Tio år har gått sedan rökförbudet på krogen infördes. Mer än 100.000 svenskar har dött av rökning sedan dess. Regeringen vill nu utreda skarpare åtgärder. Rökförbud på uteserveringar, exponeringsförbud i butiker och neutrala förpackningar är tre av förslagen, skriver folkhälsominister Gabriel Wikström (S).
Ett av samarbetsregeringens viktigaste mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att nå detta ambitiösa mål krävs stora insatser inom en rad politikområden, inte minst inom folkhälsopolitiken.
Socialstyrelsens rapport ”Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar” från 2014 visar att cirka 800.000 svenskar insjuknat på grund av rökning under de senaste åtta åren. Nästan 100.000 personer dog av samma anledning. I det internationella arbetet för att minska de så kallade icke smittsamma sjukdomarna finns tobak särskilt utpekat som en av de fyra allvarligaste riskfaktorerna. Övriga riskfaktorer är alkohol, ohälsosam diet och otillräcklig fysisk aktivitet, faktorer som också tydligt är kopplade till olika socioekonomiska förutsättningar.
Trots detta har inga nya initiativ tagits för att minska rökningen sedan den senaste stora tobakspolitiska reformen, införandet av rökförbud på krogen. Den reformen genomfördes för tio år sedan av den dåvarande socialdemokratiska regeringen och dåvarande folkhälsominister Morgan Johansson, i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Efter tio år är det nu återigen dags att ta fler steg inom det tobakspreventiva arbetet.
Efter tio år är det nu återigen dags att ta fler steg inom det tobakspreventiva arbetet.
”Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025” är ett opinionsbildningsprojekt som drivs av ett antal organisationer som arbetar tobaksförebyggande. Syftet är att enas kring ett måldatum då rökningen ska vara starkt reducerad och inte längre utgöra ett dominerande folkhälsoproblem.
Regeringar och parlament i flera andra länder har satt ett slutdatum för tobaksbruket och formar strategier för att fasa ut användandet. Irland har gjort en plan för att bli rökfritt till 2025, Nya Zeeland siktar på samma årtal och Finland har bestämt sig för att nå målet till år 2040.
Regeringen ser positivt på såväl uppropet som målet om ett rökfritt Sverige till år 2025. Men för att nå dit krävs kraftfulla åtgärder.
Regeringens särskilde utredare Göran Lundahl lämnade för två veckor sedan över ett betänkande. Den innehåller förslag på nödvändiga förändringar i lagstiftningen till följd av EU:s nyligen reviderade tobaksproduktdirektiv. Direktivet, som innebär stora steg framåt i det tobaksförebyggande arbetet inom EU, avser att göra tobaksprodukter och tobakskonsumtion mindre attraktivt. Direktivets viktigaste målgrupp är ungdomar eftersom de allra flesta börjar röka i tonåren.
Samarbetsregeringen har dock högre ambitioner än att bara göra nödvändiga förändringar i lagstiftningen. Därför kommer vi att ge den särskilde utredaren flera tilläggsdirektiv till det nuvarande arbetet.
Regeringen ser positivt på såväl uppropet som målet om ett rökfritt Sverige till år 2025.
1. Begränsning av tobaksrökning och rökning av tobaksrelaterade produkter på vissa allmänna platser. Rökfria miljöer skyddar icke-rökare från att utsättas för passiv rökning. De rökfria miljöerna stöder samtidigt de som vill sluta röka, gör att färre cigaretter blir rökta och minskar risken för återfall hos dem som har slutat. Folkhälsomyndigheten fick 2012 i uppdrag att utreda och analysera möjliga framtida rökfria miljöer på allmänna platser där passiv rökning förekommer och i synnerhet där barn vistas. Deras slutsats var att det finns goda skäl att som en del i ett samlat tobaksförebyggande arbete lagstifta om rökfria allmänna platser utomhus. Det bedöms finnas skäl till det när det gäller entréer till byggnader som allmänheten har tillträde till, platser där allmänheten väntar på kollektivtrafik, uteserveringar, lekplatser, sportanläggningar och arenor utomhus.
Regeringen kommer därför ge utredaren i uppdrag att analysera och bedöma behovet av reglering eller andra åtgärder för att begränsa tobaksrökning och rökning av tobaksrelaterade produkter på vissa allmänna platser, i enlighet med Folkhälsomyndighetens förslag.
2. Exponeringsförbud för tobaksprodukter. Detta innebär att tobak måste förvaras utom synhåll för konsumenten, exempelvis i ett stängt skåp under försäljningsdisken. Studier och erfarenheter från länder som infört exponeringsförbud visar att åtgärden både förändrar befolkningens attityder till tobak och minskar konsumtionen och andelen impulsköp. Särskilt påverkas ungdomars attityder, vanor och viljan att experimentera med tobak. Personer som röker menar att ett förbud mot att exponera tobaksprodukter skulle underlätta för dem att sluta röka.
Exponeringsförbud för tobaksvaror finns i flera länder, bland annat Australien, Finland, Irland, Island, Kanada, Norge och Storbritannien. Åtgärden med exponeringsförbud för tobaksprodukter har stöd i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns anledning att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter i Sverige.
3. Neutrala tobaksförpackningar. Det är dekorfria paket som alla har samma neutrala färg, oavsett märke, och där varumärket skrivs med ett neutralt typsnitt. Studier visar att detta kan bidra till att göra produkten mindre attraktiv och tobaksbruket mindre socialt accepterat, framför allt hos unga personer, och underlätta för dem som vill sluta.
2012 beslutade Australien som första land i världen att införa neutrala tobaksförpackningar. Frågan om neutrala tobaksförpackningar har visserligen mött på motstånd och är fortfarande föremål för internationell rättslig prövning inom WTO. Under åberopande av det nyligen reviderade tobaksproduktdirektivet har dock Irland och Storbritannien meddelat att de avser att gå vidare med att införa neutrala tobaksförpackningar. Detta utan att avvakta utgången av den pågående rättsliga prövningen i WTO. Ett antal andra länder har aviserat intresse av att följa Australiens, Irlands och Storbritanniens exempel i denna fråga.
Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det är angeläget att utreda frågan om möjligheten att införa krav på neutrala tobaksförpackningar även i Sverige.
Det är omfattande tilläggsdirektiv som kommer att ges regeringens särskilde utredare, men de är samtidigt nödvändiga om Sverige återigen ska bli ett föregångsland i det tobakspreventiva arbetet. Vi måsta ha höga ambitioner om vi ska nå målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Att skapa ett rökfritt samhälle är en viktig pusselbit i det arbetet.