Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Så kan politiker tvingas ta hänsyn till framtida generationer”

Vi anser att detta är nödvändigt för att säkerställa en god framtid både för oss som är unga och medelålders i dag samt för våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn, skriver artikelförfattarna.
Vi anser att detta är nödvändigt för att säkerställa en god framtid både för oss som är unga och medelålders i dag samt för våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn, skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Holmberg / TT

DN DEBATT 12/7. Flera länder har tagit initiativ för att främja kommande generationers intresse inom politiken, men de försök som gjorts i Sverige har blivit kortlivade eller inte fått genomslag i praktisk politik. Vi har ställt samman ett antal konkreta åtgärder som skulle säkerställa långsiktighet i politiken, skriver företrädare för Projekt framtid.

Dagens politiska system lider av kronisk kortsiktighet. Medan våra politiker plockar taktiska, partipolitiska poänger försummas de stora, långsiktiga utmaningarna, som skulle ta sig uttryck i genomförandet av Agenda 2030, klimatlagen, hanteringen av pågående teknikskiften och effekterna av en åldrande befolkning. Detta skulle kunna vara ett skäl till att förtroendet för partierna och deras företrädare har minskat över tid. Knappt hälften av de tillfrågade i den senaste valundersökningen uttryckte att de hade förtroende för de politiska partierna.

Vi som skriver denna artikel har ställt samman ett antal konkreta åtgärder som skulle främja en ökad långsiktighet i politiken. Vi anser att detta är nödvändigt för att säkerställa en god framtid både för oss som är unga och medelålders i dag samt för våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Den svenska regeringens hantering av Agenda 2030 är ett illustrativt exempel. Agendans 17 globala mål och 169 delmål är den mest ambitiösa plan för global utveckling som världssamfundet någonsin har haft. Uppnåendet av dessa mål är avgörande för att kommande generationer ska få en god framtid. I juni, tre år efter att Sverige antog målen, beslutade regeringen om en nationell handlingsplan för Agenda 2030. Trots att handlingsplanen innehåller ambitionen om en långsiktig politik med bred parlamentarisk förankring så verkar detta saknas. Exempelvis lovade Moderaternas Sofia Arkelsten redan dagen efter att handlingsplanen presenterades att den skulle skrotas efter valet på grund av bristande förankring i riksdagen. Vi tar inte ställning till om Arkelstens kritik stämmer eller ej, men detta pekar på att parlamentarisk förankring saknas och att politisk kortsiktighet står i vägen för uppfyllnad av våra långsiktiga avgörande mål.

En ombudsman för kommande generationer behövs för att övervaka det arbete som regering, riksdag och alla myndigheter gör för att beakta kommande generationers intressen.

Politiken tycks vara oförmögen att hantera även andra långsiktiga frågor som arbetsmarknadens omvandling när allt fler jobb automatiseras. Eller hur vi ska uppnå ett finansiellt hållbart välfärdssystem med en åldrande befolkning. Hur ska vi undvika risker och ta vara på möjligheter med de nya teknologierna? Och hur genomför vi den stora omställning som klimatmålen kräver?

Vi tror att politiken behöver bättre verktyg för att arbeta långsiktigt. Flera länder har redan vidtagit åtgärder för att främja kommande generationers intresse inom politiken. Finland har sedan 1993 ett eget utskott i riksdagen som sysslar med framtidsfrågor, Singapore har en tankesmedja inom regeringskansliet för framtidsfrågor, i Wales har en framtidskommissionär instiftats och i Storbritannien har det nyligen skapats ett tvärpolitiskt nätverk för framtidsfrågor i parlamentet.

Intresset för långsiktighet i svensk politik visades tidigt genom exempelvis att ekonomiska långtidsutredningar började göras redan på 1940-talet. År 1973 skapades Sekretariatet för framtidsstudier som 1987 utvecklades till Institutet för framtidsstudier. 2006 antog riksdagen nya riktlinjer för sitt arbete med forsknings- och framtidsfrågor, vilka delvis genomförts, och på regeringsnivå har vi sett initiativ som Globaliseringsrådet (2007–2009), Framtidskommissionen (2011–2013) och framtidsministern (2014–2016).

