Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Rösta nej till avtalet mellan EU och Kuba”

Nu måste fokus flyttas bort från den revolutionära elit som styrt landet sedan i januari 1959, och till de medborgare som arbetar för demokratisk förändring och mänskliga rättigheter, skriver artikelförfattarna. Bilden från 4 december när Fidel Castros aska förs till kyrkogården i Santiago de Cuba.
Nu måste fokus flyttas bort från den revolutionära elit som styrt landet sedan i januari 1959, och till de medborgare som arbetar för demokratisk förändring och mänskliga rättigheter, skriver artikelförfattarna. Bilden från 4 december när Fidel Castros aska förs till kyrkogården i Santiago de Cuba. Foto: RODRIGO ARANGUA AFP

Förtrycket ökar. Sedan EU avslutade förhandlingarna i mars och Barack Obama besökte Havanna någon vecka senare, har den kubanska regeringen känt sig säker på de nya relationerna. Men det har inte lett till öppningar från kubanernas sida. Det främsta resultatet är tydligt värre förtryck, skriver företrädare för Civil Rights Defenders.

Den 12 december undertecknar EU:s utrikesministerråd ett brett avtal om politisk dialog, bistånd och handel med den kubanska regeringen. Avtalet går sedan vidare till Europaparlamentet för godkännande. Förhandlingarna om avtalet inleddes på våren 2014 och är en del av den demokratiska världens förändrade syn på Kuba de senaste åren.

Frågan om vad som händer när Fidel Castro är borta har varit en del av debatten om Kuba i decennier. Och snart ställs frågan om vad som händer när Raúl Castro dör. Men nu måste fokus flyttas bort från den revolutionära elit som styrt landet sedan i januari 1959, och till de medborgare som arbetar för demokratisk förändring och mänskliga rättigheter.

När Sverige, EU, USA och många andra förändrat politiken gentemot Kuba de senaste åren har man dock gjort tvärtom. Istället för att involvera civilsamhället, oppositionen och människorättsförsvararna i en diskussion om vilken politik omvärlden borde föra, har man stängt dörren för dem för att få prata direkt med den kubanska regeringen.

 

Vår bild är att EU i avtalet med Kuba bistår den åldrade revolutionära eliten med att genomföra det generationsskifte vid makten som alla vet behövs. Raúl Castro kan nu överlämna ett politiskt system som vunnit omvärldens legitimitet och acceptans, till en ny generation kubanska politiker som är fostrade i kommunistpartiet.

 

Sedan EU avslutade förhandlingarna om avtalet i mars och Barack Obama besökte Havanna någon vecka senare, har den kubanska regeringen känt sig säker på att de nya relationerna kommer att bestå. Dessa har däremot inte lett till öppningar från den kubanska regeringens sida. Det främsta resultatet är tydligt värre förtryck.

Vid Kommunistpartiets kongress i april antogs flera centrala politiska program som tydligt förklarar att det inte finns några planer på förändringar av det politiska systemet. Raúl Castro kommenterade krav på flerpartidemokrati med att ”om de lyckas splittra oss är det början på slutet för fäderneslandet, Revolutionen, socialismen och det nationella oberoendet.”

Sedan dess placeras också hundratals poliser utanför demokratiaktivisters hus på helgerna för att de inte ska kunna samlas till protester. Antalet politiska fångar har ökat, aktivister som bjuds in till konferenser utomlands arresteras så att de inte kan resa, och journalister och människorättsförsvarare i organisationer som Cubalex, Hablemos Press, Periodismo de Barrio trakasseras, fängslas och blir av med datorer och annat så att de inte längre kan arbeta.

Civil Rights Defenders publicerar därför en rapport om EU:s avtal med Kuba. Vår kritik kan sammanfattas i fyra punkter:

Foto: DN EU:s tidigare politik gentemot Kuba vilade på en ”gemensam ståndpunkt” från 1996 som förklarade att EU:s mål var att ”uppmuntra en övergångsprocess till pluralistisk demokrati och respekt för mänskliga rättigheter”. Det nya EU-avtalet har inga sådana tydliga målbeskrivningar. Det innebär att den kubanska regeringen kan följa avtalet till punkt och pricka utan att förändra något.

