Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 12:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/viktiga-insikter-men-fel-slutsatser-om-bostadsbyggandet/

Repliker

”Viktiga insikter men fel slutsatser om bostadsbyggandet”

REPLIK DN DEBATT 4/4. Att så få utländska företag lyckats vinna upphandlingarna och svara upp mot Sabo:s krav på seriösa företag med långsiktigt intresse för den svenska marknaden – trots rådgivningsstöd, utbildningsinsatser och hjälp att knyta kontakter – visar att de svenska företagen är konkurrenskraftiga, skriver Fredrik Isaksson, chefekonom, Sveriges byggindustrier.

Rätta artikel

Bostadsbyggandet minskar. Enligt Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos påbörjas 39.500 bostäder nästa år – en minskning med nästan 40 procent sedan konjunkturtoppen 2017 Samtidigt är behovet av ekonomiskt överkomliga bostäder stort. Här är vi helt eniga. Vi välkomnar också många av Sabo:s egna åtgärder i väntan på att politiken ska vakna och gemensamt göra upp om nödvändiga bostadspolitiska reformer.

Satsningar på industriellt byggande genom de så kallade kombohusen, arbete med en standardiserad upphandlingsmodell och försök att öppna upp byggmarknaden för utländska företag är välkomna initiativ. Att så få utländska företag lyckats vinna upphandlingarna och svara upp mot Sabo:s krav på seriösa företag med långsiktigt intresse för den svenska marknaden – trots rådgivningsstöd, utbildningsinsatser och hjälp att knyta kontakter – visar att de svenska företagen är konkurrenskraftiga.

Av rapporten som artikeln bygger på framgår att när man använder standardiserade upphandlingsformulär sänker det anbuden kraftigt jämfört med när man använder sig av unika och högt ställda specialkrav i varje projekt. Det är inget nytt: standardisering och industrialisering ökar effektiviteten och sänker priset per producerad enhet. De svenska företagens anbudspriser blir dessutom till och med lägre än de utländska företagens när man använder sig av just den här typen av upphandling.

Beställarens kravställning spelar alltså en avgörande roll. En byggentreprenör bygger det som beställs – och vid ett komplicerat och unikt projekt är det omöjligt att komma med samma anbud som vid en standardförfrågning. Så varför använder inte allmännyttan alltid den här typen av standardiserad upphandling om målet är att sänka anbudspriserna?

Därmed är det inte främst i nyproduktionen som hushåll med tunnare plånböcker kommer att hitta sitt boende. För att uppnå det krävs andra bostadspolitiska reformer.

Bostadsbyggandet tredubblades mellan 2012 och 2017. Det är inte förvånande att även priserna följde med upp, särskilt under slutet av uppgången då kapacitetsbristen i branschen var påtaglig. På samma sätt som priser går upp när efterfrågan ökar visar Sabo själva på hur anbudspriserna följde med ned när byggandet minskade 2018. Vi vet också att en ny bostad alltid är dyrare än en som redan är byggd. Därmed är det inte främst i nyproduktionen som hushåll med tunnare plånböcker kommer att hitta sitt boende. För att uppnå det krävs andra bostadspolitiska reformer.

Sverige har 290 kommuner och fortfarande ställs kommunala särkrav trots att de numera är förbjudna. Sveriges Byggindustrier vill, liksom Sabo, verka för att göra om Sveriges 290 byggmarknader till en enda och därigenom möjliggöra industrialisering och standardisering av byggandet. Smarta upphandlingssystem och kombohusen har visat att det är möjligt. Kanske kan vi gemensamt hjälpas åt som beställare och entreprenör i arbetet mot tekniska särkrav som försvårar för våra medlemmar att konkurrera i hela Sverige. Detta skulle också bidra till fler anbudsgivare – såväl svenska som utländska.