Dock har de försök som gjorts av denna och tidigare regeringar antingen blivit kortlivade eller inte tillåtits få något genomslag i praktisk politik. När exempelvis framtidsministern tvingades avsluta sitt arbete sa man att en framtidskommitté skulle tillsättas inom statsrådsberedningen men i dag, två år senare, finns ännu inga tecken på att det var seriöst menat.

Undertecknade är övertygade om att både politiker och medborgare är frustrerade över politikens kortsiktighet och att det finns en stark vilja att förbättra det politiska systemet. Därmed har vi startat Projekt framtid, ett politiskt initiativ med syftet att skapa system för att belysa framtidsfrågor. Vi föreslår följande åtgärder för att säkerställa att vår generations handlingar och beslut främjar den värld som vi vill lämna efter oss.

1

Skapa förutsättningar för att genomföra och uppnå klimatlagen och Agenda 2030. För att uppnå de ambitiösa målen behövs krafttag. Utöver ledarskap från regering krävs parlamentarisk förankring och konkret handling, vilket påpekats av bland andra Agenda 2030-delegationen och Gröna städers hållbarhetskommission. Detta kan exempelvis göras genom införandet av en framtidskommission i riksdagen, vars första uppgift är att övervaka genomförandet av både klimatlagen och Agenda 2030.

2

Upprätta en ombudsman för kommande generationer. Barnombudsmannen inrättades därför att barn saknar möjlighet att genom politiken värna sina egna intressen. Detsamma gäller kommande generationer. En ombudsman för kommande generationer behövs för att övervaka det arbete som regering, riksdag och alla myndigheter gör för att beakta kommande generationers intressen samt komma med förslag på ny lagstiftning som skyddar deras intressen.

3

Skapa ett tvärpolitiskt nätverk för kommande generationer i riksdagen. Initiativen det senaste decenniet för att skydda kommande generationers intressen på regeringsnivå har inte varat längre än högst en mandatperiod. Därför behövs en starkare bas för framtidsarbetet i form av ett tvärpolitiskt nätverk i riksdagen. De gruppledare som tillträder i den nya riksdagen i september bör ta initiativet att bilda ett tvärpolitiskt nätverk för bevakning av kommande generationers intressen. Ett sådant nätverk kan hjälpa till att skapa ett brett stöd för frågorna och förbättra samarbetet mellan partierna i de långsiktiga och ofta gemensamma målen.

4

Skapa ett ökat framtidsfokus genom hela lagstiftningsprocessen. Man bör genom hela lagstiftningsprocessen – från utredning till utskottsbetänkande – ta hänsyn till ny lagstiftnings effekter på kommande generationer. En god start vore att riksdagens utskott – i enlighet med vad som föreslogs redan 2006 av en arbetsgrupp som var knuten till riksdagskommittén (se 2006/07:URF3) – tar fram utskottsspecifika strategier för hur framtids- och forskningsfrågor ska tas i beaktande i utskottsarbetet.

5

Medborgare, ställ krav på politiker! Politiker upplever sig ofta inte ha mandat att tänka och agera långsiktigt. Medborgarna vill att politikerna tar ansvar för de långsiktiga utmaningarna och är frustrerade över politikens kortsiktighet. Vi behöver visa detta genom att stödja de politiker som bäst representerar kommande generationers intressen, samt uppmärksamma politiker på de framtidsfrågor som underprioriteras. Ett konkret exempel är klimatlagen där införandet inte går så snabbt som krävs för att nå klimatmålen. Som medborgare behöver vi visa att våra politiker inte bara har stöd för löften om minskade klimatutsläpp, utan även för genomförandet.

Enligt regeringsformen ska det allmänna ”främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” Det är dags för politiken att visa att den tar detta på allvar. Politiken har skyldighet att inte bara ta tillvara nuvarande utan även kommande generationers intressen.

Vi tror att dessa åtgärder kommer att bidra till att vår generation, och generationerna efter oss, lämnar efter sig en värld som vi alla kan vara stolta över.

DN Debatt.12 juli 2018

Debattartikeln

 

Företrädare för Projekt framtid:

”Så kan politiker tvingas ta  hänsyn till framtida generationer”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.