Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Så kan svenska företag gå före mot fossilfri ekonomi”

Nu när världens största ekonomier, USA och Kina, ställer sig bakom det globala klimatavtalet bedömer vi att de kommersiella möjligheterna växer för företag som ligger långt fram i klimatarbetet, skriver artikelförfattarna. Bilden från undertecknandet av Parisavtalet i december 2015.
Nu när världens största ekonomier, USA och Kina, ställer sig bakom det globala klimatavtalet bedömer vi att de kommersiella möjligheterna växer för företag som ligger långt fram i klimatarbetet, skriver artikelförfattarna. Bilden från undertecknandet av Parisavtalet i december 2015. Foto: Francois Mori TT

Parisavtalet börjar gälla i dag 4 november. Våra företags klimatarbete har hittills varit lönsamt. För att våga investera för nästa steg i den växande fossilfria ekonomin krävs nu en politik som gynnar svenska företags klimatsatsningar med målet utsläpp nära noll år 2030, skriver företrädare för företagen i Hagainitiativet.

Sedan starten har vi i Hagainitiativet arbetat mot vårt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år 2020. När löftet gavs var det mycket ambitiöst, men i dag ser många av oss att det gått betydligt snabbare än vi hade räknat med. Vi diskuterar därför redan nu vägen till det långsiktiga målet – att gå mot utsläpp nära noll.

Regeringens senaste budget har stora satsningar på klimatpolitiken, men de möjliggör inte de utsläppsminskningar som vi ser är nödvändiga. I vår nya rapport, Klimatarbete – när är det inte lönsamt?”, som släpps i dag pekar vi ut de stora hindren för att gå mot nära noll. Rapporten visar att det krävs en politik med fokus på investeringar och kostnadseffektiva styrmedel.

 

I stället för att annullera utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem till ett värde av 300 miljoner kronor årligen fram till 2040, bör skattepengarna användas till att stödja klimatarbetet i svenska företag.

Nu när världens största ekonomier, USA och Kina, ställer sig bakom det globala klimatavtalet bedömer vi att de kommersiella möjligheterna växer för företag som ligger långt fram i klimatarbetet.

Vi är positiva till den blocköverskridande överenskommelse om bland annat en ny klimatlag som Miljömålsberedningen presenterade. Detta ger näringslivet de långsiktiga förutsättningar som vi efterfrågat. Däremot ser vi behov av en rad andra beslut. Vi lyfter här fram nio åtgärder för mer konkurrenskraftiga svenska företag i en fossilfri ekonomi:

Foto: DN Agera för skärpta klimatmål i EU, för vår konkurrenskrafts skull. När resten av världen nu börjar sätta mål i enlighet med Parisavtalet riskerar EU att halka efter. Utvecklingen inom EU går för långsamt och klimatmålen för år 2030 är inte Parisanpassade, det gäller både inom sektorn för utsläppshandel och för ekonomin i övrigt. Det är dessutom viktigt att utsläppshandeln förbättras genom att utsläppstaket sänks, att utsläppsrätter auktioneras ut och att överskott annulleras.

Foto:  Tydliga ekonomiska styrmedel. Det behövs ett stegvis ökat pris på utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen, vilket OECD efterlyser. En sådan prissignal kan skapas på olika sätt – med skatter, utsläppshandel eller reduktionsplikt – så länge skattetrycket inte ökar och olika förnybara energislag behandlas likvärdigt, vilket kan ske utifrån livscykelanalyser. För att lyckas får vi inte riskera konkurrenskraften för jord- och skogsbruket, som dras med en ojämlik konkurrenssituation internationellt och missgynnas på kort sikt, men på lång sikt är en grundstomme i byggandet av det biobaserade samhället. En annan förutsättning är att tillämpningen av EU:s regler om statsstöd ändras, så att tillväxten av förnybar energi kan ta fart i Sverige.

Foto:  Låt den offentliga upphandlingen gå före. Miljöhänsyn bör alltid vara en given parameter i den avvägning som sker när skattepengar används. Samhällets bästa – inklusive obligatorisk klimathänsyn – behöver styra upphandlingens inriktning. På det sättet gynnar de offentliga institutionernas inköp klimatmålen. För att undvika oschysst konkurrens bör kriterier motsvarande svenska krav på miljöområdet alltid ställas vid offentlig upphandling.

