Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Så ska vi ta krafttag mot idrottsrelaterad brottslighet”

Användandet av pyroteknik och så kallade bangers är ett problem som behöver hanteras i särskild ordning. Vi ska öka tryggheten samtidigt minska ordningsstörningar och brott vid högriskmatcher, skriver artikelförfattarna.
Användandet av pyroteknik och så kallade bangers är ett problem som behöver hanteras i särskild ordning. Vi ska öka tryggheten samtidigt minska ordningsstörningar och brott vid högriskmatcher, skriver artikelförfattarna. Foto: Lotta Härdelin

Ordningsstörningar, uppgjorda matcher och hot mot enskilda är problem för svensk idrott. Den 1 mars trädde maskeringsförbudet i kraft. Nu tar vi ytterligare tag för att bekämpa idrottsrelaterad brottslighet, bland annat genom ökade möjligheter till tillträdesförbud vid matcher, skriver fyra representanter för rättsväsende och idrott.

Svensk idrott är en stor och viktig del av det svenska samhället. Med 3,2 miljoner medlemmar och 20.000 idrottsföreningar organiserade i Riksidrottsförbundet är vi många som berörs av idrotten på något sätt. På senare tid har gemensamma framsteg gjorts för att säkerställa trevliga och säkra evenemang.

Många människor upplever oro och otrygghet när de besöker elitidrottsarrangemang. Detta kanske tydligast märks vid så kallade ”högriskmatcher” i fotboll. Vi ser också en negativ utveckling där organiserad brottslighet tagit sig in i idrotten samt att hot, våld och trakasserier tycks ha ökat mot företrädare för idrottsrörelsen. Om inte utvecklingen vänds riskerar konsekvenserna både för idrotten och för samhället bli allvarliga. Vi ser behov både av lagändringar och av att fortsatt utveckla vår samverkan för att motverka brottslighet och stärka idrottsrörelsen.

Idrottsrörelsen ska fortsatt ta ett stort ansvar för att motverka den brottslighet som är relaterad till idrotten. Rent spel både på och utanför idrottsarenan är en del av idrottsrörelsens värdegrund, som är mer än ord i ett policydokument. Rent spel är själva grundförutsättningen för tävlingsidrotten – tävling på lika villkor. Men med så många människor engagerade finns självklart många företeelser i samhället i stort också inom idrotten. Det gäller dessvärre också de negativa och brottsliga avarterna. Kopplingen blir särskilt tydlig med otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang och uppgjorda matcher.

Spel på låga nivåer/divisioner, spel på matcher/tävlingar där majoriteten av idrottarna är under 18 år samt spel på enskilda moment som inte direkt påverkar slutresultatet bör samtliga förbjudas.

Vi har därför identifierat tre områden som vi tillsammans kommer att ta krafttag mot för att vända utvecklingen.

Foto: DN Brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang. Från och med den 1 mars är det förbjudet att maskera sig vid ett idrottsarrangemang. Ett förbud som kommer att underlätta arbetet att identifiera de som skapar och deltar i ordningsstörningar. Användandet av pyroteknik och så kallade bangers är ett problem som behöver hanteras i särskild ordning. Vi ska öka tryggheten samtidigt minska ordningsstörningar och brott vid högriskmatcher. Arbetet med den idrottsrelaterade brottsligheten tar mycket av rättsväsendets resurser i anspråk. Ambitionen är att vårt arbete på sikt ska minska belastningen på polis, åklagare och domstolar. I detta arbete lämnar Brottsförebyggande rådet (Brå) kunskapsstöd.

