Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-22 20:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/viktigt-veta-vilka-gymnasieprogram-som-okar-risken-for-arbetsloshet/

Repliker

”Viktigt veta vilka gymnasieprogram som ökar risken för arbetslöshet”

SLUTREPLIK DN DEBATT 7/1. Vi instämmer gärna i att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll att fylla. Det är dock inget nytt. Nya är däremot de fakta vi presenterar om att det är stor skillnad i inkomst och sysselsättning efter samma nationella gymnasie­program på olika gymnasieskolor, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Rätta artikel

Ordföranden i Lärarnas riksförbund, Åsa Fahlén, skriver att vi borde uppmärksamma studie- och yrkesvägledare mer och hon menar att det är olyckligt att vi använder begreppet konsumentupplysning när vi kräver bättre beslutsunderlag till gymnasieväljarna.

Vi instämmer gärna i att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll att fylla. Det är dock inget nytt. Inrättande av en särskild ”studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola” kom med den proposition som utbildningsminister Ingvar Carlsson lade fram för snart 48 år sedan, i mars 1971.

Nya är däremot de fakta vi presenterar om att det är stor skillnad i inkomst och sysselsättning efter samma nationella gymnasie­program på olika gymnasieskolor. Därför vill vi vidhålla att gymnasieväljarna behöver bättre faktaunderlag.

Vi står också gärna för att det kan kallas för konsumentupplysning om gymnasieskolans betydelse för arbetslivet. Fahlén utvecklar inte varför hon tycker att det ordvalet är olyckligt. En möjlig invändning är att utbildning bör ses som en investering snarare än konsumtion. Om det är Fahléns poäng kan vi som kompromiss acceptera att begreppet som kan användas framöver är ”investeringsupplysning”.

Oavsett ordval behövs fakta till gymnasieväljarna. Av den databas som Statistiska Centralbyrån tagit fram på vårt uppdrag och som vi gör tillgänglig på www.gymnasiekvalitet.se framgår att det finns enskilda program som presterar mycket dåligt:

Det finns 152 program på olika skolor i Sverige där endast tre fjärdedelar eller en ännu mindre andel av eleverna har sysselsättning tio år efter examen.

Det finns hela 999 program på olika skolor där minst hälften av eleverna varit arbetslösa någon gång fem år efter gymnasiet.

Och det finns samtidigt andra program vars elever klarar sig väldigt bra på arbetsmarknaden:

Det finns 486 program där samtliga elever är sysselsatta tio år efter att de lämnat gymnasieskolan.

Det finns enskilda mycket goda exempel som industriprogrammen på SKF tekniska gymnasium i Göteborg och Volvogymnasiet i Skövde. De båda noterar lägst andel som varit arbetslösa under tio år av alla industriprogram i Sverige. De ligger också över snittet i inkomster för detta program. Eleverna från SKF-gymnasiet hade inkomster på i snitt 300.448 kronor tio år efter skolan. De från Volvogymnasiet hade i snitt 279.452 kronor i inkomst.

Såvitt vi vet har studie- och yrkesvägledare inte tidigare haft kännedom om dessa uppgifter om enskilda program på enskilda skolor. För att de ska kunna ge välgrundade råd till gymnasieväljarna behövs hårda fakta. De står att finna på www.gymnasiekvalitet.se.