Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”S måste individualisera föräldraförsäkringen nu”

”En individualiserad föräldraförsäkring är en av vår tids absolut viktigaste reformer”, skriver debattörerna inför Socialdemokraternas partikongress 29–31 maj.
”En individualiserad föräldraförsäkring är en av vår tids absolut viktigaste reformer”, skriver debattörerna inför Socialdemokraternas partikongress 29–31 maj. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

En jämställdhetsfråga. I dag tar kvinnor ut 76 procent av föräldraledigheten, män 24 ­procent. Denna ojämlikhet upprätthåller löneskillnader, cementerar könssegregationen på arbetsmarknaden och befäster normer. Individualiserad föräldraförsäkring är den enda lösningen, skriver Elinor Odeberg, Veronica Palm och Erika Ullberg (S).

Den socialdemokratiska familje­politiken har länge varit inriktad på att möjliggöra ett jämställt deltagande på arbetsmarknaden. Utbyggd föräldraförsäkring och barnomsorgsgaranti, maxtaxa och allmän förskola, särbeskattning och andra välfärdsreformer har suddat ut motsättningen mellan att skaffa barn och arbeta. En motsättning som annars är väl kännbar för kvinnor i andra länder. Socialdemokratins målmedvetna politik för en tvåförsörjarmodell har resulterat i att vi i dag har den högsta förvärvsfrekvensen bland kvinnor i världen.

Samtidigt kvarstår stora inkomstskillnader mellan män och kvinnor och sedermera pension. Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad. Kvinnor – oavsett hur individen och familjen de facto formar sitt liv – förutsätts ta huvudansvaret för barn och hushåll. Ska en jämställd och könsblandad arbetsmarknad bli verklighet måste vi i grunden förändra det patriarkala system som säger att kvinnor ska göra si, och män ska göra så.

Den enda reform som kan komma åt den strukturella problematiken är en individualisering av föräldraförsäkringen. Vi har ett politiskt ansvar att se över och modernisera trygghetsförsäkringar och välfärdstjänster så att de understödjer den samhällsutveckling vi vill se. I dagsläget tar kvinnor ut 76 procent av föräldraledigheten, män 24 procent. Dagens ojämställda uttag av föräldraledighet upprätthåller löneskillnader mellan män och kvinnor, könssegregationen på arbetsmarknaden och många av dess följdproblem (SOU 2005:066 Makt att forma samhället och sitt eget liv).

Föräldraförsäkringen omfattar i dag 16 månader varav enbart två inte kan överlåtas (slarvigt kallat ”pappamånaderna”, trots att det osynliggör samkönade föräldrapar och stjärnfamiljer). Kvotering av föräldraledigheten är den enda metod som haft en reell effekt för ett mer jämställt uttag. En individualisering innebär att försäkringen knyts till den enskilda vårdnadshavaren, i likhet med alla andra socialförsäkringar som redan är individuella. Är det två vårdnadshavare delar man alltså 50/50 och förfogar fritt över 8 månader vardera. Tidsperioden kan sättas i relation till att det europeiska snittet är 6 månader totalt.

Det är bra att Sverige har en med internationell jämförelse oerhört generös föräldraförsäkring. Det ska vi värna genom att ta ansvar för baksidorna, modernisera och styra uttaget till att bli jämställt. Det tjänar hela samhället på. Inte minst barnen som tidigt får en nära kontakt med båda vårdnadshavarna. Risken för separation och stressrelaterad ohälsa minskar också när familjelivet är mer jämställt och hemmets sysslor delas lika. Enligt forskning är det barnens intåg som förändrar en tidigare jämställd relation.

Vid en översikt av män och kvinnors löne­utveckling är det övertydligt att den följer varandra fram till ungefär 30 års ålder, då många skaffar barn. Då avstannar kvinnors löner, medan männens fortsätter att stiga uppåt. Kvinnors sjukskrivningstal ökar drastiskt i jämförelse med männens, vilket bland andra Försäkringskassan pekar på orsakas av att ”dubbelarbetet” – det betalda och det obetalda – som oftast kvinnor utför blir som allra mest kännbart efter man har skaffat barn. Vi vet dessutom att många svenska familjer, företrädesvis kvinnor, glesar ut föräldradagarna och går ner i arbetstid för att räcka till.

