Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 11:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/rut-ar-sjalvfinansierande-till-90-procent-for-offentlig-sektor/

DN Debatt

DN Debatt. ”Rut är självfinansierande till 90 procent för offentlig sektor”

Almega har gett Handelns utredningsinstitut (HUI) i uppdrag att studera hur rutbranschen har utvecklats och vilken effekt avdraget haft på den offentliga sektorns finanser. Det är den första stora utvärdering som gjorts av rutavdraget sedan det infördes, skriver artikelförfattarna.
Almega har gett Handelns utredningsinstitut (HUI) i uppdrag att studera hur rutbranschen har utvecklats och vilken effekt avdraget haft på den offentliga sektorns finanser. Det är den första stora utvärdering som gjorts av rutavdraget sedan det infördes, skriver artikelförfattarna. Foto: Hasse Holmberg/TT

DN DEBATT 10/2.

Almega-företrädare: Rutavdraget har skapat drygt 13.000 jobb för personer som tidigare var arbetslösa eller stod utanför arbetsmarknaden.

Vår nya studie visar att offentlig sektor får tillbaka 90 procent av vad rutavdraget kostar i ökade skatteintäkter och minskade bidrag.

Den första juli 2007 infördes den skatte­reduktion för hushållsnära tjänster som kallas för rutavdraget. Rut är en förkortning av Rengöring, Underhåll och Tvätt, och avdraget ger privatpersoner möjlighet att göra skatteavdrag för vissa sorters hushållsarbete.

Under de drygt tolv år som rutav­draget funnits har det varit omstritt bland vissa politiker. Gränserna för vilka tjänster som ska omfattas av avdraget har flyttats fram och tillbaka och det maximala beloppet för avdraget har sänkts och höjts under perioden.

Bland allmänheten har däremot rutavdraget varit populärt och framgångsrikt. År 2009 köpte 113.000 svenskar ruttjänster för 550 miljoner kronor från 5.800 företag. Sedan dess har både köparna, företagen och de personer som arbetar hos rutföretag mångdubblats. År 2018 köpte 966.000 svenskar tjänster med hjälp av rutavdraget från 21.000 företag. Dessa företag omsatte 10,2 miljarder kronor på ruttjänster och sysselsatte mer än 50.000 personer.

Rutavdraget skapar nya viktiga arbeten för personer som står långt från arbetsmarknaden till en kostnad som är låg när man tar hänsyn till alla effekterna av rutavdraget för den offentliga sektorn.

Det senaste året har rutavdraget kritiserats från flera håll. Senast ställde den statliga Myndigheten för tillväxtanalys bruttokostnaden för avdraget mot de rutarbeten som direkt gått till arbets­lösa och andra svaga grupper på arbetsmarknaden. Dessa studier tar dock inte hänsyn till att syftet med rutavdraget inte främst handlade om att skapa nya arbeten för personer som stod utanför arbetsmarknaden. Det huvudsakliga syftet med reformen var att ge personer som tidigare utförde dessa tjänster svart avtalsenlig lön, försäkringar och rätt till sjukersättning och pension för sitt arbete. Syftet var också att personer som köpte ruttjänster skulle kunna arbeta mer om de önskade det, det vill säga att öka antalet arbetade timmar i ekonomin.

Innan rutavdraget infördes gjorde det statliga Konjunkturinstitutet år 2005 en samhällsekonomisk utredning av systemet. Rapporten kom fram till att en kombination av svarta jobb som blir vita, ökat yrkesarbete bland köparna av ruttjänster och nya jobb i rutbranschen till personer som tidigare stod utanför arbetsmarknaden skulle kunna göra rutavdraget självfinansierande för den offentliga sektorn. Rapporten blev ifrågasatt och debattens vågor gick höga. Eftersom det nu har gått nästan 15 år sedan rapporten presenterades och över tolv år sedan avdraget infördes finns det anledning att grundligt undersöka vilket utfallet blev.

Almega har därför gett Handelns utredningsinstitut (HUI) i uppdrag att studera hur rutbranschen har utvecklats och vilken effekt avdraget haft på den offentliga sektorns finanser. Det är den första stora utvärdering som gjorts av rutavdraget sedan det infördes.

HUI:s studie visar att rutavdraget till närmare 90 procent är självfinansierande för den offentliga sektorn. Avdraget innebar minskade skatte­intäkter för staten på 5,1 miljarder kronor 2018 men den offentliga sektorn – staten, kommunerna och regionerna ­– fick samma år tillbaka 4,5 miljarder kronor i form av ökade skatteintäkter och minskade utbetalningar av bidrag. I huvudsak är det tre stora vinster:

1 Den största intäktsposten för den offentliga sektorn är skatteintäkter från de drygt 13.000 nya arbetstillfällen som rutavdraget beräknats ha skapat för personer som tidigare var arbets­lösa eller stod utanför arbetsmarknaden. HUI beräknar de ökade skatte­intäkterna från dessa personer och de minskade ersättningarna för arbets­löshet till 2,5 miljarder kronor om året.

2 Den andra stora intäktsposten för den offentliga sektorn är det extra yrkesarbete som de personer som köper ruttjänster har kunnat utföra på den tid som frigjorts. HUI beräknar att detta givit 1,5 miljarder kronor i extra skatteintäkter om året.

3 Den tredje och minsta, men samtidigt viktigaste intäktsposten, kommer från att rutavdraget bidragit till att göra svarta jobb till vita. En ny studie av Skatteverket tyder på att hushållens medvetna inköp av svarta tjänster har minskat med över 70 procent sedan 2005. Införandet av rutavdraget är sannolikt en av de viktigaste förklaringarna till detta. HUI beräknar att det kraftigt minskade svartarbetet inom hushållstjänster ger ökade skatteintäkter på drygt 500 miljoner kronor om året.

HUI:s studie visar tydligt att rutavdraget skapar nya viktiga arbeten för personer som står långt från arbetsmarknaden till en kostnad som är låg när man tar hänsyn till alla effekterna av rutavdraget för den offentliga sektorn. Att fortsätta att utveckla rutav­draget och bredda det till fler tjänster är därför mycket angeläget.

Vi välkomnar därför att rututredningen nyligen föreslog höjt tak och en utvidgning av avdraget till att inkludera fler tjänster. Det kommer att skapa ytterligare jobb för personer som står utanför arbetsmarknaden, göra det möjligt för fler rutköpare att yrkes­arbeta mer om de vill och inte minst ge många en enklare vardag. Ett utvidgat rutavdrag är en viktig reform för tillväxten i AB Sverige.