Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Så kan den akuta bristen på flyktingtolkar åtgärdas”

Att förstå och kunna tillgodogöra sig myndighetsinformation är avgörande för att våra nyanlända medmänniskor ska kunna integreras i samhället och kunna känna trygghet i det nya landet, konstaterar branschföreningen Språkföretagen.
Att förstå och kunna tillgodogöra sig myndighetsinformation är avgörande för att våra nyanlända medmänniskor ska kunna integreras i samhället och kunna känna trygghet i det nya landet, konstaterar branschföreningen Språkföretagen. Foto: Daniel Nilsson

Flyktingkrisen. Bristen på tolkar är ett akut samhällsproblem som urholkar rättssäkerheten och i värsta fall kan innebära livsfara för den enskilde. Regering, myndigheter och utbildningsväsende behöver vidta åtgärder omgående. Det skriver branschföreningen Språkföretagen och föreslår bland annat effektivare utbildningar.

Under 2015 kom omkring 160 000 flyktingar till Sverige för att söka asyl. För oss språkföretag har bristen på tolkar varit märkbar under en längre tid, men i och med den kraftiga ökningen av människor på flykt är den nu mer akut än någonsin.

Under hösten och vintern har vi språkföretag sett ett större tolkbehov än någonsin tidigare. Till exempel har antalet tolkbeställningar på dari, som talas i Afghanistan, ökat med över 300 procent jämfört med antalet beställningar vid samma tid förra året. Detta samtidigt som det i Sverige endast finns sex auktoriserade tolkar i dari, varav fyra är rättstolkar och en sjukvårdstolk. Många av de som behöver daritolkning är ensamkommande barn.

Vi upplever också en kraftigt ökad efterfrågan av arabiska, somaliska och tigrinska, som talas i Eritrea och Etiopien. Höstens samlade tolkbeställningar har ökat med mellan 15 och 25 procent, jämfört med i våras. Andelen icke tillsatta tolkuppdrag, alltså uppdrag som vi helt enkelt inte har klarat av att förmedla, ligger nu på upp till 15 procent.

År 2016 och framåt kommer tolkbehovet sannolikt att växa ännu mer, även om flyktingmottagandet skulle minska. Anledningen är att det ofta behövs tolkning vid flera tillfällen under en flyktings första år i det nya landet. Vår bedömning är att upp till hälften av alla tolktillfällen under en flyktings tio första år i Sverige infaller under år två och fem. Om inte åtgärder vidtas omgående riskerar situationen under de kommande åren att bli katastrofal.

 

År 2016 och framåt kommer tolkbehovet sannolikt att växa ännu mer, även om flyktingmottagandet skulle minska. Anledningen är att det ofta behövs tolkning vid flera tillfällen under en flyktings första år i det nya landet.

 

De problem som uppstår när vi inte lyckas tillsätta ett tolkuppdrag är allvarliga. Ibland händer det att en anhörig anlitas som tolk, andra gånger att träffen genomförs utan tolk. Vanligast är att den planerade asylhandläggningen, hälsoundersökningen eller rättegången helt enkelt skjuts på framtiden. Detta leder till ett ännu större tryck på våra samhällsfunktioner.

Situationen ställer personal inför olösliga konflikter. Till exempel kan sjukvårdspersonal som genomför mödravård tvingas välja mellan att äventyra patientsäkerheten och att begå allvarliga formella fel genom att ge angelägen vård utan tolkning.

Att förstå myndighetsinformation eller sjukvårdstermer kan vara nog så svårt på svenska. För våra nyanlända medmänniskor är det avgörande att tillgodogöra sig denna information för att kunna integreras i samhället och för att kunna känna trygghet i det nya landet. För detta behövs professionella tolkar, vilket kräver mycket mer än att bara kunna ett andra språk.

Tolken ska till exempel professionellt förmedla allt som sägs i rummet utan påverkan av egna etiska, kulturella eller religiösa värderingar. Tolken ska vara helt opartisk och hålla stenhårt på sekretess och tystnadsplikt, och dessutom kunna hantera dialektala skillnader i det aktuella språket. Att tumma på dessa höga krav riskerar att få allvarliga följder för den enskilda.

Vi på Språkföretagen gör nu vårt yttersta för att hantera denna situation. Med förstärkningar vid kundtjänst och nyrekrytering samt utbildning av tolkar jobbar vi för att möta den växande strömmen av beställningar. Våra åtgärder täcker dock tyvärr inte hela behovet. Vi behöver akut hjälp av regeringen och myndigheterna.

Vi efterlyser fem konkreta åtgärder:

Intensivare tolkutbildning. Den mest långsiktiga lösningen på situationen är att utbilda fler tolkar snabbare. Tyvärr saknas även tolkutbildare. Dagens tolkutbildningar matchar snarare de befintliga utbildarnas språkkompetens än samhällets efterfrågan. Tolkutbildningar i till exempel franska och polska finns det gott om, men behovet av utbildningar i till exempel arabiska, somaliska och dari är akut. Vi är övertygade om att ett samarbete mellan politiker, utbildningsväsendet, tolkanvändarna och oss aktörer i språkbranschen kan leda till en mer effektiv tolkutbildning med bibehållen kvalitet.

Fler auktorisationsmöjligheter. I dag ligger uppdraget att auktorisera utbildade tolkar på Kammarkollegiet. Takten är dock alltför låg och ofta finns endast ett eller två auktorisationstillfällen per språk och år. Vi upplever att detta är den största flaskhalsen i systemet. Kammarkollegiet saknar dessutom språkbedömare och examinatorer. I dag finns till exempel ingen språkbedömare i Sverige som kan auktorisera somaliska. Regeringen bör omgående se över Kammarkollegiets uppdrag och anslag.

Ökad beställningskompetens. För att kunna tillsätta så många tolkuppdrag som möjligt behöver vi hjälp från våra kunder. 80 procent av våra beställningar gäller vardagar klockan 10.00–15.00. Om fler kunder har möjlighet att beställa tolk på andra tider ökar våra möjligheter att möta efterfrågan och hitta tillgängliga tolkar till alla uppdrag. Här har landsting, myndigheter och kommuner stor möjlighet att bidra genom tydliga riktlinjer om att eftersträva andra tider.

Använd distanstolk. I stället för att tolkarna ska lägga sin värdefulla tid på resor hoppas vi på fler beställningar av distanstolkning, vilket sker över telefon eller på videolänk. På så sätt kan vi tillsätta fler uppdrag på fler ställen i landet. Många av våra kunder är mycket positivt inställda till distanstolkning, men saknar ofta rätt teknik. Personal inom till exempel rättsväsende, sjukvård och flyktingmottagande behöver tillgång till bland annat högtalartelefoner av god kvalitet.

Validera språkföretagens utbildningar. Vi språkföretag jobbar hårt för att utveckla våra egna utbildningar för att snabbare kunna sätta fler tolkar i arbete. Vi erbjuder introduktionsutbildningar till tolkar i bristspråk och i regioner där vi saknar tolkar. Av skäl kan vi dock inte validera våra egna utbildningar och vi kan heller inte skynda på Kammarkollegiets auktorisationer. En extern validering av våra utbildningar skulle höja kvaliteten, möjliggöra fler utbildningar och göra tolkyrket mer attraktivt. Vi önskar därför tillsyn av en myndighet, lämpligen Myndigheten för yrkeshögskolan, för granskning och validering av våra utbildningar. Vi borde dessutom vara behöriga att ansöka om statliga anslag för våra utbildningar, likt folkhögskolor och studieförbund.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic har i medier nyligen aviserat att regeringen ser över av den befintliga tolkutbildningen. Vi i branschföreningen Språkföretagen välkomnar detta som ett steg för att mer långsiktigt lösa tolksituationen. Men resultaten av en utredning ligger för långt fram i tiden. Andelen akuta tolkbeställningar ökar dag för dag och tolkbristen kommer att utgöra en samhällsfara om inte politiska beslut tas omgående.

DN Debatt.29 december 2015

Debattartikeln
Branschföreningen Språkföretagen:
”Så kan den akuta bristen på flyktingtolkar åtgärdas”

Repliker
Chris Kosanovic, ordförande i Vision Rikstolk: 
"Bättre villkor och högre status löser tolkbristen"

Aida Hadzialic (S):
”21 miljoner mot tolkbristen”

Tolk- och översättarinstitutet:
”Längre och bättre tolkutbildning behövs”

Läs relaterade nyhetsartiklar:

Akut personalbrist i flyktingkrisens spår. Tolkar, SFI-lärare, grundskollärare, arbetsförmedlare och socionomer. Efterfrågan på personal i vissa branscher ökar.

Förkortad utbildning för tolkar kritiseras. Bristen på tolkar är akut. Efter höstens ökning av asylsökande vill regeringen att utbildningen till kontakttolk ska gå snabbare. Men förslaget får kritik.

Läs fler debattartiklar:

Till DN:s ledarsida

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.