Artikelförfattarna: Elinor Odeberg, Veronica Palm och Erika Ullberg. Foto: Mattias Vespä, Magnus Selander

Uttaget av föräldraledighet påverkar också uttaget vid vård av sjukt barn, vab-dagar, där den som tar ut mest föräldraledighet tenderar att vårda sjuka barn mest. Ojämställdheten i familjeansvar blir på så vis genomgående för hela barnets uppväxt. Utöver att det först och främst är negativt för barnet att inte ha lika tillgång till sina föräldrar, förstärker det diskrimineringseffekterna på arbetsmarknaden. Det blir rationellt för arbetsgivare att anställa och premiera män före kvinnor eftersom de är statistiskt mer närvarande på jobbet.

Löne- och karriärsdiskrimineringen av kvinnor är strukturell och drabbar även kvinnor som aldrig ens skaffar barn. På samma sätt förutsätts en man att ta mindre föräldraledighet. Att bryta mot normer kan även uppfattas olika av omgivningen. En man som väljer att vara hemma med sitt barn kan väcka gillande, medan en kvinna som väljer att arbeta när barnen är små möts av skuldbeläggande. Om föräldraförsäkringen däremot individualiserades skulle det både påverka normen och göra det likvärdigt för en arbetsgivare att anställa eller befordra en 30-årig kvinna som en 30-årig man, eftersom båda kan förväntas vara borta lika mycket vid barnfödsel.

Kvinnodominerade yrken har så formats efter en kvinnoroll med ett stort familjeansvar. Vab, deltid och lång föräldraledighet är normaliserat, vilket stärker kvinnors tendens att arbeta där. Arbetarkvinnorna är framtidens fattigpensionärer delvis till följd av att vi har en föräldraförsäkring som cementerar könssegregationen på arbetsmarknaden. Resten av arbetsmarknaden är i stället formad efter en mansroll som hitintills inte tagit hand om barn och hushåll. För att kvinnor ska kunna konkurrera på lika villkor återstår marknadslösningar som rut-tjänster som avlastar hemarbetet, vilket är en begränsad lösning för de som har råd när det egentligen borde handla om att män behöver ta mer ansvar för familj och hushåll.

I sin nuvarande form har vi alltså en föräldraförsäkring som var menad att möjliggöra jämställdhet på arbetsmarknaden, men som nu också bidrar till det motsatta. Vi behöver slå vakt om en modern föräldraförsäkring och minska dess oönskade effekter genom att individualisera den. En individualiserad föräldraförsäkring är en av vår tids absolut viktigaste reformer för ett jämställt familjeliv och en jämställd arbetsmarknad. Det är i sin tur avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling och våra utsikter att nå full sysselsättning.

I många andra sammanhang kan politiken begränsas av det ekonomiska reformutrymmet. I det här sammanhanget begränsas den bara av vår vilja – eller ovilja. Ska arbetsmarknaden och ansvaret för våra barn bli jämställd behöver vi reformera föräldraförsäkringen utifrån premissen om lika möjligheter och delat ansvar.

På Socialdemokraternas 38:e kongress med tema ”framtidens jobb” har vi chansen att visa att vi på allvar tar itu med vårt samhälles feministiska utmaningar. Låt oss sedan se tillbaka på individualiseringen med samma stolthet och självklarhet som vi ser tillbaka på alla andra jämställdhetsreformer vi redan har infört. Det handlar i slutändan om alla människors möjlighet att nå sin fulla potential.

Artikelförfattarna

Elinor Odeberg, ordförande Unga S-kvinnor Rebella
Veronica Palm, ordförande Stockholms socialdemokratiska partidistrikt
Erika Ullberg, vice ordförande Stockholms läns ­socialdemokratiska partidistrikt

Läs mer. Fler debattinlägg på DN Debatt

• ”Folkhögskolorna är en bortglömd resurs”. Den nordiska folkhögskolans pedagogiska idé är en stor tillgång i en skoldebatt som alltför ofta handlar om mätbarhet och ensidig förmedling av kunskap, skrev tre folkhögskoleexperter den 14 maj.

• ”Har Sverige något att lära av de bästa Pisa-länderna?” Vi föreslår ett forskningsprojekt som på plats i de bästa länderna kart­lägger kvaliteterna i undervisningen där, skrev fyra professorer i pedagogik, den 13 maj.

• ”Ny myndighet måste få ansvar för jämställdheten”. Sveriges feministiska regering måste inrätta en ny myndighet med ansvar för jämställdhetsfrågor, skrev Clara Berglund, ordförande för Sveriges Kvinnolobby, den 12 maj.

• Fler inlägg på DN:s debattsida

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.