Foto:  Satsa på klimatsmart infrastruktur. Vår rapport visar att transportsektorn är den stora utmaningen med en tredjedel av utsläppen. Regeringen har föreslagit att tillåta 74-tons lastbilar – en välkommen åtgärd som minskar utsläppen per viktenhet. Om denna förändring genomförs utan att järnvägens konkurrenskraft stärks riskerar den dessvärre att motverka sitt syfte och leda till mer utsläpp eftersom gods kan flyttas över från järnväg till väg. Av inkomna trailers till Sveriges gräns går endast 3 procent på järnväg. Det behövs satsningar på järnvägens driftsäkerhet och samtidigt sänkta banavgifter genom till exempel den danska modellen med miljörabatt.

Foto:  Styrmedel för bättre fordonsbränslen på marknaden. Inför en växthusgasbaserad reduktionsplikt för låginblandade biodrivmedel som ökar andelen biodrivmedel i bensin och diesel och fortsätt med skattereduktion för höginblandade och rena biodrivmedel. En långsiktig politik för biodrivmedel kommer att öka produktionen av biodrivmedel i Sverige, liksom de spjutspetsprodukter som bland annat Preem och Lantmännen tagit fram. Detta bidrar till jobbskapande och ökar konkurrenskraften för de gröna näringarna och industrin.

Foto:  Samfinansiering mellan staten och näringslivet. Det behövs handslag mellan olika sektorer och aktörer för att minska utsläppen. Att testa nytt är riskabelt för enskilda företag, men risken kan vara samhällsekonomiskt motiverad att ta. Inte minst är detta relevant när det gäller basindustrins, skogens och jordbrukets potential att bidra till klimatomställningen, vilket samtidigt kan innebära stora möjligheter för svensk ekonomi och innovationskraft. Ett intressant exempel är den elväg för tunga fordon – världens första – som byggs på E16 utanför Sandviken, ett gemensamt projekt med bland annat Siemens, Scania, Trafikverket och Region Gävleborg. För att möjliggöra fler sådana projekt och påskynda klimatomställningen bör regeringen inrätta en statlig grön investeringsbank.

Foto:  Styrmedel för en mer transparent finansmarknad. Finanssektorn gynnas av att tydligt redovisa ett brett riskperspektiv som uppmärksammar klimataspekter och innehav av fossila tillgångar i börsnoterade bolag. Institutionella investerare bör åläggas att rapportera om sin klimatpåverkan. Positiva bieffekter av denna ökade transparens skulle bli att sparare får bättre förutsättningar att göra medvetna val och att kapital tillgängliggörs för proaktiva företag.

Foto:  Strategi för en cirkulär och mer biobaserad ekonomi. Regeringen behöver ta fram en strategi för hur en resurseffektiv cirkulär ekonomi med en ökad andel biobaserade resurser och en ökad cirkulering av material kan stärka den ekonomiska utvecklingen. Vi behöver också förenkla för företag att nyttiggöra avfallet, då det i dagsläget skiljer sig åt mellan kommuner och ger ojämlika villkor och tvingar företag att ha olika strategier i olika kommuner.

Foto:  Stärk företagande och innovation i stället för annullerade utsläppsrätter. I stället för att annullera utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem till ett värde av 300 miljoner kronor årligen fram till 2040, bör skattepengarna användas till att stödja klimatarbetet i svenska företag. Låt oss skapa nya företag och arbetstillfällen samtidigt som vi utvecklar ny teknik. Givetvis måste EU:s utsläppshandel skärpas, men det bör göras politiskt på EU-nivå – inte av svenska skattebetalare. Här kan regeringen agera betydligt mer framtidsinriktat!

I nästa budget förväntar vi oss helt andra besked. Annars riskerar Sverige att tappa sin roll som föregångsland. Det skadar svenska företag, klimatet och därmed hela samhällsekonomin.

DN Debatt. 4 november 2016

Debattartikel

Företrädare för företagen i Hagainitiativet:
”Så kan svenska företag gå före mot fossilfri ekonomi”

Repliker

Nationalekonomerna John Hassler och Per Krusell:
”Fel om köp av utsläppsrätter”

Anders Gullberg, forskare inom MISTRA-SAMS forskningsprogram vid KTH:
”Öppna också infrastrukturen för innovation”

Slutreplik från Hagainitiativet:
”Världen behöver föregångare i klimatarbetet” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.