Avtal klart i dag. Flytten av staden är ett unikt projekt som tryggar jobb och tillväxt för decennier. Kirunas berömda kyrka flyttas, samtidigt som bland annat ett nytt stadshus och 4.000 nya bostäder byggs. Vi har Sveriges lägsta arbetslöshet, men vi behöver fler entreprenörer, skriver Kirunas kommunalråd och LKAB:s vd.
I dag, onsdag, presenteras ett avtal om hur stora delar av Kiruna stad ska flyttas och byggas upp på nytt. Avtalet gör det också möjligt för LKAB att fortsätta bryta järnmalmen som lutar in under den nuvarande staden. Det tryggar jobben i gruvan för många år framåt och ger samtidigt kommunen förutsättningar att bygga en ny stadskärna. Redan i början av juni startar bygget av det nya Kiruna och avtalet som presenteras i dag ger kommunen en ersättning från LKAB på 3,7 miljarder kronor.
Nya städer har byggts på många håll i världen, men få städer flyttats. Samhällsomvandlingsprocessen i Kiruna möts med ett stort nationellt och internationellt intresse. Delegationer från hela världen besöker oss för att lära sig mer om detta världsunika projekt.
En del tror kanske att staden redan har flyttat, men i verkligheten är det så att processen bara har börjat. År 2004 fattade kommunfullmäktige i Kiruna ett principbeslut om en ny fördjupad översiktsplan för en ny stadskärna. Det beslutet var en förutsättning för LKAB:s investering på mer än 12 miljarder kronor i en ny huvudnivå, 1.365 meter under jorden i Kirunagruvan. Investeringen tryggar gruvdriften fram till 2030–2035, men den innebär samtidigt att stora delar av det som i dag är Kirunas centrum måste flyttas, då malmkroppen lutar in under staden.
Under de senaste åren har stora investeringar gjorts i grundläggande infrastruktur som ny järnväg, nytt kraftnät och nytt avloppsnät. Den överenskommelse vi presenterar i dag mellan LKAB och Kiruna kommun tar nästa steg. Nu ges inriktningen för hur den nya stadskärnan ska utvecklas och hur den nuvarande ska omvandlas till industriområde. Ett antal signaturbyggnader ersätts och runt torget i den nya staden kommer en ny simhall, ett nytt Folkets hus och en ny gymnasieskola att byggas.
Kirunas berömda kyrka flyttas och får en ny lokalisering. Det görs plats för ett nytt sameparlament och ett nytt bibliotek. Redan om några veckor påbörjas arbetet med gator, vägar och annan grundläggande infrastruktur. Kiruna får ett riktigt stadstorg och anläggandet av det nya stadshuset påbörjas. Samtidigt bygger både LKAB och Kiruna kommun många nya bostäder. Totalt finns ett behov av cirka 4.000 nya bostäder och flera bostadsområden planeras i nära anslutning till den nya stadskärnan. Såväl nya hyresrätter och bostadsrätter som villaområden kommer att byggas.
LKAB kommer att ersätta både kommunen och enskilda för de hus och fastigheter som ska flyttas eller ersättas. Avtalet som presenteras i dag omfattar 3,74 miljarder kronor. Pengarna kommer att utbetalas under byggtiden som beräknas till 7 år. LKAB har under ett antal år gjort stora avsättningar för att klara samhällsomvandlingen i både Kiruna och Malmberget som ligger i Gällivare kommun. Totalt handlar det hittills om nästan 8 miljarder kronor.
Att Kiruna kommun nu får möjlighet att bygga en ny stad är unikt. Det skapar nya möjligheter. Skolorna, stadshuset och de andra viktiga byggnaderna blir moderna, energieffektiva och anpassade efter dagens behov. Det ger möjlighet att sänka driftskostnader och därmed använda pengarna till skolan, vården eller annan kommunal verksamhet i stället för lokalkostnader. Det är Kirunaborna som blir vinnare med sin nya stad.
Ett stort visionsarbete har genomförts och många har varit delaktiga i arbetet att forma den nya staden som nu blir verklighet. Under 2013 genomfördes en stadsbyggnadstävling och en utvecklingsplan antogs av kommunfullmäktige den 22 april i år. Parallellt med detta har LKAB och Kiruna kommun förhandlat fram det avtal som i dag presenteras.
Detta är ett ansvar som LKAB kommer att bära under många år framöver. Utöver samhällsomvandlingen i Kiruna har också LKAB:s gruvbrytning i Malmberget som ligger i Gällivare kommun effekter på det omkringliggande samhället. Människor och företag måste flytta för att järnmalmsproduktionen ska kunna fortsätta. Det är givet att samhällsomvandlingen påverkar företagets framtida konkurrenskraft och förmåga att vara lönsamt.
Samtidigt är LKAB beroende av samhället och att det finns attraktiva boenden för de anställda. Att det finns god samhällsservice är avgörande för LKAB:s förmåga att kunna rekrytera över 700 nya medarbetare nu när företaget växer. LKAB har också ett historiskt ansvar för de orter där företaget verkar, ett ansvar som blir än viktigare nu när samhällena står inför stora förändringar och många människor måste flytta.
Sverige är i dag ett av världens främsta järnmalmsländer, och de fyndigheter LKAB har i malmfälten är i världsklass. Närmare 90 procent av järnmalmen som produceras i EU kommer från gruvorna i malmfälten. Verksamheten har bedrivits i över 120 år och Kiruna och Malmberget i Gällivare kommun har utvecklats sida vid sida med gruvorna.
Hållbar gruvdrift i Sverige är ett viktigt bidrag till den globala välståndsökningen, men gruvorna skapar också samhällsutveckling, jobb och framtidstro här hemma, inte minst i malmfälten. Vi har i dag Sveriges lägsta arbetslöshet, hög medelinkomst, flest snabbväxande småföretag i landet och en stor efterfrågan på nya bostäder.
Det finns ett stort antal exploatörer som vill vara med på vår spännande resa. Men vi behöver fler byggföretag, fler entreprenörer och fler människor. Alla är välkomna till Malmfälten. Här finns jobben och framtidstron. En framgångsrik samhällsomvandling är till nytta både för invånarna i Kiruna och för LKAB:s konkurrenskraft. Det är vårt gemensamma mål.
Kristina Zakrisson (S), kommunalråd i Kiruna
Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB