Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-01 19:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sa-kan-distansrevolutionen-forbattra-arbetslivet/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet”

För den enskilda ger distansarbetet ofta uppenbara praktiska fördelar. Det blir enklare att få ihop en vardag där arbetet ska samsas med familj och fritidsintressen, skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.
För den enskilda ger distansarbetet ofta uppenbara praktiska fördelar. Det blir enklare att få ihop en vardag där arbetet ska samsas med familj och fritidsintressen, skriver Therese Svanström, ordförande för TCO. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 8/7.

Therese Svanström, ordförande för TCO: Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär.

Nio av tio tjänstemän som har arbetat hemma vill fortsätta att göra det minst någon dag i veckan när pandemin är över.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet inte är sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en långtgående förändring på många arbetsplatser. Under det första kvartalet i år hade sex av tio tjänstemän, 58 procent, hemmet som huvudsaklig arbetsplats. Det framgår av en Novusundersökning som TCO har låtit genomföra. Andelen hemarbetande har ökat med hela 16 procentenheter jämfört med vår motsvarande undersökning i september som avser pandemins första halvår (mars–september 2020).

De positiva erfarenheterna bekräftas av tjänstemännen själva. Sju av tio tjänstemän som arbetat huvudsakligen hemifrån under första kvartalet i år, 68 procent, uppger att de har trivts bra med det. Och nästan alla, 93 procent, skulle vilja fortsätta arbeta på distans åtminstone någon dag i veckan när pandemin är över.

Hur har ditt livspussel sett ut under de senaste fyra månaderna om du jämför med tiden före coronapandemin?
Andel som upplever att det blivit lättare/svårare/oförändrat att få ihop livspusslet med arbete och fritid, föräldraskap eller andra åtaganden.
Hur har ditt livspussel sett ut under de senaste fyra månaderna  om du jämför med tiden före coronapandemin?
Undersökningen är gjord av Novus på uppdrag av TCO. Drygt 2000 yrkesverksamma tjänstemän, med samma arbetsgivare som före pandemin, besvarade enkäten i april 2021. Svarsfrekvensen var 65 procent. Grafik: DN

För den enskilda ger distansarbetet ofta uppenbara praktiska fördelar. Det blir enklare att få ihop en vardag där arbetet ska samsas med familj och fritidsintressen. Hela 71 procent av tjänstemännen som i huvudsak jobbat hemifrån säger att de lättare har fått ihop livspusslet.

Att slippa långa pendelresor och få mer tid över till annat är kanske den mest uppenbara fördelen. Men förändringen handlar inte bara om att minska på antalet minuter som ägnas åt resande. Minst lika viktigt är att den tekniska utvecklingen och pandemirestriktionerna tillsammans har möjliggjort ett ökat självbestämmande över arbetet.

Frihet har i alla tider varit viktigt för människor. Den beteendevetenskapliga forskningen lyfter just själv­styrning som en avgörande motivationsfaktor. Vi engagerar oss helt enkelt mer på jobbet när vi själva i hög grad bestämmer över vårt arbete.

Trots att detta kan tyckas uppenbart har många arbetsplatser kvar regler, rutiner och attityder från stämpelklockans tid. Att arbeta har fortsatt varit liktydigt med att fysiskt befinna sig inom den gemensamma arbets­platsens väggar.

Om distansarbetet leder till att kvinnor halkar efter på jobbet för att de tar ännu mer ansvar för hem och barn är det förstås ett bakslag för jämställdheten.

Erfarenheterna från pandemin visar att det är dags att så långt som möjligt anförtro medarbetarna makten att avgöra var och när arbetet ska utföras. Coachning, uppföljning och lönesättning bör fokusera på huruvida medarbetaren når uppsatta mål, inte på huruvida hon befinner sig på en geografisk plats mellan vissa klockslag. Samtidigt ska aldrig möjligheten till distansarbete ersätta rätten till en arbetsplats – möjligheten att arbeta på annan plats än arbets­platsen ska vara just en möjlighet, inte ensidigt styrd av arbetsgivarens behov.

En övergång till en friare syn på den fysiska arbetsplatsen har alla möjligheter att fungera som en katalysator för ett mer välfungerande arbetsliv i bredare mening. Det är bra för de anställda, bra för arbetsgivarna och bra för både de privata företagens kunder och den offentliga sektorns brukare. Därför bör arbetsgivare och chefer göra allt de kan för att i samarbete med de anställda ta vara på de stora möjligheterna och samtidigt klokt hantera utmaningarna:

Utvidga möjligheterna

Distansrevolutionen sätter ljuset på behovet av utvecklade arbetsformer och förbättrade villkor för alla anställda. Sjuksköterskor, lärare och poliser kommer alltid att behövas på vårdcentralerna, i klassrummen och på gator och torg. Men även dessa yrkesgrupper har skrivbordsarbete som kan utföras på distans. Där så är möjligt och önskvärt ur de anställdas perspektiv bör arbetsgivare utveckla möjligheterna till distansarbete – permanent och på bred front.

Utrusta medarbetarna

En sliten laptop på ett soligt köksbord, en krånglande uppkoppling och videomöten utan pauser kan skapa allvarliga fysiska och stressrelaterade besvär. Anställda som jobbar mycket hemifrån behöver välfungerande it-utrustning, bra möbler och annat stöd för en god distansarbetsmiljö. Om medarbetaren själv förväntas tillhandahålla utrustning, arbetsplats och uppkoppling bör anställda kompenseras för det.

Förändra kontoren

I takt med att vi tillbringar mindre tid på kontoren ökar kraven på deras utformning. Den gemensamma arbetsplatsen behöver utformas så att den lockar till möten och samtidigt erbjuder en välfungerande arbetsmiljö för den som inte kan eller vill arbeta hemifrån. Utrustning och lokaler behöver bli mer flexibla för att tillgodose många olika behov av både arbetsro och kreativt samspel.

Bygg gemenskaperna

Trots att många trivs med att jobba hemifrån uppger 82 procent av tjänstemännen att de har saknat det sociala umgänget med arbetskamrater. Arbetsgemenskapen är för de allra flesta en helt avgörande hälsofaktor och en viktig källa till motivation och arbetsglädje. Alla arbetsgivare bör se över hur gemenskap, sammanhållning och kreativitet kan främjas i ett mer flexibelt arbetsliv.

Motverka klyftorna

Kvinnor uppger i större utsträckning än män att distansarbetet har gjort det lättare att få ihop livspusslet. Dessutom är positiva erfarenheter av att arbeta på distans vanligare bland kvinnor än bland män. Fler kvinnor än män anger att de har fått mer gjort än vanligt och att de har haft lättare att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter när de har arbetat hemifrån. Om distansarbetet leder till att kvinnor halkar efter på jobbet för att de tar ännu mer ansvar för hem och barn är det förstås ett bakslag för jämställdheten. Det är också viktigt att undvika att de som distansarbetar missgynnas när det gäller arbetsuppgifter och delaktighet. De informella kontakterna kring kaffe­maskinen behöver både bibehållas och kompletteras med digitala motsvarigheter.

Oavsett hur enskilda aktörer på arbetsmarknaden förhåller sig till frågan så kommer förändringen att bli genomgripande. De arbetsgivare som inte snarast påbörjar ett aktivt förändringsarbete riskerar att se sig omkörda av verkligheten när jobbsökare storögt hittar stelbenta närvaroparagrafer i avtal och policydokument. Samtidigt ska distansarbete aldrig vara ett tvång eller ett medel för arbetsgivare att spara in på kontorshyror om inte detta gagnar de anställda.

Om medarbetaren själv förväntas tillhandahålla utrustning, arbetsplats och uppkoppling bör anställda kompenseras för det.

Villkoren för livet efter distansrevolutionen skapas i dag. De bästa förutsättningarna för att alla ska vinna på förändringen uppstår när arbets­givare och anställda samverkar. En sådan samverkan behöver ske över hela linjen, från informella samtal mellan medarbetare och chefer till utredningar och avtalsjusteringar på central nivå mellan arbetsmarknadens parter.

I dag bjuder TCO in sakkunniga och aktörer på arbetsmarknaden till rundabordssamtal efter semestrarna om vad vi gemensamt kan göra för att skapa bästa möjliga förutsättningar för det nya flexibla arbetslivet. Jag vill också uppmana anställda, chefer, fackförbund och arbetsgivare att göra motsvarande i de sammanhang där de verkar. För att förändring och frihet ska leda till förbättringar krävs ansvarstagande.

Ämnen i artikeln

Arbetsmiljö
Arbetsliv
TCO

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt