Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 21:46 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/riskfyllt-nar-vard-digitaliseras-av-stora-amerikanska-foretag/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Riskfyllt när vård digitaliseras av stora amerikanska företag”

Svenska företag i branschen går en dyster framtid till mötes då hemmamarknaden kommer att domineras av amerikanska företag. Vilka sysselsättningsrelaterade hänsyn har landstingen/regionerna ställt enligt LOU-direktivet? skriver artikelförfattarna.
Svenska företag i branschen går en dyster framtid till mötes då hemmamarknaden kommer att domineras av amerikanska företag. Vilka sysselsättningsrelaterade hänsyn har landstingen/regionerna ställt enligt LOU-direktivet? skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 6/11. Landsting och regioner upphandlar just nu vårdinformationssystem för en omfattande digitalisering av svensk sjukvård. Risken är att Sveriges hälso-och sjukvård kommer att vara helt beroende av amerikanska systemleverantörer för lång tid framöver. Men var ligger ansvaret för långsiktighet, IT-säkerhet och patientens personliga integritet? skriver forskare och politiker.

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora förändringar där digitalisering, smartare arbetssätt och en högre grad av patientinteraktion nu införs. Landsting och regioner genomför just nu omfattande upphandlingar för att möta vårdens behov de kommande tio till femton åren. It-investeringarna inom vården i Sverige beräknas för närvarande till cirka 10 miljarder kronor per år, men de investeringarna kommer nu att öka kraftigt med de genomförda och planerade upphandlingarna av vårdinformationssystemen.

Region Skåne upphandlade i början av 2018 ett vårdinformationssystem från USA. Även Västra Götalandsregionen har efter avslutad upphandling beslutat att ingå avtal med samma amerikanska leverantör som Region Skåne. Dessa två upphandlingar motsvarar cirka 30 procent av den svenska marknaden.

Nu är även Stockholms läns landsting och Sussa (fem landsting i samverkan) på väg att göra motsvarande investering i nytt vårdinformationssystem. Sussa-gruppen fattar troligen beslut före årsskiftet 2018/2019. Stockholms läns landsting förväntas slutföra sin upphandling i slutet av 2019. Sammantaget står dessa två upphandlingar för 47 procent av svenska marknadens vårdinformationssystem.

I Danmark är debatten het just nu och man har förstått att ett litet land som Danmark inte har möjlighet att påverka ett jätteföretag i USA med de anpassningar som behövs för att systemet ska kunna implementeras enligt danska lagar och krav.

Inom drygt ett år är vårdinformationssystem upphandlade för de kommande femton till tjugo åren i stora delar av Sverige. Det troliga är dock att samma system kommer att användas mycket längre då ett införande av ett nytt vårdinformationssystem innebär omfattande implementering som berör tusentals anställda. Ett byte av system är ett oerhört kostsamt projekt vilket leverantörerna är medvetna om. Fortsätter trenden, att välja vårdinformationssystem från USA, så kan Sveriges hälso- och sjukvård vara så gott som helt beroende av amerikanska systemleverantörer i slutet av 2020 och för lång tid framöver.

Vår bedömning är att man på nationell nivå inte har ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt vad detta beroende kan innebära. Sverige borde också dragit lärdom av vad vårt grannland Danmark har fått för erfarenheter. Där är debatten het just nu och man har förstått att ett litet land som Danmark inte har möjlighet att påverka ett jätteföretag i USA med de anpassningar som behövs för att systemet ska kunna implementeras enligt danska lagar och krav. Kostnaden för systemet har också mer eller mindre fördubblats från upphandlingskostnaden. Nu ifrågasätts även personsäkerhetskravet och där har den danska Datatilsynen nu gjort nedslag på vårdinformationssystemet.

Det är angeläget att sund konkurrens ska gälla på denna för Sverige så viktiga marknad som informationsförsörjning till svensk hälso- och sjukvård är, men vi finner det samtidigt märkligt om den ska domineras av amerikanska bolag utan krav på svenskt medborgarskap för implementering av systemet.

Det finns kompetens och teknologi i Sverige som mäter sig väl med de amerikanska företagen. Det är viktigt att se till Sveriges behov av att både tillämpa och utveckla ny teknologi inom hälso- och sjukvård. Att förvalta och vidareutveckla de för samhället utomordentligt viktiga vårdinformationssystemen innebär ett stort ansvar, ett ansvar som sträcker sig utanför den egna landstings- och regiongränsen och som framåt kommer att påverka flera generationer svenskar.

Vi vill se ett övergripande ansvar för de 20 landsting/regioners upphandling av vårdinformationssystem:

• It- och informationssäkerhet. Vilka centrala krav ställer våra bevakningsmyndigheter på leverantören vad gäller it- och informationssäkerhet och krävs svenskt medborgarskap för att hantera svenska folkets patientjournaler? Kommer Sverige att tillåta att säkerhetsansvaret till tredje part ligger utanför Sverige då cirka 80 procent av den svenska befolkningens patientjournaler kan lagras i system utanför svenska myndigheters kontroll?

Kostnader och svårkontrollerade projekt med långsiktigt svåröverskådliga konsekvenser som är att jämföra med de danska erfarenheterna och deras projekt som inte kommer att levereras i tid och till den budgeterade kostnaden. Hur säkerställer vi att kostnaderna inte skenar iväg och vilka lärdomar överför landstingen mellan varandra?

Stor inverkan på sjukvårdens arbetsmiljö där möjligheten till påverkan på utformningen av de amerikanska systemen utifrån ett svenskt perspektiv kommer att vara svårt att uppnå. Sverige är en försvinnande liten del av de amerikanska företagens världsmarknad. Hur säkerställer vi att systemet följer svenska lagar och regler?

Svenska företag i branschen går en dyster framtid till mötes då hemmamarknaden kommer att domineras av amerikanska företag. Uteblivna nya jobb och exportintäkter när svenska skatteintäkter allokeras till amerikansk programvaruindustri. Vilka sysselsättningsrelaterade hänsyn har landstingen/regionerna ställt enligt LOU-direktivet?

Vi vill rikta en stark uppmaning till politiker och bevakningsansvariga myndigheter innan flera av våra 20 landsting/regioner fattar beslut om inköp. Digitalisering är i grunden bra och kommer att underlätta för svensk sjukvård på många sätt, men digitaliseringen måste vara kostnadseffektiv och ha hög fokus på informationssäkerhet. Svenska folket ska kunna känna sig säker på att deras patientjournaler inte hamnar i orätta händer.

DN Debatt.6 november 2018

Debattartikel

Björn-Erik Erlandsson, professor KTH; Agneta Granström (MP), regionråd Norrbotten; Roger Henriksson, senior professor och överläkare och Anders Lönnberg (S):
”Riskfyllt när vård digitaliseras av stora amerikanska företag”

Repliker

Henrik Schildt, expert på hälso- och sjukvård på IT-konsultföretaget Acando:
”Bästa möjliga digitalisering viktigare än ursprungsland”

Slutreplik från Anders Lönnberg (S):
”Risk att patientjournaler hamnar i orätta händer”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.