Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Så ska vi sänka Sveriges CO2-utsläpp med 10 procent”

Möjligheten att konvertera SSAB:s masugn i Oxelösund till ljusbågsugn runt år 2025 utreds nu. Det skulle innebära att SSAB minskar sitt koldioxidutsläpp i Sverige med 25 procent, skriver artikelförfattarna.
Möjligheten att konvertera SSAB:s masugn i Oxelösund till ljusbågsugn runt år 2025 utreds nu. Det skulle innebära att SSAB minskar sitt koldioxidutsläpp i Sverige med 25 procent, skriver artikelförfattarna. Other: Marcus Ericsson/TT

DN DEBATT 1/2. Vi ger nu grönt ljus för projektet Hybrit som innebär att tre företag kan sänka Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent. Målet är att vi till år 2035 ska ha en lösning framme där stål tillverkas med vätgas i stället för fossilt kol. Det kommer att bli ett viktigt bidrag till att Sverige når klimat­målen, skriver företrädare för SSAB, LKAB, Vattenfall och Hybrit.

För snart två år sedan gick SSAB, LKAB och Vattenfall samman i ett av vår tids viktigaste hållbarhetsprojekt. Vi startade Hybrit, ett initiativ för att lösa koldioxidfrågan i stålindustrin. Målet är att ha en lösning framme för fossilfritt stål 2035. Det vore det största teknikskiftet i ståltillverkningen på tusen år. När vi i dag summerar förstudien kan vi med glädje meddela att vi ger grönt ljus för nästa steg och att vi inleder planering och projektering av en pilotanläggning för fossilfri ståltillverkning i norra Sverige. Det kommer att bli ett viktigt bidrag till att Sverige når klimatmålen.

Tiden är mycket knapp för det vi vill åstadkomma. Stål har en viktig plats i det moderna samhället och den globala efterfrågan på stål förväntas öka kraftigt de kommande decennierna, i takt med att jordens befolkning växer och urbaniseringen ökar. Trots att återvinningen av stål ökar kommer koldioxidutsläppen från stålindustrin i världen att stiga med upp mot 25 procent till år 2050 om vi inte hittar en ny process för malmbaserad stålproduktion.

Hybrit är ett världsunikt projekt för att helt plocka bort koldioxidutsläppen i tillverkningsprocessen från malm till stål. I dag används kol och koks som fraktas till Sverige från bland annat Australien för att reducera järnmalm till järn i en masugn. Idén med Hybrit är att i stället använda vätgas som har producerats av el från svenska fossilfria källor i en anläggning för direktreduktion. Restprodukten skulle då bli vanligt vatten. Direktreduktionen ger oss en produkt som kallas för järnsvamp, som tillsammans med skrot smälts till stål i en ljusbågsugn.

För att lyckas krävs regeringens aktiva stöd för pilot- och demonstrationsanläggningar, samt stöd för att skapa långsiktiga förutsättningar för initiativet på EU-nivå.

Produktion av stål måste kunna pågå årets alla dagar och timmar. Genom att producera vätgas från fossilfri el och sedan lagra den, kan vätgasen också fungera som en buffert mellan väderberoende el och en konstant konsumtion av elektricitet.

Utmaningarna som initiativet står inför är flera:

  • Att hitta en fungerande process för att använda 100 procent vätgas för stålframställning i industriell skala.
  • Att produktion av vätgas skulle kräva cirka 10 procent av Sveriges elförbrukning för att kunna producera den mängd vätgas som behövs.
  • Att produktionsstegen i den nya fossilfria processkedjan sker på ett kostnadseffektivt sätt, så att slutprodukten blir kommersiellt gångbar.

Sverige har unika förutsättningar för den här typen av projekt, med god tillgång på fossilfri el, Europas mest högkvalitativa järnmalm och en specialiserad och innovativ stålindustri.

