DN Debatt. ”Så kan hatet på nätet stoppas med nya lagar”

I dag lämnar jag betänkandet Integritet och straffskydd till Justitieministern. Det innehåller en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet och förslag till ett förstärkt straffskydd. Jag och utredningens experter är eniga om förslagen i betänkandet.

Vi kan med teknikens hjälp nå varandra när som helst och var som helst för att byta eller sprida åsikter och information utan att hindras av nationella gränser. Det är en landvinning för yttrandefriheten och en hörnsten i ett demokratiskt samtal. Samtidigt visar vår utredning på ett tydligt sätt att de ökade möjligheterna att samla och sprida information innebär risker för den personliga integriteten. Det har blivit lättare att skada andras integritet genom möjligheten att vara anonym och ge uttryck för sina åsikter om andra inför en ”publik” på nätet. Enskilda personer har svårt att få bort information som har spritts via nätet och den kan aktualiseras gång på gång under lång tid.

Ett förbättrat straffskydd för integriteten behövs och det bör kunna besvara vissa frågor. Vad behöver jag som enskild tåla i form av elakheter, kränkningar, ryktesspridning eller intrång i privatlivet? Vad passerar gränsen för att det ska vara straffbart? Hur mycket kan samhället tåla av kränkningar och hot mellan enskilda? När blir det ett samhällsproblem och ett hot mot demokratin att människor kränks och hotas för att de har åsikter och sedan inte vågar delta i debatten och väcka opinion?

Med ökade möjligheter att sprida bilder eller andra nedsättande uppgifter blir riskerna för att utsättas för allvarliga förtalsbrott större. Därför föreslår vi att rätten till brottsskadeersättning ska omfatta kränkningar som sker genom grovt förtal.

Regeringsformen och artiklarna 8 och 10 i Europakonventionen ställer krav på ett tillräckligt skydd både för integriteten och yttrandefriheten och en rimlig balans mellan dessa viktiga intressen. Vi redovisar ett antal förslag som utgår från att vi ska värna yttrandefriheten och samtidigt möta behoven av ett bättre straffskydd för den personliga integriteten.

En ny straffbestämmelse om olaga integritetsintrång utanför det grundlagsskyddade området behövs. Den innebär straffansvar för intrång i någons privatliv genom spridning av bilder eller andra uppgifter som innebär en kännbar skada för den som uppgiften eller bilden rör. Bestämmelsen omfattar bilder eller uppgifter om sexualliv, hälsotillstånd, brottsoffer, personer i mycket utsatta situationer, nakenbilder eller liknande bilder eller uppgifter om någons privatliv. Ett exempel är så kallad hämndporr där sexfilmer sprids och som nu i vissa fall bedöms som förtal. Bestämmelsen om olaga integritetsintrång gör det tydligt att spridning av sexfilmer är straffbart och innebär ett olagligt intrång i den personliga integriteten. Andra exempel är spridning av mycket privata uppgifter om sjukdomar eller om den som har utsatts för ett allvarligt brott. Vi föreslår ett undantag från straffansvaret om spridningen var försvarlig, till exempel om det fanns ett tydligt allmänintresse av att uppgiften spreds.

Ett utvidgat ansvar för olaga hot. Ny teknik för kommunikation ökar risken för att utsättas för hot. Vår utredning visar att det är vanligt att hota med att sprida integritetskränkande bilder eller uppgifter, till exempel sexfilmer och att hota någons frid. Vi föreslår att bestämmelsen om olaga hot utvidgas så att det blir straffbart att rikta hot mot någons frihet eller frid, till exempel att hota med ett olaga integritetsintrång eller ett grovt hemfridsbrott. Hot som är ägnat att framkalla allvarlig oro hos den hotade ska kunna straffas.

Ofredandebestämmelsen ska gälla fler fall. Vi föreslår att bestämmelsen om ofredande ska gälla den som agerar hänsynslöst mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Liksom i dag kan ofredande gå ut på att störa någon annan genom upprepade kontakter direkt eller via internet. Vi föreslår två utvidgningar. Ett agerande som når fram till den som ofredas i efterhand ska på ett tydligare sätt kunna straffas. Det kan gälla till exempel den som skapar en så kallad hatsida med ett innehåll som därefter når fram till den drabbade. Vissa enstaka hatiska och mycket kränkande yttranden som ligger nära hot ska under vissa förhållanden kunna straffas som ofredande, till exempel ageranden mot en mycket utsatt person som går ut på att personen borde dö eller utsättas för ett allvarligt brott.

Ärekränkningsbrotten ska skydda anseendet, självkänslan och värdigheten. Vi föreslår att bestämmelserna om förtal och förolämpning moderniseras och tar sikte på den respekt för sin person som varje människa förtjänar. Straffansvaret för förtal ska gälla den som utpekar någon som brottslig eller lämnar andra nedsättande uppgifter som är ägnade att skada anseendet hos den som uppgiften gäller. Liksom nu ska det vara straffritt att lämna uppgifterna om det var försvarligt. Vi föreslår att frågan om grovt förtalsbrott ska bedömas utifrån uppgiftens art och sättet för spridningen, till exempel om spridningen har skett via internet och hur den spritts. Straffansvaret för förolämpning ska gälla den som genom beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende agerar mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den utsattes självkänsla eller värdighet.

Straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas. Enligt den så kallad BBS-lagen ska den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ha tillsyn över tjänsten och agera så att meddelanden som uppenbart innebär vissa brott, bland annat uppvigling och hets mot folkgrupp, tas bort eller hindras från att spridas vidare. Vår utredning visar att integritetskränkande brott begås genom publicering på elektroniska anslagstavlor. Den enda möjligheten i praktiken att hindra fortsatt eller vidare spridning är att uppgifterna tas bort av den som ansvarar för anslagstavlan. En utvidgning av tillhandahållarnas ansvar måste vara rimlig i förhållande till yttrandefrihetsaspekter och tillgodose kraven på rättsäkerhet och tydlighet i förhållande till de ansvariga. Av de skälen föreslår vi en begränsad utvidgning av tillhandahållarnas ansvar till meddelanden som uppenbart innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång.

Vi föreslår att rätten till brottsskadeersättning ska utvidgas till grovt förtal. Brottskadeersättning kan betalas av staten om någon kränkts genom ett brott som innefattar ett angrepp på person, frihet eller frid. Det innebär att om vårt förslag om olaga integritetsintrång genomförs kommer brottskadeersättning kunna beviljas. Enligt de nuvarande reglerna kan brottsskadeersättning inte betalas för ärekränkningsbrott. Med ökade möjligheter att sprida bilder eller andra nedsättande uppgifter blir riskerna för att utsättas för allvarliga förtalsbrott större. Därför föreslår vi att rätten till brottsskadeersättning ska omfatta kränkningar som sker genom grovt förtal.