Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 17:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/vi-vill-uppmuntra-fler-att-delta-i-debatten/

Repliker

”Vi vill uppmuntra fler att delta i debatten”

SLUTREPLIK DN DEBATT 20/1. Syftet med vårt inlägg var att uppmuntra fler att delta i samhällsdebatten. Det är vår förhoppning att Bo Rothstein och andra forskare som besitter gedigen erfarenhet av att debattera, kan bidra som mentorer och inspiratörer, skriver Cissi Billgren Askwall och Anna Maria Jönsson.

Rätta artikel

Vi har med intresse följt de konstruktiva diskussioner som förts i olika forum efter vårt inlägg på DN Debatt. Många är positiva till vår uppmaning till kvinnor och forskare från mindre lärosäten, att i större utsträckning delta på debattsidan. Ett exempel är Malmö universitets rektor, Kerstin Tham, som i ett blogginlägg meddelar att hon nu ska “initiera ett strategiskt arbete för att öka debattinslagen från våra kvinnliga forskare”

Andra är mer ifrågasättande. Till denna kategori hör Bo Rothstein, som i sin replik visserligen tycker att det är “lätt att instämma med företrädarna för organisationen Vetenskap & Allmänhet att fler forskare som är kvinnor och som arbetar vid de små och medelstora högskolorna borde förekomma i den offentliga debatten”, men samtidigt kritiserar delar av undersökningen och vår efterföljande uppmaning.

Hans första fråga kan sammanfattas som “varför enbart kön och lärosäte som måttstockar för mångfald?”. Vi är väldigt glada att detta uppmärksammas. Svaret är både enkelt och komplicerat. Självklart finns det många fler faktorer än kön, lärosäte och forskningsområde att ta in i diskussionen om vilka forskare som syns i samhällsdebatten. Men för den typ av studie som vi har genomfört och de parametrar Rothstein räknar upp, exempelvis etnicitet, religion, sexuell läggning eller social klass, så går det inte att läsa ut dessa utifrån undertecknande forskares namn (och tur är väl det). En undersökning kring dessa parametrar skulle kräva ett helt annat tillvägagångssätt för att inte bli högst riskabel ur ett validitetsperspektiv.

När det gäller Rothsteins andra fråga kring universalism inom vetenskapen, och påståendet att vi med vårt inlägg “bryter med denna grundprincip för vetenskaplig verksamhet”, står vi undrande. Att proportionerna bland män och kvinnor inte ser likadana ut bland forskare på DN Debatt som i forskarsamhället i stort, kan ha två möjliga orsaker: 1) Kvinnor skickar inte in bidrag i lika hög grad som män, och/eller 2) kvinnors debattartiklar blir inte antagna i lika hög grad som mäns. Enligt DN Debatts chef, Nils Öhman, är könsfördelningen i det refuserade materialet snarlik den hos publicerade artiklar. Det är alltså förklaring 1) som i övervägande grad ligger bakom resultaten i vår studie. Kvinnor skickar inte in debattartiklar i lika stor utsträckning som män.

Vi instämmer förstås med Rothstein om att vetenskapliga produkter ska bedömas utifrån sin egen rätt, och att en forskares kön eller institutionstillhörighet inte ska ha någon inverkan på om dennes alster publiceras eller ej. Men ska man, enbart genom att hänvisa till “universalism”, kunna negligera olika former av systematiska snedfördelningar inom universitetsvärlden? Vi anser att det är att göra det lite väl lätt för sig.

Vetenskap & Allmänhets syfte är att främja dialog och öppenhet mellan forskare och det omgivande samhället. Vårt debattinlägg är en del i arbetet för att så många forskare som möjligt ska kunna delta i den dialogen.

Syftet med vårt inlägg var förstås inte att uppmana framgångsrika redan aktiva forskare – oavsett kön eller arbetsgivare – att skriva färre debattinlägg, utan att uppmuntra fler att delta i samhällsdebatten. Det är vår förhoppning att Bo Rothstein och andra forskare som besitter gedigen erfarenhet av att debattera, kan bidra som mentorer och inspiratörer till en bredd av forskare som inte är vana att göra sina röster hörda på exempelvis DN Debatt.