När vi nu summerar förstudien kan vi meddela att vi har stärkts i vår tro på Hybrit och att vi ger grönt ljus för att gå vidare med projektet till nästa fas. Det innebär att våren kommer att ägnas åt planering och projektering för att kunna bygga en pilotanläggning för fossilfri stålproduktion i Luleå och i Malmfälten. Ett första spadtag planeras redan innan sommaren 2018. Det inledande arbetet beräknas kosta 20 miljoner kronor, varav Energimyndigheten finansierar hälften. Resterande 10 miljoner kronor svarar SSAB, LKAB och Vattenfall för. Pilotfasen pågår 2018–2024 och därefter övergår initiativet i en demonstrationsfas 2025–2035. I vår börjar vi också utreda möjligheterna att bredda projektet till Finland.

Ett framgångsrikt Hybrit innebär att vi tillsammans kan minska Sveriges koldioxidutsläpp med tio procent och Finlands med sju procent och att kunskap och teknik även kan exporteras till andra delar av världen.

Att komma bort från ett fossilberoende tror vi är den enda vägen att gå för en långsiktigt hållbar utveckling. Den dagen fossilfritt stål börjar säljas på marknaden kommer det att konkurrera med stål tillverkat på traditionellt sätt och då kommer faktorer som priset på el, kol och koldioxidutsläpp att vara avgörande för den nya teknikens konkurrenskraft. Enligt våra beräkningar i förstudien är bedömningen att fossilfritt stål, givet dagens priser på el, kol och koldioxidutsläpp, skulle bli 20-30 procent dyrare. Med sjunkande priser på elektricitet från förnybara källor och ökade priser för koldioxidutsläpp i och med EUs nya utsläppsregler (ETS) känner vi oss säkra på att fossilfritt stål kommer att kunna konkurrera med traditionellt stål på marknaden i framtiden.

En samhällsomställning av det här slaget är historisk och kommer att kräva stora insatser från oss som företag. Det ansvaret är vi beredda att ta. Det kommer också att kräva att samhället i stort tar ansvar och att myndigheter, universitet och högskolor är beredda att bidra till omställningen.

För att vi ska lyckas kommer det krävas:

  • Fortsatt god tillgång på fossilfri el.
  • Förbättrad infrastruktur och snabb utbyggnad av högspänningselnät för elektrifiering av gruv- och stålindustrin, till exempel är en 400 kV el-ledning en förutsättning för en konvertering av masugnen i Oxelösund 2025.
  • Kompetensförsörjning och medel till forskning inom de berörda kunskapsområdena.
  • Snabbare processer för miljötillstånd för att snabbt kunna bygga pilot- och demonstrationsanläggning och möjliggöra klimatmålen.
  • Regeringens aktiva stöd för pilot- och demonstrationsanläggningar, samt stöd för att skapa långsiktiga förutsättningar för initiativet på EU-nivå.

Vi har en framtidsvision om ett fossilfritt stål. Sverige har ett viktigt ansvar att visa på möjligheterna att komma bort från ett fossilberoende. Låt oss därför gemensamt hitta lösningar för hur vi kan elektrifiera industrin och möta Sveriges klimatmål att vara fossilfria 2045.

Tidplan fram till 2045

SSAB

  • I dag utreds möjligheterna för att konvertera SSAB:s masugn i Oxelösund till ljusbågsugn runt år 2025, vilket skulle innebära att SSAB minskar sitt koldioxidutsläpp i Sverige med 25 procent.
  • Mellan 2030–2040 ämnar man konvertera masugnarna i Luleå och Raahe, Finland, vilket skulle eliminera merparten av de återstående koldioxidutsläppen för at nå målet fossilfritt 2045.

LKAB

  • Ökad energieffektivitet år för år med sammanlagt 15 procent mellan 2015 och 2021.
  • LKAB:s koldioxidtrappa siktar mot minskade utsläpp med ytterligare 25 procent till 2030, ytterligare cirka 25 procent till 2035 och med ny processteknologi för pellettillverkning för att nå en positiv koldioxidbalans senast 2045.

Vattenfall

  • Vattenfalls mål är att såväl företaget som dess kunder ska vara helt fossilfria inom en generation.
  • Vattenfall ska vara klimatneutralt i Norden till 2030 och vara ledande inom både hållbar konsumtion och produktion.
  • Fossilfri el kan användas för att ersätta fossila bränslen inom industrin och i transportsektorn. Vattenfall genomför liknande initiativ också på andra områden.

DN Debatt.1 februari 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.