Vi vill gemensamt arbeta för att:

  • Vidareutveckla vår gemensamma och nationella arbetsmodell för hur polisen ger tillstånd och arbetar inför, under och efter ett evenemang för att öka säkerhet och trygghet.
  • Ytterligare snabba på lagföring av de som begått ett brott så att beslut om bland annat tillträdesförbud kan verkställas omgående och att påföljden kommer snabbare än i dag
  • Ett nationellt tillträdesförbudsregister utvecklas inom ramen för den lagstiftning som finns på området så att fler föreningar kan identifiera och avvisa de personer som har tillträdesförbud.
  • Möjligheterna övervägs att använda elektronisk övervakning av personer som tilldelats tillträdesförbud. Det skulle sannolikt öka effektiviteten i tillträdesförbudet och minska resurskostnaderna för Polismyndigheten och de berörda föreningarna för att upprätthålla tilldelade tillträdesförbud.
  • Fler idrottsföreningar ska använda sig av arrangörsavstängningar.

Foto:  Hot, våld och trakasserier. Det är framför allt förtroendevalda och chefer inom elitföreningar och domare som utsätts för hot, trakasserier och emellanåt även våld.

En studie från stiftelsen Tryggare Sverige, från 2013, gällande elitföreningar i ishockey och fotboll visar att hela 40 procent av vd/klubbdirektörer/sportchefer, 35 procent av domarna samt 30 procent av ordningsvakterna och publikvärdarna hade under en 12-månadersperiod utsatts för otillåten påverkan. Dessvärre visar studien även att få av de drabbade valde att berätta om händelserna för sin närmaste chef och ännu färre polisanmälde händelserna.

Underrättelseinformation visar också att många av de personer som står bakom dessa hot, våld och trakasserier är multikriminella med ett ordentligt våldskapital.

Det är en oacceptabel utveckling att förtroendevalda inte kan fullföra sina uppdrag utan risk för hot och hot om våld samt att de dessutom varken berättar om eller anmäler det de har utsatts för.

Därför kommer:

  • Riksidrottsförbundet (RF) och Brå att genomföra en djupgående studie om otillåten påverkan inom idrottsrörelsen.
  • Polismyndigheten att tillsätta en särskild grupp för att utreda och om möjligt lagföra de individer som ligger bakom den otillåtna påverkan.
  • RF ta fram utbildning och stöd till de idrottsföreningar som riskerar att utsättas för hot, våld och trakasserier.

Foto:  Matchfixning. Uppgjorda matcher, så kallad matchfixning, är ett växande hot mot idrotten. Studier visar att det ofta är kriminellt belastade personer som på detta sätt tvättar och/eller tjänar pengar. Idrottsrörelsen arbetar aktivt bland annat med en whistleblower-kanal, information och utbildning samt skarpa regelverk. Samarbetet mellan idrotten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå), Lotteriinspektionen och Svenska Spel fungerar i dag väldigt bra.

Men det finns problem som inte kan lösas trots det goda samarbetet. Nuvarande lagstiftning medger inte att åtala en person för alla moment i kedjan, vilket gör att de allra flesta förundersökningarna läggs ner. Brå har visat att risken för matchfixning ökar även i lägre tävlingsserier och vid spel på enstaka matchhändelser som första hörnan eller antal varningar i en fotbollsmatch.

Därför vill vi:

  • Spel på låga nivåer/divisioner, spel på matcher/tävlingar där majoriteten av idrottarna är under 18 år samt spel på enskilda moment som inte direkt påverkar slutresultatet bör samtliga förbjudas.
  • Spelbolag med tillåtelse att verka i Sverige ska vara skyldiga att övervaka spelmarknaden på ett tillfredställande sätt och omgående rapportera avvikande spelmönster och misstankar om matchfixning till Polismyndigheten, tillsynsmyndigheten samt berört specialidrottsförbund.
  • Vi vill att Sverige ska vara ett tryggt samhälle där alla får möjlighet att växa. Idrottsrörelsen är en plats som når över gränser och bidrar till att bygga en starkare gemenskap. Därför måste brott inom idrottsrörelsen beivras. Med en stark samverkan och rätt verktyg minskas den idrottsrelaterade brottsligheten och resurserna den slukar.
DN Debatt. 1 april 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.