Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Så ska vi sätta stopp för jakten på vinster i välfärden”

Vi är skyldiga att se till att våra välfärdstjänster samlat sett håller god kvalitet och motverkar social segregering, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ali Esbati (V).
Vi är skyldiga att se till att våra välfärdstjänster samlat sett håller god kvalitet och motverkar social segregering, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ali Esbati (V). Foto: Jonas Ekströmer/TT

Skattemedel ska användas till skola och välfärd och inte gå till att starta förskolor i andra länder eller till stora vinster. I mars nästa år läggs en proposition om tillstånd för att motta offentliga medel inom skolväsendet. En utredning ska föreslå hur vi säkrar att skatte­medel används rätt inom vården, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ali Esbati (V).

En stor folklig majoritet vill att vinstjakten i välfärden stoppas. Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att vi ska säkra att våra skattepengar går till det som de är avsedda för och inte till den vinstjakt som vi ser har skapat förödande effekter i vår gemensamma välfärd. En proposition om tillstånd för att motta offentliga medel inom skolväsendet, inklusive vuxenutbildningen och inom socialtjänstens områden, exempelvis inom äldre- och funktionshinderomsorgen kommer därför att presenteras i mars nästa år. En kommande utredning ska analysera och överväga olika alternativ som syftar till att skattemedel används till vad de är avsedda för även inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Alltför ofta påminns vi om att marknadslogiken leder fel och urholkar välfärdens kvalitet. Vi har sett exempel på ägare som länsat skolföretag och satt det i konkurs, med följden att tiotusentals elever plötsligt stått utan skola. Vi ser också att det finns incitament för att skolor använder sig av glädjebetyg för att attrahera elever samtidigt som de håller nere lärar- och personaltätheten i syfte att öka vinstmarginalerna.

Vinstdrivande aktörer tenderar också att prioritera elever med mindre behov. Det är ingen slump. Felaktiga drivkrafter ger incitament att plocka russinen ur kakan, att till exempel välja resursstarka elever och på så sätt spä på segregationen.

Inom hälso- och sjukvården ser vi en liknande utveckling. Privata vårdcentraler har i hög grad etablerat sig i mer välbeställda områden där hälsan är relativt god. Det finns exempel på privata kirurgkliniker där enskilda läkare fått bonus för att utföra fler kirurgiska ingrepp – vilket lett till överrapportering och oskäligt mycket skattemedel i ersättning från landstinget, samtidigt som patienter riskerar att utsättas för onödiga ingrepp.

Syftet med den reglering som vi kommer att föreslå för skolväsendet och omsorgen är att offentliga resurser ska gå till välfärden. Detta är vad vi vill åstadkomma.

1

Skattemedel ska användas till skola och välfärd

Det är förvånande att inte fler partier i Sveriges riksdag kan ställa sig bakom denna princip. I stället försöker man få det att låta som om vi vill förbjuda företag från att verka i välfärden. Det är nonsens. De som vill engagera sig i sektorn är välkomna att göra så. Men vill du göra det med våra gemensamma skattemedel så borde det vara självklart att dessa ska komma barn, äldre och brukare till del och inte gå till att starta förskolor i andra länder eller till stora vinster. Det borde heller inte vara kontroversiellt att välfärdsverksamhet som finansieras av skattemedel med demokratiskt fastlagda, samhälleliga mål också måste bidra till uppfyllandet av dessa mål. Det räcker inte med att säga att enskilda verksamheter borde vara bra. Vi är skyldiga att se till att våra välfärdstjänster samlat sett håller god kvalitet och motverkar social segregering.

2

Vi vill stärka den idéburna sektorn

Samtidigt som vinstjakten ska stoppas ska vi värna valfriheten och mångfalden i välfärden. De senaste decennierna har den idéburna sektorns andel av utförandet av välfärdstjänster varit liten och inte heller ökat. Tvärtom har trenden varit att små företag köpts upp av stora koncerner. Vårt besked är att seriösa välfärdsaktörer som sätter verksamhet och samhällsansvar före vinstintressen kommer att garanteras rättvisa villkor att verka inom välfärden. De idéburna aktörerna drivs inte av möjligheten att göra stora vinster och kommer därför inte heller att omfattas av vinstbegränsningen.

