Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-08 11:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sa-kan-krisen-i-sveriges-lararutbildning-losas/

DN Debatt

DN Debatt. ”Så kan krisen i Sveriges lärarutbildning lösas”

Lärarutbildningens brist på attraktivitet är ”elefanten i rummet” som ingen talar om. Det kan passa att tala om ”elefant” därför att det finns lärarutbildning vid 28 lärosäten, och varje år antas runt 14 000 lärarstuderande, skriver professor Inger Enkvist.
Lärarutbildningens brist på attraktivitet är ”elefanten i rummet” som ingen talar om. Det kan passa att tala om ”elefant” därför att det finns lärarutbildning vid 28 lärosäten, och varje år antas runt 14 000 lärarstuderande, skriver professor Inger Enkvist. Foto: Gorm Kallestad/TT

DN DEBATT 22/6.

Inger Enkvist: Låt lärare först studera ämnen de vill undervisa i och därefter gå en ettårig avlönad och skolförlagd lärarutbildning.

Regeringens har hittills ökat antalet platser på lärarutbildningen för att komma till rätta med lärarbristen. Det är en tveksam metod då utbildningen är så oattraktiv i dag. I stället bör lärarutbildningen reformeras.

Svensk lärarutbildning måste reformeras både för att minska lärarbristen och för att höja elevresultaten. Rapporter om lärarbrist förmedlar olika siffror. Statistiska centralbyrån (SCB) talade 2018 om en möjlig brist på 80 000 lärare fram till 2030, och Skolverket talade 2019 om 45 000 fram till 2033. Det står i vart fall utom allt tvivel att Sverige står inför en allvarlig lärarbrist. Krisen går inte att lösa om man inte inser att den är både kvantitativ och kvalitativ.

SCB konstaterade 2018 att det råder brist på alla slag av lärare: ”År 2016 arbetade drygt 205 000 lärare i skolan. Eftersom inte alla lärare arbetar heltid motsvarade detta 182 000 heltidstjänster. Totalt sett var 73 procent av lärarna behöriga att undervisa i den skolform eller ämneskombination de arbetade i.”

Det saknas alltså redan nu en fjärdedel av de behöriga lärare som landet har behov av. Under de närmaste åren beräknas elevantalet öka samtidigt som många lärare går i pension och andra lämnar yrket av andra skäl.

OECD pekar på att Sverige har en exceptionellt stor omsättning av lärare och skolledare. Detta är ett problem som kan vändas till en fördel.

Det första som måste göras är att arbetsmiljön måste förändras. SCB nämner att det finns 40 000 lärarutbildade i arbetsför ålder som inte arbetar i skolan. Det måste bli slut med att lärare utsätts för hot och våld och kan anmälas för kränkning, om de tillrättavisar en elev. Lönerna har höjts, men arbetsmiljön har försämrats.

Hittills har regeringens åtgärd varit att öka antalet platser i lärarutbildningen. Det är en tveksam metod. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, påpekade 2017 att av 37 jämförda akademiska utbildningar tillhörde lärarutbildningarna de tio med lägst antagningspoäng och flest avhopp. Svaga studenter har längre studietider och lägre examinationsfrekvens och är därför också dyrare än andra. ”Lärarstudenter. Utbildningsbakgrund och social bakgrund 1977–2007”, en studie från Uppsala universitet, konstaterar att det har skett en markant sänkning i betygsnivå hos dem som söker till lärarutbildningar. Enligt färsk statistik från UKÄ var söktrycket 1,4 hösten 2019. Det betyder i praktiken att alla som ville ha en plats togs in. Då ska man veta att länder med bra elevresultat har många sökande till lärarutbildning. Till klasslärarutbildning i Finland brukar man ta in ungefär en av tio.

Lärarutbildningens brist på attraktivitet är ”elefanten i rummet” som ingen talar om. Det kan passa att tala om ”elefant” därför att det finns lärarutbildning vid 28 lärosäten, och varje år antas runt 14 000 lärarstuderande. De lärarstuderande utgör runt 20 procent av alla studenter som antas till högskolan. Området disponerar runt 175 professorstjänster. Ändringar i lärarutbildningen genomfördes såväl 1988, 2001 och 2011 samtidigt som läraryrket har fortsatt att sjunka i popularitet. Något måste göras.

OECD-rapporten ”Improving schools in Sweden” (2015) pekar på att Sverige har en exceptionellt stor omsättning av lärare och skolledare. Detta är ett problem som kan vändas till en fördel. Mellan 2020 och 2030 kan så mycket som 50 procent av personalen komma att nyanställas. Om Sverige tar vara på det här tillfället när man rekryterar, utbildar och ger fortbildning, kan hela systemet vara annorlunda 2030.

För att tas in till lärarutbildning ska lärarstuderande ha klarat ett prov i kommunikation, det vill säga främst hantering av svenska språket. Provet bör också omfatta engelska och en viss nivå i matematik.

I min nyutgivna studie ”Ny lärarutbildning nu!” (Dialogos 2020) analyserar jag varför Sverige bör reformera sin lärarutbildning, pekar på goda exempel från andra länder och ger konkreta förslag till förändringar. Några förslag i punktform:

1 Blivande lärare bör först studera de ämnen de vill undervisa i. Själva lärarutbildningen genomförs under ett avslutande skolförlagt år som är avlönat. Under det året arbetar de blivande lärarna halvtid, får praktisk handledning och studerar undervisningsrelaterade ämnen. På det sättet förstärks praktiken, som är det som blivande lärare säger sig lära sig mest av. Detta är kärnpunkten i förslaget.

2 Elever och föräldrar måste vara säkra på att tilldelas kvalificerade lärare. För att tas in till lärarutbildning ska lärarstuderande därför ha klarat ett prov i kommunikation, det vill säga främst hantering av svenska språket. Provet bör också omfatta engelska och en viss nivå i matematik. Dessutom bör alla lärarutbildningar avslutas med ett prov i ämneskunskap avpassat till utbildningen i fråga.

3 Utbildningarna till förskollärare och yrkeslärare kan avkortas, och man bör överväga om även lågstadielärarutbildningen kan komprimeras. Förkortningen möjliggörs därför att kvaliteten samtidigt stärks av inträdes- och avslutningsprov. För andra inriktningar förstärks lärarens ämneskunnighet jämfört med i dag genom att en termin flyttas från pedagogik till ämnesstudier.

4 Möjlighet öppnas för fristående utbildningsanordnare att ge lärar­utbildning. Det finns exempel från andra länder på alternativa lärarutbildningar som bland annat kan inriktas mot speciella ämnen eller elevgrupper. Sådana utbildningar kan locka välmeriterade studenter som annars inte skulle ha sökt lärarutbildning.

5 Lärarutbildning ska som all högskole­utbildning vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, och i förslaget förstärks det vetenskapliga genom ökad ämneskunskap och den beprövade erfarenheten genom handledning under det verksamhetsförlagda året.

I dag är det egendomligt tyst kring lärares arbetsmiljö och kring lärarutbildningen, fast det rör sig om teman av stor betydelse för Sveriges framtid. Dagens dysfunktionella lärarutbildning är ett svek mot de lärarstuderande, mot eleverna, mot universitetets kvalitetsideal och mot skattebetalarna. Vi behöver en ny lärarutbildning nu.

Ämnen i artikeln

Skolan
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt