Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Ryktet om klassamhällets död betydligt överdrivet”

Sedan början av 1970-talet har arbetarklassen i Sverige minskat, men det handlar inte om någon upplösning och minskningen har gått långsamt, skriver artikelförfattarna.
Sedan början av 1970-talet har arbetarklassen i Sverige minskat, men det handlar inte om någon upplösning och minskningen har gått långsamt, skriver artikelförfattarna. Foto: Claudio Bresciani/TT

DN DEBATT 18/6. Konservativa tänkare avfärdade länge existensen av ett klassamhälle. Men vi kan med siffror från SCB visa att klassamhället i allra högsta grad lever. Det borde leda till en tydligare konfliktlinje utifrån klassamhällets konsekvenser för majoriteten av svenskarna – en koalition mellan arbetare och tjänstemän, skriver Göran Ahrne, Niels Stöber och Daniel Suhonen.

VAL 2018

Konservativa tänkare avfärdade länge existensen av ett klassamhälle. Åtskilliga politiker har talat om hur höjd utbildningsnivå och välfärdsstatens utbyggnad skulle göra att de tidigare klasserna skulle upplösas i individer som fritt skulle välja yrke efter förmåga och preferenser.

Eftersom arbetarklassen associerades med industriarbete föreställde man sig att den skulle försvinna i takt med att tjänstesamhället växte fram. Men att arbetare fick råd att bo i villa, köpa bil och åka på semester innebar inte arbetarklassens upplösning.

Arbetet i arbetarklassyrken tenderar över tid att ha en starkt negativ inverkan på det övriga livet i form av allvarliga hälsoproblem, dålig fysisk arbetsmiljö och obekväma arbets­tider.

En ny rapport från det fackliga idéinstitutet Katalys som bygger på siffror från SCB om klasstrukturen i Sverige de senaste 30 åren visar på förändringar men också en påfallande stabilitet.

1

Klass handlar om makt, ägande och kontroll. Vår klassdefinition baseras på sociologen Erik Olin Wrights maktdimensioner och fördelningen av ägande, auktoritet och expertkunskaper i olika positioner. Vår klassindelning bygger på yrke på arbetsmarknaden, och klass kan därmed sägas vara en spegling av en grupps marknadssituation.

Klassen delar i någon mån gemensamma intressen och resurser på arbetsmarknaden. Den statistik som vi använder oss av bygger på den socio-ekonomiska indelningen (SEI) och identifierar arbetare, tjänstemän och företagare. I detalj får man sex olika sociala klasser: ej facklärda arbetare, facklärda arbetare, lägre tjänstemän, mellantjänstemän, högre tjänstemän och företagare.

2

Arbetarklassen är fortfarande störst. Sedan början av 1970-talet har arbetarklassen i Sverige minskat, men det handlar inte om någon upplösning och minskningen har gått långsamt. Att definiera arbetarklassen är inte främst en lek med ord utan arbetet i arbetarklassyrken tenderar över tid att ha en starkt negativ inverkan på det övriga livet i form av allvarliga hälsoproblem, dålig fysisk arbetsmiljö och obekväma arbetstider.

Utifrån en definition av klass som bygger på kvalifikationskrav och hur hårt styrt arbetet är räknas de tjänstemannajobb som har motsvarande kvalifikationskrav som arbetaryrken, till arbetarklassen. Vi räknar de lägre tjänstemännen till arbetarklassen tillsammans med gruppen ej facklärda arbetare och facklärda arbetare. Mellantjänstemän och högre tjänstemän bildar egna indelningar. Resultatet blir att nära hälften, 49,3 procent av, alla förvärvsarbetande tillhör arbetarklassen mot 65 procent 1985. Två av fem, 41,1 procent, tillhör grupperna mellantjänstemän och högre tjänstemän från 27 procent 1985. Var tionde, 9,6 procent, är företagare vars andel legat rätt stabil kring 9 procent sedan 1980-talet.

3

Stora skillnader mellan privat och offentlig sektor. Andelen förvärvsarbetande som arbetar inom den offentliga sektorn har minskat kraftigt sedan 1980-talet. 1985 var knappt 39 procent av alla förvärvsarbetande anställda inom offentlig sektor mot 28 procent 2015. Andelen anställda inom den privata sektorn har under samma period ökat från knappt 51 procent 1985 till 61 procent 2015. Utvecklingen mot en växande andel tjänstemän är ännu tydligare i offentlig sektor än i samhället i stort.

I mitten av 1980-talet tillhörde nära 63 procent av alla anställda i offentlig sektor arbetarklassen. I mitten av 2010-talet har den andelen sjunkit till knappt 40 procent. Det är en minskning med 23 procentenheter. Samtidigt har andelen anställda i gruppen mellan- och högre tjänstemän ökat från 37 procent till över 60 procent.

Den privata sektorn har inte gått igenom samma utveckling som den offentliga sektorn. Över 61 procent tillhör arbetarklassen medan knappt 39 procent kan räknas som mellan- och högre tjänstemän. Den offentliga och privata sektorn hade likartade klasstrukturer på 1980-talet men i dag är majoriteten av de anställda i offentlig sektor tjänstemän, medan majoriteten i privat sektor är arbetarklass.

4

Ett etniskt- och könssegregerat klassamhälle. Andelen av alla anställda kvinnor som räknas till arbetarklassen har minskat från knappt 71 procent i mitten av 1980-talet till drygt 49 procent i dag. Samtidigt har andelen kvinnor som tillhör tjänstemannagruppen ökat från 24 procent till hela 45 procent. Arbetarklassen är fortfarande den största klassen bland kvinnor men bryter man ner statistiken i fler grupper så är det framför allt andelen ej facklärda arbetare som minskat bland kvinnor (från 38 procent ner till 19 procent).

Vi ser en växande andel mellantjänstemän bland kvinnor men framför allt en nära tredubbling av andelen högre tjänstemän. Samtidigt tillhör de flesta förvärvsarbetande män arbetarklassen i dag. Klasstrukturen för män har generellt varit relativt stabil.

Utrikes födda har en annan klasstruktur än inrikes födda. 57 procent av de utrikes födda tillhör arbetarklassen medan samma andel ligger på knappt 48 procent bland inrikes födda. Utrikes födda tillhör oftare gruppen ej facklärda arbetare. Många utrikes födda arbetar därmed i de yrken som i regel leder till lägre löner och en mer otrygg position på arbetsmarknaden.

5

En liten grupp drar ifrån i inkomster. Vi har också studerat inkomsternas fördelning i befolkningen. Resultatet visar på en omfattande snedfördelad inkomststruktur.

Medianinkomsttagaren med en disponibel inkomst på ungefär 280 000 kr per år efter skatter och transfereringar, har i genomsnitt bara 13 procent av den översta procentens inkomster. Det slående är de relativt marginella skillnaderna i inkomstandelar mellan de 5, 10, 25 och 50 procent av inkomsttagarna med lägst inkomst.

Resultatet blir ännu tydligare om vi jämför med den översta 0,1-procentens inkomster. Medianinkomsttagarens snittinkomst motsvarar då endast cirka 3 procent av topp 0,1-procentens inkomster och den privilegierade gruppen med de fem procent högsta inkomsterna motsvarar endast 6,6 procent av den rikaste tiondelsprocenten.

Den stora inkomstojämlikheten utgörs av relationen mellan inkomsterna i topp 1 och 0,1 procent av fördelningen och de övriga 99 respektive 99,9 procenten av befolkningen. Även om det finns betydande inkomstskillnader mellan arbetare och tjänstemän är det slående hur den yttersta inkomsteliten drar ifrån övriga befolkningen.

Klassamhället är en realitet valåret 2018. Men dagens tal om utanförskap och en ny underklass döljer den verkliga maktrelationen mellan människor i dagens Sverige: att många i ”innanförskap” inte äger den makt över arbets-, bostads- eller finansmarknaden och inte heller de resurser som skulle behövas för att tillhöra det verkligt maktägande ”innanförskapet”. Det är inte bara människor utan jobb som står handfallna inför en marknad som systematiskt omfördelar uppåt, utan majoriteten i samhället.

Som Katalys i en rad klassrapporter visat denna vår påverkar denna struktur allt från arbetsvillkor till hälsa och livslängd. Klassamhället lever i allra högsta grad. Detta valår borde denna verklighet rimligtvis leda till en tydligare konfliktlinje utifrån klassamhällets konsekvenser för majoriteten av människor i vårt land – en koalition mellan arbetare och tjänstemän. Det är dags för socialdemokratin och vänstern att ta upp den bollen.

Bakgrund.Rapporten

Rapporten ”Klasstrukturen i Sverige. Struktur, klass och inkomster: kontinuitet och förändring 1985–2015” släpps i dag av fackliga tankesmedjan Katalys.

DN Debatt.18 juni 2018

Debattartikel

Göran Ahrne, professor i sociologi Stockholms universitet; Niels Stöber, utredare Katalys och Daniel Suhonen, chef Katalys:
”Ryktet om klassamhällets död betydligt överdrivet”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.