Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Så kan svensk datalagring anpassas till EU-rättens krav”

Sverige har en folkrättslig skyldighet att ha effektiva metoder för brottsbekämpning. Datalagring är en mycket effektivt sådan metod, skriver artikelförfattarna.
Sverige har en folkrättslig skyldighet att ha effektiva metoder för brottsbekämpning. Datalagring är en mycket effektivt sådan metod, skriver artikelförfattarna. Foto: Bertil Ericson/TT

EU-domstolen har slagit fast att den svenska lagringen av information om samtal, meddelanden och internetåtkomst är ett alltför stort ingrepp i människors privatliv. Men ­datalagring behövs för en effektiv brottsbekämpning. Vi föreslår därför en mer begränsad ­modell för datalagring än dagens, skriver tre utredare i ett förslag till regeringen.

Den svenska lagstiftningen om datalagring utgör ett alltför stort ingrepp i människors privatliv. Det har EU-domstolen slagit fast i ett avgörande från i vintras. Samtidigt utgör datalagring ett viktigt verktyg för brottsbekämpningen. Regeringen har gett en utredning i uppdrag att se över reglerna om datalagring. Arbetet har gått ut på att hitta balansen mellan att bekämpa brott och att respektera människors privatliv. I dag lämnar utredningen över sina förslag till Morgan Johansson.

Datalagring innebär att information om samtal, meddelanden och internetåtkomst sparas, främst vem som kontaktat vem, när och från vilken plats. Denna information är viktig. Polisen får veta vilka platser en gärningsman varit på, vilka personer som gärningsmannen haft kontakt med och vilka personer som befunnit sig nära en brottsplats. Polisen får även reda på vem som använt den ip-adress som till exempel kan knytas till spridning av barnpornografi eller narkotikaförsäljning. Även i underrättelsearbetet är informationen viktig, inte minst för att upptäcka terrorister och illegala underrättelseagenter.

Det är svårt att förutse vem som kommer att begå eller utsättas för brott. För att datalagring ska vara meningsfull måste därför information sparas om väldigt många. Även äldre uppgifter behövs, eftersom grova brott ibland förbereds under en längre tid och tar lång tid att utreda. Datalagring innebär därför ett stort ingrepp i människors privatliv. Den som får tillgång till uppgifterna kan till exempel analysera en persons vänskapskrets och dygnsvanor eller undersöka vilka som brukar befinna sig i ett visst område. Samtidigt är det just det som gör datalagringen värdefull för brottsbekämpningen.

EU-domstolen har fastslagit att den svenska datalagringen inte är förenlig med EU-rätten. Att enbart upphäva de svenska reglerna är emellertid inte någon möjlighet. EU-rätten och Europakonventionen om mänskliga rättigheter ställer nämligen krav på att staterna inte bara ska se till att myndigheterna respekterar människors fri- och rättigheter, utan även att dessa fri- och rättigheter inte kränks av andra personer. Det innebär att Sverige har en folkrättslig skyldighet att ha effektiva metoder för brottsbekämpning. Datalagring är en mycket effektivt sådan metod. Det finns inte heller något alternativt sätt att få del av samma information. Någon form av datalagring måste därför finnas.

Utredningen har undersökt olika former av datalagring. Den enda rimliga modellen är en som liknar den nuvarande, men som är ännu mer begränsad.

Utredningen föreslår därför att man fortfarande ska lagra uppgifter om samtal, meddelanden och internetåtkomst men att lagringen begränsas till de uppgifter som är mest värdefulla för brottsbekämpningen.

Någon lagring av uppgifter om vad som sägs i ett samtal, vad som står i ett meddelande eller vilka webbsidor som någon besökt ska inte förekomma.

Polisen har störst behov av uppgifter från mobiltelefoner och internet. Samtal och meddelanden inom det fasta nätet behöver därför enligt utredningen inte längre lagras. Detta innebär till exempel att samtal från hemtelefonen eller mejl som skickas från en fast internetanslutning inte längre kommer att lagras. När det gäller internetåtkomst kan däremot inte samma begränsning göras, eftersom en stor del av internetbrotten begås från datorer med fast anslutning.