Foto:  Målbeskrivningarna från den tidigare politiken har i det nya avtalet ersatts av ett antal principer om demokrati och mänskliga rättigheter. Men redan i inledningen tydliggörs att alla aktiviteter inom avtalet ska genomföras i enlighet med parternas konstitutionella principer, lagstiftning och internationella åtaganden. Det innebär att alla de människorättsproblem som finns i konstitutionen och lagstiftningen inte kan behandlas. Och eftersom Kuba inte har ratificerat de internationella människorättskonventionerna så kan samarbetet inte heller handla om hur dessa ska implementeras.

Dessutom ska båda parter godkänna alla aktiviteter inom avtalet, en säkerhetsbroms som den kubanska regeringen använt i många internationella sammanhang. Man skriver under på höga principer men ser till att inget kan göras för att dessa ska förverkligas.

Foto:  Det kubanska civila samhället är uteslutet ur avtalet. Det fick inte vara med i processen när avtalet förhandlades, och har ingen formell roll implementeringen.

Flera kubanska människorättsorganisationer har vid upprepade tillfällen i kontakter med EU:s utrikestjänst och med Sveriges utrikesdepartement, bland annat med Civil Rights Defenders stöd, tagit upp betydelsen av att det kubanska civila samhället får vara en del av förhandlingen och genomförandet av avtalet för att det ska leda till något bra. Svaret har alltid varit nej. När kubanska människorättsförsvarare bjuds in är det bara för ett dricka kaffe och prata allmänt om det politiska läget.

Om EU:s och Sveriges samarbete med Kuba ska leda till förbättringar vad gäller mänskliga rättigheter måste de ge människorättsförsvarare den legitimitet och betydelse de är värda.

Foto:  I rapporten har vi också jämfört Kuba-avtalet med EU:s avtal med de sex länderna i Centralamerika som slöts 2012. Till skillnad från avtalet med Kuba, har det mycket tydliga målformuleringar om att samarbetet ska leda till att förverkliga den demokrati och respekt för mänskliga rättigheter som finns i ländernas lagstiftningar och internationella åtaganden. Där litar parterna också på varandras intentioner, och det finns inga begränsningar i vilka aktiviteter EU kan finansiera eller genomföra. Det civila samhället hade en aktiv och formell roll i förhandlingsarbetet inför att avtalet slöts, och har även en formell roll i övervakningen av implementeringen av avtalet.

Detta innebär att EU ställer mycket högre krav på regeringar i länder som redan är demokratier, än på auktoritära regeringar i högst odemokratiska länder. Rimligen borde det vara tvärtom. För att få ett fint avtal, borde den kubanska regeringen förstås först visa att man är villig att förändra det politiska systemet i demokratisk riktning, och reformera konstitutionen och lagarna så att dessa respekterar mänskliga rättigheter.

Vår bild är att EU i avtalet med Kuba istället bistår den åldrade revolutionära eliten att genomföra det generationsskifte vid makten som alla vet behövs. Raúl Castro kan nu överlämna ett politiskt system som vunnit omvärldens legitimitet och acceptans, till en ny generation kubanska politiker som är fostrade i kommunistpartiet och som noga studerat hur auktoritära regeringar i Etiopien, Kina, Rwanda, Vietnam med flera omvandlat ekonomierna med omvärldens stöd men samtidigt behållit den politiska makten och privilegierna i de egna händerna.

Vår förhoppning är därför att Sveriges Europaparlamentariker röstar emot avtalet.

Bakgrund.Avtal och rapport.

EU och Kuba undertecknar den 12 december ett så kallat Political Dialogue and Cooperation Agreement, ett avtal som består av tre kapitel om politisk dialog, bistånd och handel. Avtalet är det första som tecknas mellan EU och Kuba, och ersätter den gemensamma ståndpunkt som styrt relationerna sedan 1996.

Civil Rights Defenders rapport publiceras den 8 december och granskar avtalet utifrån fyra huvudsakliga perspektiv.

DN Debatt.8 december 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.