Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sa-kan-arlanda-bli-en-framtida-monsterflygplats/

DN Debatt

DN Debatt. ”Så kan Arlanda bli en framtida mönsterflygplats”

Tåget drevs en gång av kol – nu är det ett av de renaste resesätt som finns. Nu är det dags för flyget att göra samma omställning, skriver Andreas Hatzigergiou, vd Stockholms Handelskammare.
Tåget drevs en gång av kol – nu är det ett av de renaste resesätt som finns. Nu är det dags för flyget att göra samma omställning, skriver Andreas Hatzigergiou, vd Stockholms Handelskammare. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 8/7.

Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms handelskammare: Under coronakrisen har flygresandet minskat väsentligt, men det är inte för alltid. För att möta framtidens efterfrågan på resor måste flyget bli hållbart, och för att Sverige och Arlanda ska klara det krävs satsningar. Därför tar vi nu initiativ till en ny utredning om Arlandas framtid.

En ny analys framtagen på uppdrag av Stockholms handelskammare och utförd av några av världens främsta experter tyder på att coronakrisen inte kommer att skapa ett permanent lägre flygande. Mot bakgrund av oförmågan hos dagens ansvariga politiker att ge Arlanda möjlighet att utvecklas så tar vi nu initiativ till en utredning om vad som behövs för att göra Arlanda till det hållbara flygnav som Sverige behöver för att inte bli omsprunget.

I stället för en samlad framtidsvision för Arlanda har regeringen levererat spretiga budskap som nu målar upp bilden av att man inte avser att satsa på Arlanda. Det var i sig anmärkningsvärt att man valde att begrava Arlanda­rådets slutrapport. Vad som är än mer allvarligt är att företrädare för regeringen meddelat att man avser att stoppa utvecklingen av Arlanda. Insatserna i detta politiska spel är alldeles för höga för att acceptera i det formativa skede som Sverige befinner sig i med anledning av coronakrisen.

Regeringens besked om att inte ge Arlanda förutsättningar att utvecklas innebär ett slag mot Sveriges förmåga att långsiktigt och hållbart konkurrera om jobb och investeringar.

Stockholms handelskammare var drivande bakom etablerandet av Arlanda 1962. Vårt engagemang bakom byggandet av Arlanda baseras i övertygelsen om att Sverige med sin enorma landareal – större än Tyskland, Danmark och Nederländerna tillsammans men endast med en tiondel så stor befolkning, kombinerat med vårt geografiska avstånd från befolkningstäta kluster – måste ha en infrastruktur i världsklass för att kunna stå oss i den globala konkurrensen. Huvudstads­regionens flygplats är i detta avseende helt avgörande.

Vi kommer tillsammans med svensk och internationell expertis att ta fram en framtidsvision samt underlag för hur Arlanda på bästa och mest hållbara sätt ska bidra till att stärka hela landets konkurrenskraft och välstånd.

Rapporten kommer att lanseras i höst. Då är det inte bara två år kvar till valet, utan också två år till dess att Arlanda fyller 60 år.

Om Arlanda och för den delen hela Sverige med dess globalt orienterade huvudstadsregion ska kunna vara framgångsrikt även de kommande 60 åren behövs en tydlig framtidsvision och plan framåt. Den nya utredningen ska ta sikte på hur det ”nya” Arlanda – som gärna får döpas till Alfred Nobel airport – behöver se ut och fungera. Utredningen kommer bland annat besvara följande avgörande frågor:

• Elflyget och biobränsle kommer att rita om kartan för framtidens flyg. Vad krävs för att Arlanda ska kunna ta ledartröjan i omställningen och bli en mönsterflygplats för omvärlden att inspireras av?

• Vad krävs för kapacitet på Arlanda? Finns det behov av en eller ytterligare rullbanor eller klarar sig flygplatsen med den kapacitet som finns i dag? Framtidens elflyg är sannolikt mindre än dagens konventionella plan, vilket kan förändra kapacitetsbehovet.

• Men den gröna omställningen stannar inte vid flygplanens drivmedel, utan infrastrukturen runt omkring Arlanda är även den mycket viktig. I dag har Arlanda i ett internationellt perspektiv en mycket hög andel resenärer som anländer med bil. Vad krävs för att få fler att välja kollektivtrafik? 

En rapport om Arlanda måste beröra hela regionens flygkapacitet. I vår rapport kommer vi att analysera Brommas roll för Stockholms framtida flyginfrastruktur. 

Coronakrisen har stängt gränser och förstört globala värdekedjor. För att Sverige ska kunna exportera, attrahera investeringar samt lyckas samla fler globala huvudkontor är ett utvecklat och hållbart flyg avgörande.

Coronakrisen har inte gjort frågan om Arlanda och flygets roll mindre relevant, tvärtom. Krisen motiverar inte heller att satsningar på Arlanda läggs i malpåse. Pandemin kommer inte för all framtid att strypa människors och företagens behov av att mötas, utbyta erfarenheter och vidga sina vyer. Att pandemin har intensifierat digitaliseringen är i allt väsentligt positivt. Mycket tyder på att vi lärt oss arbeta digitalt på distans. Detta har potential att gynna företagens effektivitet och klimatet.

En helt färsk analys som företaget Tourism Economics – en del av brittiska Oxford Economics – och internationella flygorganisationen IATA tagit fram på uppdrag av Stockholms handelskammare, talar för att Sveriges flygresande på allvar börjar återställas till 2022. Därefter väntas tillväxten i flyget bestå och till 2040 kan antalet nationella flygresenärer ha ökat från 2019 års dryga 34 miljoner till drygt 50 miljoner resenärer. Prognoser är behäftade med osäkerhet så därför bör de tolkas med försiktighet, men indikationen är fortsatt att flyget återhämtar sig.

Omställningen och utbyggnaden av Arlanda är därför nödvändig. Även om resandet under coronapandemin hindrats så är trenden och prognoserna tydliga.

Den stora passagerarökningen sätter fingret på vår tids stora ödesfråga: hur vi ska klara klimatomställningen? För att möta efterfrågan på ytterligare flygresor måste flyget bli hållbart. Vad som är hoppfullt är att flygindustrin befinner sig i ett tekniksprång med biobränslen och elektrifiering runt hörnet. 

Tåget drevs en gång av kol – nu är det ett av de renaste resesätt som finns. Nu är det dags för flyget att göra samma omställning. Men för att flygets gröna omställning ska vara möjlig måste satsningar ske och inte minst gäller det att landinfrastrukturen kommer på plats. Vår utredning kommer därför utvärdera hur nya gröna styrmedel kan ersätta exempelvis flygskatten för att skapa bättre förutsättningar för att främja flygets gröna omställning.

Sverige måste bli mer tillgängligt och sammankopplas med övriga omvärlden. Coronakrisen har stängt gränser och förstört globala värdekedjor. För att Sverige ska kunna exportera, attrahera investeringar samt lyckas samla fler globala huvudkontor är ett utvecklat och hållbart flyg avgörande. Politiken måste bidra till att främja en större internationell tillgänglighet och i det arbetet krävs en utveckling av Arlanda.

Ämnen i artikeln

Arlanda
Flygtrafik
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt