-har-utgatt-fran-principer-beslutade-av-riksdagen/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Vi har utgått från principer beslutade av riksdagen”

SLUTREPLIK DN DEBATT 28/1.

Sju forskare: Biltrafiken ska täcka sina samhällkostnader och koldioxidutsläppen ska minska med 70 procent till 2030.

De synpunkter Claudio Skubla från Taxiförbundet, Charlie Magnusson från Motorbranschens riksförbund samt de bägge forskarna Per Kågeson och Anders Gullberg lämnat på vår debattartikel om en avståndsbaserad vägskatt ger oss skäl till några förtydliganden av de principer som ligger till grund för vårt arbete.

Den första principen är att biltrafiken ska täcka de samhällskostnader som den orsakar, den andra principen är att nå målet om 70 procents minskning av transporternas koldioxidutsläpp till 2030. Båda dessa principer är beslutade av riksdagen.

Dessa principer har varit styrande för utformningen av vägskatten som våra modelleringar resulterat i. Enligt den första principen sätts vägskattenivåer så att de motsvarar de samhällskostnader per kilometer som trafiken orsakar såsom slitage och underhåll av vägnätet, olyckor, buller och lokala föroreningar. Skattenivåerna i våra analyser bygger uteslutande på Trafikanalys uppskattningar av samhällskostnader per kilometer för personbilstrafik. Dessa uppskattningar kan komma att justeras vilket i så fall ger motiv att även justera vägskatten.

Att minska transporternas koldioxidutsläpp med 70 procent till 2030 är en mycket stor utmaning oavsett styrmedel. I modelleringarna kräver det en kombination av drivmedelsskatt, skärpt bonus-malus och reduktionsplikt som anpassas till varandra fram till 2030. En vägskatt är bara en del i detta och modelleringarna visar att elbilarna behöver skattebefrielse från vägskatt under större delen av 2020-talet för att en målkonflikt mellan klimatmål och kostnadsansvar ska undvikas.

Om fordonens egenskaper kvarstår i framtiden blir skatteintäkterna i våra modelleringar oförändrade efter ett införande av vägskatt. Men om fordonen blir renare och säkrare exempelvis genom en elektrifiering sjunker däremot skatteintäkterna i takt med att samhällskostnaderna som trafiken orsakar minskar. Däremot möjliggör en vägskatt till skillnad från bränsleskatter att relevanta samhällskostnader för exempelvis vägslitage, olyckor och trängsel kan tas ut av även från en elektrifierad fordonsflotta.

Vi utgår inte från en princip att en vägskatt ska förhindra en ökning av trafik i större städer, även om en utveckling av självkörande fordon kan leda till ökad trafik och trängsel i städer. I stället bygger våra modelleringar på Trafikanalys bedömning av samhällskostnader per kilometer för bilkörning i större städer. Resultatet är vägskattenivåer som leder till något minskad bilkörning i större städer jämfört med i dag.

Ett införande av vägskatt för personbilar som koordineras med en sänkning av drivmedelsskatterna förutsätter att även tung trafik beskattas enligt liknande principer.

Om det finns en politisk önskan att inkludera en avståndsbaserad vägskatt i en reform av trafikbeskattningen som kan sjösättas till 2030, måste en utredning starta snarast. Som framgår av vår rapport behöver den omfatta både lätt och tung trafik.

Vi är medvetna om att en reformering av trafikens beskattning är komplicerad. Men den är viktig på grund av elektrifieringen och kan bli mer rättvisande tack vare informationsteknikens utveckling.