De viktigaste uppgifterna som utredningen föreslår ska fortsätta lagras är

  • nummer och tid för alla mobilsamtal och meddelanden från mobiltelefoner (till exempel mejl och sms)
  • vilken mobilmast som används vid ett samtals början och slut
  • tidpunkt när man kopplar upp mot internet och vilken ip-adress som används
  • abonnent.

Uppgifter som ska lagras är olika integritetskänsliga och behovet av dem skiljer sig åt. Därför föreslår utredningen att uppgifter, till skillnad från i dag, ska lagras olika länge (mellan två och tio månader).

Någon lagring av uppgifter om vad som sägs i ett samtal, vad som står i ett meddelande eller vilka webbsidor som någon besökt ska inte förekomma. Samtal och meddelanden med Skype, Gmail, Messenger och andra tjänster som inte tillhör operatörerna ska inte heller lagras. Dessa begränsningar gäller även enligt dagens lagstiftning.

Utredningen föreslår också att regleringen ska utformas så att en användare bakom en ip-adress alltid ska kunna spåras oavsett vilken teknik som operatören använder sig av. Så är inte fallet i dag.

För att polisen ska få tillgång till lagrade uppgifter finns det vissa krav, till exempel ska brottet vara av visst allvar och domstol ska ge sitt godkännande. Domstolsprövning är bra. Det säkerställer att uppgifterna bara lämnas ut när det är tillåtet och när de verkligen behövs. Dessutom kräver EU-rätten att en förhandsprövning görs av domstol eller annan oberoende myndighet. I underrättelseverksamheten har emellertid polisen hittills fått tillgång till uppgifterna utan sådan prövning. Utredningen föreslår att detta ändras och att krav på förhandsprövning införs. Domstolar passar inte särskilt bra som beslutsfattare i underrättelseverksamheten. Därför föreslås att åklagare ska fatta dessa beslut.

Abonnemangsuppgifter, det vill säga vem som har ett visst telefonnummer eller en viss ip-adress, kan polisen i dag också få tillgång till utan domstolsprövning. Det krävs inte heller att det är ett allvarligt brott som utreds. En sådan ordning är enligt utredningen bra och förenlig med EU-rätten. Abonnemangsuppgifter är ofta nödvändiga för att brott som begås över telefon eller internet ska kunna utredas. Sådana brott måste självklart också kunna bekämpas och det gäller även brott med lägre straffvärde, till exempel hot, bedrägeri och hets mot folkgrupp. Utredningen föreslår därför inga förändringar när det gäller tillgången till abonnemangsuppgifter.

Det finns bestämmelser i dag som säkerställer ett bra tekniskt och organisatoriskt skydd för de lagrade uppgifterna hos operatörerna. För att ytterligare stärka säkerheten och skyddet föreslår utredningen ett förbud mot att lagra uppgifterna utanför Sverige.

Förslaget innebär enligt utredningen en balanserad lagstiftning som ger polisen ett värdefullt verktyg med ett rimligt ingrepp i enskildas privatliv. Flera experter inom utredningen har dock haft synpunkter på delar av förslaget. Synpunkterna presenteras i särskilda yttranden.

Bakgrund.Datalagring och EU-rätten

I december förra året sa EU-domstolen i den så kallade Tele2-domen att den svenska lagstiftningen om datalagring (att information om telefonsamtal, meddelanden och internetuppkoppling lagras i brottsbekämpande syfte) inte var förenlig med EU-rätten.

I början av året tillsattes därför denna utredning för att undersöka hur den svenska lagstiftningen om datalagring behöver göras om.

Betänkandet ”Datalagring – brottsbekämpning och integritet” (SOU 2017:75) överlämnas till justitie- och inrikesministern Morgan Johansson i dag den 11 oktober.

DN Debatt. 11 oktober 2017

Debattartikel

Regeringens utredare Sigurd Heuman, Mikael Kullberg och Christofer Gatenheim:
”Så kan svensk datalagring anpassas till EU-rättens krav”

Repliker

Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet och Stephen Lindholm, ordförande i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp:
”Förslaget löser inte dagens problem med datalagring”

David Mothander, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega:
”Utredarna har bortsett från alternativen”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.