Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 09:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sa-ska-vi-skarpa-sakerheten-kring-de-nationella-proven/

DN Debatt

DN Debatt. ”Så ska vi skärpa säkerheten kring de nationella proven”

De fall av storskalig spridning som vi känner till har möjliggjorts genom att elever sprider prov i förväg via Snapchat, Facebook eller Instagram. Vi har även sett exempel på personer som säljer prov via anonyma konton på till exempel Instagram, skriver Anders Boman.
De fall av storskalig spridning som vi känner till har möjliggjorts genom att elever sprider prov i förväg via Snapchat, Facebook eller Instagram. Vi har även sett exempel på personer som säljer prov via anonyma konton på till exempel Instagram, skriver Anders Boman. Foto: Erik Nylander/TT

DN DEBATT 24/11. Spridningen av de nationella proven måste stoppas. Skolverket skärper säkerheten inför nästa läsår, bland annat genom att utskick av prov och facit senareläggs. Men för att lyckas krävs även samhällets stöd. Sociala medier måste ta sitt ansvar och det behövs lagstöd så att polisen kan agera, skriver Anders Boman, enhetschef vid Skolverket.

Rätta artikel

De nationella proven är under hårt tryck. Syftet med proven är att bidra till en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Läraren får på så sätt ett värdefullt redskap i den svåra konsten att bedöma och betygssätta. Vi kan dock konstatera att detta syfte håller på att urholkas. De senaste åren har fusk och otillåten spridning av nationella prov accelererat.

Skolverket har inför detta läsår ytterligare stramat upp reglerna för hur proven ska hanteras . Men nuvarande lagar och regler hjälper föga om inte samhället i stort tar ansvar. Utöver korrekt hantering på skolorna behöver Snapchat, Facebook, Instagram och andra aktörer agera och stänga av användare som säljer och sprider prov. Skolverket har i detta syfte gjort ett antal polisanmälningar som har lagts ned då brott inte kan styrkas. Detta sammantaget skapar en situation där barn och ungdomar kan smygfotografera eller stjäla prov för att därefter helt öppet, sprida eller försöka sälja material som man olovligen har kommit över. Lärare och myndigheter vet vad som händer men har hittills inte kunnat ingripa.

Ett prov som blir känt i förväg innebär även att uppgifter i provet inte kan återanvändas i nya prov. Utöver frustration och stress bland lärare och elever, kostar det även oerhört mycket pengar.

Nu gör ungefär 100.000 elever i årskurs 9 den muntliga delen av de nationella proven. Totalt genomförs närmare en miljon prov varje år. De nationella proven är en viktig beståndsdel när lärarna ska sätta betyg på elevernas kunskaper. Sedan i höst är det också framskrivet att resultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen.

Det tar cirka två år att konstruera ett nationellt prov. Proven konstrueras av universitet på uppdrag av Skolverket. Universitetens provkonstruktörer är experter på att skapa högkvalitativa och tillförlitliga prov utifrån det som ska prövas i kurs- och ämnesplanerna. I arbetsprocessen sker utprövningar på 200–1000 elever, vilket också innebär att frågornas konstruktion och betygsgränserna mellan elevsvaren, kan nå en kvalitet och säkerhet som ett vanligt prov har svårt att klara av.

Det är alltså hög kvalitet på proven och en majoritet av lärarna tycker att de är ett viktigt verktyg för att pröva elevernas kunskaper även om många lärare tycker att det genererar en administrativ börda. I de ämnen och kurser där de genomförs, får dock läraren färdiga prov med hög kvalitet och sparar därigenom tid eftersom de inte själva behöver utforma egna prov i samma utsträckning för att bedöma elevernas kunskaper.

Det är därför oroväckande att spridningen av nationella prov har ökat i den här takten. Förra läsåret spreds 13 delprov för niondeklassare eller gymnasieelever i förväg. Ett extremt litet antal elever smygfotograferar eller stjäl prov och sprider dem på nätet vilket skapar osäkerhet och frustration för alla övriga elever. Ett prov som blir känt i förväg innebär även att uppgifter i provet inte kan återanvändas i nya prov. Utöver frustration och stress bland lärare och elever, kostar det även oerhört mycket pengar.

Skolverket anser att situationen är allvarlig. Vi har därför inför det här läsåret beslutat om ytterligare skärpningar:

•  Utskicken av proven senareläggs. Detta för att minimera tiden då proven förvaras på skolorna.

Facit skickas ut i efterhand och når skolorna först på provdagen eller dagen efter.

Försändelsen med nationella prov får som huvudregel inte öppnas förrän på provdagens morgon. Övrig tid ska provpaketen vara inlåsta.

Klockslaget för när proven påbörjas har synkroniserats och möjligheterna att flytta provdatum har begränsats.

Vidare har Skolverket ett gott samarbete med Skolinspektionen som utökar sitt uppdrag vid granskning av skolor och huvudmän med att även granska skolors hantering av nationella prov.

Men vår bedömning är att detta inte är tillräckligt. Det räcker med att en av de över 2000 skolor som beställt proven, brister i sin hantering. Ett prov kan lätt hamna i orätta händer. Men det är den storskaliga spridningen som är det stora problemet. För att få bukt med detta behöver ägare av sociala medier ta sitt ansvar. Stöd och hjälp behövs från polismyndigheten. De fall av storskalig spridning som vi känner till har möjliggjorts genom att elever sprider prov i förväg via Snapchat, Facebook eller Instagram. Vi har även sett exempel på personer som säljer prov via anonyma konton på till exempel Instagram.

Vi har kontaktat Facebook och bett dem att stänga av användare som vi vet sprider och säljer nationella prov, utan att det har gett några resultat. Vi anser att ägarna av dessa plattformar måste ta ett ansvar och stänga dessa konton.

Vi har i flera fall också polisanmält konton som säljer nationella prov, men polismyndigheten har hittills, trots att vi lämnat ett gediget material kring vad som stulits eller smygfotograferats, valt att lägga ner förundersökningarna. En orsak som de angivit är att de inte kan hitta en lämplig brottsrubricering. Vi kommer därför att uppmärksamma regeringen på denna problematik och föra fram våra önskemål kring lagändringar. Detta för att antingen kunna lagföra de personer som sprider och säljer nationella prov eller åtminstone stoppa spridningen.

Vissa anser att lösningen är enkel: distribuera proven genom att skicka ut digitala filer och låt sedan skolorna skriva ut provmaterialet. Vi har utrett detta och kommit fram till att det tyvärr inte skulle minska risken för spridning. Risken för att filerna hamnar på villovägar eller sprids i samband med att skolan skriver ut proven är alldeles för stor.

Vår bedömning är därför att det inte finns något säkrare system att tillgå i dagsläget.

Vårt stora arbete med att digitalisera de nationella proven har nu startat på allvar. År 2022 ska de nationella proven vara digitala. En anledning till att digitaliseringen tar tid är att den digitala infrastrukturen i landets skolor behöver vara likvärdig och så är det inte i dag. Digitaliseringen bidrar till en minskad administration för lärare och annan personal, men erfarenheter från våra grannländer säger också att risken för spridning minskar tack vare digitaliseringen.

Men för att de nationella proven ska ge lärarna stöd inför bedömning och betygssättning fram till dess att proven digitaliseras 2022 behöver Skolverket stöd från samhället i stort. Spridningen måste stoppas. För att lyckas krävs att ansvariga för sociala medier agerar. Fusk ska heller aldrig vara lönsamt – det måste få konsekvenser för den som gör profit genom att sprida och sälja nationella prov.

Här behövs ett lagstöd så att polismyndigheten kan agera och en vilja till samverkan mellan skolmyndigheter, polismyndigheten och företag som äger sociala medieplattformar.