3

Vi tror på långsiktighet i motsats till kortsiktig vinstjakt

I den föreslagna regleringen tas hänsyn till att underskott kan förekomma under exempelvis uppstartsskeden. Underskott ett räkenskapsår får enligt förslaget föras vidare maximalt tre räkenskapsår, det vill säga aktörer som haft låga resultat kan ta igen dessa de tre efterföljande åren och får då göra ett högre rörelseresultat.

Vinster som överstiger en marknadsmässig avkastning på det operativa kapitalet ska med den aviserade regleringen återinvesteras i verksamheten. De ska inte kunna delas ut till ägarna eller användas till uppköp av annan verksamhet. Vinstregleringen ska inte kunna kringgås via bokföringsmässigt trixande. Inget företag ska heller tvingas att gå med förlust. Just nu slipar vi på dessa förslag för att se till att de är så träffsäkra som möjligt.

4

Vi vill få bort vinstjakt som incitament i vården

Vi är också överens om att nu tillsätta en särskild utredning som med början i juni nästa år ska lämna förslag på hur vi kan säkra att skattemedel används till det de är avsedda för även inom hälso- och sjukvårdssektorn och att säkerställa att det är hur sjuk du är som ska avgöra vilken vård du får – inte storleken på vare sig din egen eller någon annans plånbok.

Uppdraget innefattar bland annat att analysera och överväga olika alternativ till nuvarande styr- och ersättningssystem samt lagen om valfrihetssystem (LOV) med en behovsstyrd vård som ledstjärna. Utredningens förslag ska bidra till att privata och offentliga aktörer får lika ansvar för bland annat folkhälsoarbete, forskning och utbildning. De ska också ta sin utgångspunkt i tillit till personalens kompetens och förmåga, och inte innebära ny betungande administration för vårdens personal.

En majoritet av svenska befolkningen vill få bort vinstjakten från välfärden. Det är en åsikt som också delas av borgerliga väljare.

En majoritet av svenska befolkningen vill få bort vinstjakten från välfärden. Det är en åsikt som också delas av borgerliga väljare. Enligt en tidigare SOM-undersökning från 2013 framgår att även de som själva använde privata alternativ eller hade nära anhöriga som gjorde det var negativa till vinstutdelning. Även de som i undersökningen tyckte att det var ”mycket viktigt” med valfrihet ansåg emellertid att det inte skulle vara tillåtet med vinstutdelning. Det finns helt enkelt ingen motsättning här. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna sitter dessvärre i knät på vinstlobbyn och vägrar lyssna på sina egna väljare i den här frågan.

Den personal som sliter för allas vårt bästa både inom privat och offentligt ägda verksamheter, måste få göra sitt jobb utifrån välfärdens kärnvärden, utan att pressas av vinstmotiven.

Vi ser stora behov att stärka välfärden fram­över. Därför behövs nu regelverk som säkerställer att skattemedel som ska gå till investeringar och förstärkningar stannar i välfärden och kommer alla till del. Vi arbetar nu intensivt med att finslipa välfärdsutredningens förslag. När jakten på vinst går ut över våra barn, våra äldre och våra sjuka har någonting gått alldeles snett. Vi som politiker har ansvar för att göra allt vi kan för att ställa det till rätta.

DN Debatt. 3 december 2017

Debattartikel

Ardalan Shekarabi (S), civilminister och Ali Esbati (V), sammankallande i Vänsterpartiets förhandlingsdelegation:
”Så ska vi sätta stopp för jakten på vinster i välfärden”

Repliker

Alliansens ekonomiskpolitiska talespersoner:
”Viktigare fokusera på kvalitetsbristerna”

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna:
”I stället för proposition blev det en debattartikel”

Fredric Skälstad, branschchef Almega utbildningsföretagen:
”Kommunministern underkänner kommunpolitikernas beslut”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.