Lina Stenberg, Tiden: ”Vi vet tillräckligt om omfattningen av sextrakasserier” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Vi vet tillräckligt om omfattningen av sextrakasserier”

REPLIK DN DEBATT 11/2. Det är inte utbredningen av sexuella övergrepp som främst behöver beläggas med mer forskning. Det är i nästa steg forskningen behöver ta vid: vad behöver göras för att arbetsplatser på allvar ska kunna bli fria från sexism och sexuella trakasserier, skriver Lina Stenberg, tankesmedjan Tiden.

Upprop efter upprop har sköljt över vårt land där omfattningen sexuella övergrepp och trakasserier på arbetsplatser kommit i ljuset. Att detta fenomen äntligen hamnat på dagordningen är enbart positivt och Rothsteins oro är bara berättigad om vi slutar ”yla med vargarna” och lämnar metoo därhän.

Rothstein menar att forskningen behöver ha mer på fötter för att ge en korrekt bild av förekomsten av sexuella övergrepp och vilka som drabbas. Men att bilden av problematiken är skev för att data saknas är inte helt sant.

Visst har Bo Rothstein rätt i att sexuella övergrepp på arbetsplatsen bör utforskas mer. Men detta påtagliga ointresse från forskarhåll före metoo-stormen visar egentligen bara hur extremt lågprioriterat sexuellt våld mot kvinnor har ansetts vara. Att mana till mer forskning är en sak. Men till skillnad mot vad Rothstein menar är det inte utbredningen av sexuella övergrepp som främst behöver beläggas. Det finns redan tillräckligt med underlag för att se omfattningen av problemet. Det är i nästa steg forskningen behöver ta vid. Vad behöver göras för att arbetsplatser på allvar ska kunna bli fria från sexism och sexuella trakasserier?

Det går att läsa en hel del relevant och aktuell statistik om sexuella övergrepp och trakasserier på arbetsplatser. Arbetsmiljöverket visar i en rapport att medan en av tjugo yngre män utsatts för sexuella trakasserier är samma andel en av fem kvinnor i samma ålder. LO:s jämställdhetsbarometer från 2015 visar på sambandet mellan klass och kön vid sexuella övergrepp på arbetsplatser. 

Särskilt utsatta är kvinnor i LO-kollektivet inom vård, omsorg, hotell och restaurang där mer än var tionde utsatts – varav hela sju av tio mer än tre gånger det senaste året. Även osäkra anställningar ökar risken. Inom vård och omsorg är det hela 50 procent vanligare bland kvinnor med tillfälliga anställningar att ha blivit utsatta för sexuella trakasserier jämfört med fast anställda.

Att kvinnor är solklart överrepresenterade vid allt från sexuella trakasserier till våldtäkter är tydligt i all statistik. Detta är ett resultat av hur sexismen och hur dess strukturer slår. Att metoo-rörelsen har utgått ifrån kvinnors upplevelser innebär inte att resultatet blir skevt och att det därmed bör avfärdas som Rothstein antyder. Män drabbas också i sexistiska kulturer. Jämställdhet är något alla tjänar på.

Det vi behöver för att gå vidare är en sammanhållen kunskap om normförändringar och kulturförändringar – i samhället och på arbetsplatser. Att länka den forskning som finns om kvinnors underordning, härskartekniker och sexism med organisatoriska kultur- och ledarskapsförändringar . Och om detta görs rätt – med forskning och politik sammanlänkat – kan vinsterna för samhället bli enorma. Förbättrad tillit, som Rothstein efterfrågar, är bara en av dem.

 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.