Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 00:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/riksbanken-ska-fa-tydligare-ansvar-for-finansiell-stabilitet/

DN Debatt

DN Debatt. ”Riksbanken ska få tydligare ansvar för finansiell stabilitet”

Riksbanken ska fortsatt ha en hög grad av oberoende, fatta självständiga beslut inom samtliga verksamhetsområden och vara en myndighet under riksdagen, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 11/10. Vi presenterar i dag huvuddragen i en bred överenskommelse där Riksbanken, utan att åsidosätta målet om låg och stabil inflation, ska bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning. Banken får också ett tydligare ansvar för finansiell stabilitet och ska samverka nära med andra myndigheter, skriver Riksbankskommittén.

Riksbankskommittén lämnar sitt slut­betänkande i slutet av november. Redan i dag kan vi presentera huvuddragen i en bred överenskommelse som värnar Riksbankens oberoende. Det lagstadgas att låg och stabil inflation är målet för penningpolitiken. Därutöver ska Riksbanken utan att åsidosätta pris­stabilitetsmålet ta realekonomisk hänsyn.

Andra förslag innebär att Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet tydliggörs, att formerna för Riksbankens upplåning av utländsk valuta hos Riksgäldskontoret regleras och att den demokratiska granskningen av Riksbanken stärks. Riksbankens ansvar för samhällets krisberedskap och för kontanttillgången i hela landet ökar.

Ordningen med en oberoende riksbank tjänar Sverige väl. Riksbanken ansvarar för flera uppgifter som är avgörande för att samhällsekonomin ska fungera. Att tillhandahålla betalningsmedel och ett centralt system för betalningar är hörnstenar i ett säkert och effektivt finansiellt system. Att värna penningvärdet genom en låg och stabil inflation främjar den ekonomiska utvecklingen och minskar oavsiktlig omfördelning av tillgångar. Att agera som sista låneinstans till vissa finansiella företag begränsar risken för att finansiella kriser uppstår och mildrar effekterna om de ändå skulle inträffa.

Riksbankschefens formella ställning stärks genom att det lagfästs att riksbankschefen leder direktionens arbete och sköter den löpande verksamheten enligt direktionens direktiv.

Nuvarande riksbankslag utarbetades under andra halvan av 1980-talet. Den har med tiden blivit allt svårare att tolka bland annat eftersom Sverige har övergått till en flytande växelkurs för kronan och till följd av internationaliseringen av de finansiella marknaderna. De fulla konsekvenserna av denna utveckling beaktades inte vid översynen av lagen 1999 då bestämmelser om ett fast penningvärde och Riksbankens oberoende infördes.

Vidare har de senaste decenniernas digitalisering av betalningsmarknaden i grunden förändrat Riksbankens roll i betalningssystemet. Riksbankens ansvar inom finansiell stabilitet har särskilt framhållits som otydligt, bland annat i relation till de uppgifter Finans­inspektionen och Riksgäldskontoret har. Men även vad gäller penningpolitiken, kontanter, Riksbankens internationella verksamhet och ansvaret för samhällets krisberedskap finns behov av att förtydliga Riksbankens mandat.

Riksbanken ska fortsatt ha en hög grad av oberoende, fatta självständiga beslut inom samtliga verksamhets­områden och vara en myndighet under riksdagen. Riksbanken ska vidare fortsatt ha en hög grad av finansiellt oberoende som säkerställer att den kan utföra och finansiera sina uppgifter. En hög grad av oberoende kräver sam­tidigt en stark demokratisk förankring. Kommitténs förslag ska vidare vara förenliga med Sveriges EU-medlemskap, med beaktande av att Sverige inte har euron som valuta.

Nedan följer ett antal av kommitténs förslag.

1 Lagstadgad realekonomisk hänsyn och riksdagens godkännande vid förändringar av prisstabilitetsmålet. Riksbanken ska, utan att åsidosätta målet om låg och stabil inflation, bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning. Riksbanken ska vidare vid behov göra en framställning beträffande förändringar i preciseringen av prisstabilitetsmålet. Riks­dagen ska därefter godkänna eller avslå Riksbankens förslag.

2 Tydligare ansvar för finansiell stabilitet. Riksbanken ska bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt genom att bland annat tillhandahålla ett system för betalningsavveckling och agera sista låneinstans genom att ge likviditetsstöd till vissa finansiella företag för att motverka allvarliga störningar till det finansiella systemet. Därutöver ska Riksbanken övervaka den finansiella infrastrukturen, identifiera risker i det finansiella systemet och uppmärksamma andra myndigheter när Riksbanken ser behov av att de vidtar åtgärder.

Kommittén understryker behovet av nära samverkan med andra myndigheter.

3 Regler för upplåningen till valutareserven. Riksbanken får låna utländsk valuta av Riksgäldskontoret motsvarande 5 procent av bnp. Riksbanken får tillfälligt låna ytterligare utländsk valuta om det finns synnerliga skäl. Riksbanken fattar inom dessa ramar självständigt beslut om valuta­reserven men ska samråda med Riksgäldskontoret.

4 Fem direktionsledamöter och en tydligare roll för riksbankschefen. Riksbankschefens formella ställning stärks genom att det lagfästs att riksbankschefen leder direktionens arbete och sköter den löpande verksamheten enligt direktionens direktiv.

Direktionen minskas till fem ledamöter och en ansökningsprocess införs. Endast ett omval medges. Vidare renodlas fullmäktiges roll till att tillsätta direktionsledamöter, granska Riksbankens verksamhet samt besluta om Riksbankens årsredovisning och disposition av vinst.

5 Den demokratiska granskningen av Riksbanken stärks. Kommittén anser att Finansutskottet ska få ytterligare resurser för att granska Riksbankens verksamhet. Riksrevisionen får i uppdrag att granska att Riksbanken följer lagen.

Fullmäktiges kontrollerande funktion tydliggörs. För att underlätta den demokratiska granskningen ska Riksbankens mål, uppgifter och befogenheter tydligt framgå av lag.

6 Utökat ansvar för kontanthanteringen i samhället. Riksbanken ska bidra till att tillgången till kontanter är betryggande i hela Sverige. Riksbanken ska ha ett övergripande ansvar och agera som koordinerande aktör för kontanthanteringen samt säkerställa att det finns minst fem sedeldepåer, varav två i norra Sverige. Beslut om en eventuell framtida e-krona ska fattas av riksdagen.

7 Utökat ansvar för samhällets krisberedskap och vid höjd beredskap. Riksbankens ansvar inom detta område ökar väsentligt. Riksbanken ska se till att särskilt viktiga finansiella infrastrukturföretag kan fortsätta sin verksamhet så att betalningar även kan göras i kris och krig. Riksbanken ska kunna övergå till en krigsorganisation.

8 Proportionalitetsprincip och hållbar utveckling. Riksbanken ska följa en generell proportionalitetsprincip. Det avsedda resultatet med en åtgärd ska stå i rimligt förhållande till de kostnader och risker som åtgärden medför för Riksbankens och statens finanser. Riksbanken ska vidare identifiera de hot mot en hållbar utveckling som påverkar förutsättningarna för Riksbanken att nå sina mål.

Kommitténs förslag till en moderniserad och tydligare riksbankslag säkerställer att Riksbanken har befogenheter att självständigt och med kraft agera för att lösa de centrala samhällsuppgifter som beskrevs inledningsvis, såväl i normala tider som i kristider. Ett brett parlamentariskt stöd ger stabilitet och förutsägbarhet vilket gagnar både Riksbanken och den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Ämnen i den här artikeln:

Riksbanken
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt