Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Så kan framtidens flygresor rädda klimatet”

En flygresa till Madrid på 0,42 ton koldioxid skulle kosta drygt 200 kronor mer, medan en resa till Los Angeles på 0,87 ton skulle öka med 440 kronor, enligt artikelförfattarnas förslag.
En flygresa till Madrid på 0,42 ton koldioxid skulle kosta drygt 200 kronor mer, medan en resa till Los Angeles på 0,87 ton skulle öka med 440 kronor, enligt artikelförfattarnas förslag. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klimatavtalet i Paris lägger en orimlig börda på kommande generationer som ska städa upp i atmosfären efter oss. Med negativa utsläpp skulle Sverige kunna ”tvätta bort” koldioxid i stor skala, men arbetet behöver påbörjas snarast. En möjlig lösning är att låta flygpassagerarna betala för städningen, skriver sju professorer och forskare.

Om vi skall klara Paris­avtalets klimatmål, får inte koldioxidutsläppen överskrida den så kallade klimatbudgeten. Med dagens utsläpp är denna budget slut om 20 år för maximalt 2 grader celsius temperaturökning och om 5 år för maximalt 1,5 grader celsius. I Paris enades man om ”väl under” 2 grader med strävan mot max 1,5 grader. Det framstår därför som ytterligt osannolikt att vi kan hålla utsläppen inom budgeten och därför kommer det att krävas mycket stora negativa utsläpp, alltså att vi ”tvättar bort” koldioxid från atmosfären.

Det finns flera metoder för negativa utsläpp. De flesta bygger på principen att växande biomassa (produkter från jord- och skogsbruk) tar upp koldioxid från atmosfären och att denna koldioxid sedan hindras från att återvända. Några metoder, skogsplantering, biokoks och ändrade jordbruksmetoder, innebär att man ökar mängden av grundämnet kol i skog och mark. Denna form av lagring är inte långsiktigt helt säker, skogar kan till exempel brinna ner. Säkrare, men också dyrare, är Bio-CCS som innebär geologisk lagring av koldioxid som har sitt ursprung i biomassa, så kallad biogen koldioxid. CCS står för carbon capture and storage och geologisk lagring innebär lagring djupt under havsbotten eller markytan.

Biogen koldioxid kan fångas in vid förbränning av biomassa eller avfall med biogent ursprung, men också i samband med att biomassa omvandlas till fordonsbränslen eller flygbränslen. Bio-CCS kan alltså nyttiggöra den biogena koldioxid som dessa processer ger upphov till genom att hindra denna koldioxid från att återgå till atmosfären. De svenska utsläpp av biogen koldioxid som kan fångas in och ge negativa utsläpp är 30 Mton per år. (Mton: megaton, miljon ton) Det kan jämföras med Sveriges inhemska fossila koldioxidutsläpp på dryg 40 Mton per år. Om vi upphörde med fossila utsläpp och utnyttjade möjligheten till negativa utsläpp skulle Sveriges koldioxidutsläpp alltså kunna minskas med mer än 150 procent. Vi skulle då ”tvätta bort” koldioxid från atmosfären i stor skala.

I de scenarier som ligger till grund för Parisavtalet och dess tolkning om vad som krävs, förutsätts mycket stora negativa utsläpp. I dessa scenarier kommer budgeten för 2 graders-målet på cirka 800 Gton koldioxid (Gton: giga­ton, miljard ton) att överskridas med omkring 600 Gton, vilket motsvarar 80 ton koldioxid per nu levande människa. Dessa 600 Gton skall sedan fångas in med negativa utsläpp i slutet av århundradet. Scenarier för 1,5 graders-målet saknas men kommer senare i år. I dessa kommer inte behovet av negativa utsläpp att vara mindre.

Men det är varken rätt eller klokt att lämna denna jättebörda att städa upp atmosfären till våra barnbarn. Även om redan förra årets klimatlag stipulerar netto negativa utsläpp efter 2045, så är det glädjande att regeringen i en skrivelse till riksdagen helt nyligen säger att negativa utsläpp skall utredas. Att man samtidigt menar att negativa utsläpp inte skulle vara aktuella till 2030 är olyckligt då det kan tolkas som att det inte är bråttom. Även om tekniken som sådan är känd och används i stor skala tar det lång tid att bygga upp infrastruktur och anpassa tekniken till svenska förhållanden. Det krävs också lösningar för hur detta arbete organiseras och finansieras. Vi menar därför att arbetet behöver påbörjas snarast.

Negativa utsläpp måste betalas och det är svårt att se hur världens finansministrar i framtiden kan enas om vilka skattebetalare som skall stå för notan. En tänkbar lösning är att låta användarna av oljeprodukter betala. Antag att oljebolagen tvingades att sälja till exempel dubbelt klimatkompenserade produkter. För varje ton koldioxid som deras flygbränsle släpper ut skulle de vara tvungna att fånga in två ton från atmosfären och lagra geologiskt. Då skulle framtidens flygpassagerare betala städningen av atmosfären. Med andra generationens infångningstekniker borde kostnaden för koldioxidinfångning kunna minska från drygt 1 000 till 500 kronor per ton. Är det orimligt dyrt? Nej, en flygresa till Madrid på 0,42 ton koldioxid skulle kosta drygt 200 kronor mer, medan en resa till Los Angeles på 0,87 ton skulle öka med 440 kronor. Även om vi skulle misslyckas att få ner kostnaden till 500 kronor per ton är det inga orimliga framtida extrakostnader för att flyga. Modellen kan också införas successivt genom att börja med en låg klimatkompensation, öka successivt till full kompensation och sedan fortsätta till dubbel klimatkompensation och, om så behövs, till tredubbel eller ännu högre.

Det är viktigt att understryka att negativa utsläpp aldrig kan ersätta snabba minskningar av fossila utsläpp. Tillgången på biomassa är begränsad, så om vi fortsätter att släppa ut fossil koldioxid så kommer inte framtida negativa utsläpp att räcka till.

Det förtjänar att påpekas att ett rikt land som Sverige redan har överskridit sin rättmätiga andel av den globala koldioxidbudgeten ett par gånger om.

Ovan föreslagna lösning kräver internationella överenskommelser och kan ta tid. Men vi bör börja snarast. Här är ett enkelt förslag:

1

Inrätta en fond för att köpa negativa koldioxidutsläpp och ge den en grundfinansiering med en viss procentsats av koldioxidskatten.

2

Ge privatpersoner, företag och organisationer möjlighet att köpa klimatkompensation från fonden.


3

Uppmuntra dessa frivilliga bidrag genom att tilläggsfinansiera dem med ett lika stort bidrag från flyg- eller koldioxidskatt.

4

Utarbeta klara och genomtänkta regler för hur fonden skall arbeta, exempelvis hur stora andelar som skulle vara geologisk lagring respektive lagring i skogsplanteringar och liknande.

5

Arbeta för att EU inrättar en fond som på liknande sätt finansieras av frivilliga bidrag och försäljning av utsläppsrätter.

På detta sätt kan vi redan nu börja betala av den jättestora koldioxidskuld som våra efterkommande riskerar att ärva. Det förtjänar att påpekas att ett rikt land som Sverige redan har överskridit sin rättmätiga andel av den globala koldioxidbudgeten ett par gånger om.

På detta sätt ger vi människor, organisationer och företag som med rätta mår dåligt över hur illa vi hanterar klimatet en möjlighet att göra en insats.

Negativa utsläpp behövs för att vi har misslyckats med att hejda koldioxid­utsläppen i tid. Skall vi nå klimatmålen får vi inte också misslyckas med att påbörja de negativa utsläppen i tid.

Ytterligare en viktig poäng med att påbörja de negativa utsläppen nu är att de kommer tydliggöra det absurda i att vi släpper ut fossil koldioxid som sedan måste fångas in. I dag syns inte det absurda eftersom våra modellscenarier har lämnat till våra efterkommande att städa upp i atmosfären.

DN Debatt.18 april 2018

Debattartikel

Sju professorer och forskare:
”Så kan framtidens flygresor rädda klimatet” 


Repliker

Miljökonsulten Magnus Nilsson:
”Flygfinansierad koldioxidinlagring ett fantasifullt stickspår”

Slutreplik från sju professorer och forskare:
”Tekniken för infångning och lagring av koldioxid finns och används”


Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.