Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-23 18:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sa-skapas-en-offentlig-sektor-som-ar-bra-for-medborgarna/

DN Debatt

DN Debatt. ”Så skapas en offentlig sektor som är bra för medborgarna”

Alla människor har rätt till sina egna värderingar och åsikter. Det arbetsgivaren däremot kan ha synpunkter på är beteenden och förhållningssätt, skriver artikelförfattaren. Foto: Claudio Bresciani/TT

DN DEBATT 8/7. Ett aktivt värdegrundsarbete kan leda till offentliga organisationer med en hållbar förvaltningskultur, god arbetsmiljö och goda tjänster till medborgarna. Men arbetet kan lätt skapa ökad misstro mot ledningen och betraktas som slöseri med offentliga resurser, skriver docent Louise Bringselius och presenterar fem förutsättningar för att lyckas.

Hur offentliga organisationer agerar har stor betydelse för medborgares uppfattning om hela det politiska systemet. Detta är en av flera anledningar till att frågor om våra offentliga organisationers inre liv måste tas på största allvar. Andra viktiga anledningar är den betydelse som detta inre liv har för hur människor mår i vardagen på arbetsplatserna och deras förutsättningar att tillgodose medborgarnas behov. Det är här mycket avgörs.

Mot den här bakgrunden är dagens ökade intresse för de mänskliga aspekterna av den offentliga sektorn välkommet. Vi talar om detta i termer av exempelvis förvaltningskultur, organisationsklimat och arbetsmiljö. Frågan är dock om vi arbetar med frågorna på rätt sätt.

En metod för att verka för en hållbar förvaltningskultur, med god arbets­miljö och goda tjänster till medborgare, är aktivt värdegrundsarbete. Många offentliga organisationer har lagt stora resurser på detta under senare år. Utgångspunkten har ofta varit ett antal organisationsegna värdeord, såsom professionell, effektiv, respekt, omtanke, lyhördhet och öppenhet.

Mottagandet har emellertid varit varierat. På vissa håll har värdegrunds­arbetet varit fullständigt avgörande för att kunna skapa en välfungerande verksamhet. På andra håll har det lett till ökad misstro mot ledningen och betraktas som slöseri med offentliga resurser. I dag bör det vara uppenbart för alla att ett värdegrundsarbete likaväl kan minska som öka tilliten. Det finns därför anledning att ta ett par steg tillbaka och fundera på hur värdegrundsarbete kan bedrivas på ett bra sätt.

1 Personliga värderingar är alltid tillåtna, men organisationen kan ha synpunkter på beteenden

Alla människor har rätt till sina egna värderingar och åsikter. Det arbetsgivaren däremot kan ha synpunkter på är beteenden och förhållningssätt. Detta är särskilt viktigt att betona i en tid då många vittnar om en tystnadskultur, exempelvis i vården. Det är också viktigt därför att alltför många förväxlar värdegrundsarbete med arbetet med ”arbetsgivarvarumärket”.

2 Ledningen måste leva värderingarna

Ledningen måste gå före. Forskning visar att förväntningarna på ledningen ökar när ett värdegrundsarbete inleds. Ändå finns exempel där staber får i uppdrag att ”rulla ut” värderingarna i verksamheten, medan ledningen själv agerar utifrån helt andra värderingar. Denna särkoppling och brist på ärlighet skapar cynism och är inte hållbar. Värde­grundsarbetet måste börja i toppen och värdegrunden måste upplevas som relevant av organisationens medarbetare.

3 Utgångspunkten i offentlig sektor bör vara grundläggande rättsliga principer

Mängden värdegrunder ökar, vilket skapar otydlighet och merarbete samt adderar till en redan stor mängd styrsignaler. Därför måste varje offentlig verksamhet fråga sig om det är nödvändigt att utveckla ytterligare en värdegrund. Särskilt viktigt är det med tanke på dagens tendens att hellre uppfinna nytt än att ta vara på det som redan finns.

Utgångspunkten i offentlig sektor måste vara en förståelse för våra grundläggande rättsliga principer. Rättsordningen är utvecklad i samspel med samhället och våra grundlagar utgör ryggraden i vår liberala demokrati. Ändå är det relativt få kommuner och landsting som inkluderar dessa rättsliga principer i sitt värdegrundsarbete. Desto vanligare är det i staten, där man har den statliga värdegrunden till stöd.

Frågor om kultur, klimat, arbetsmiljö och beteenden behöver löpande följas upp och leda till åtgärder.

Den statliga värdegrunden består av sex rättsliga principer: demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för allas lika värde, frihet och värdighet samt effektivitet och service. Internationellt benämns motsvarigheten i regel den offentliga etiken, eller ”public ethics”. Det hade varit en bättre rubrik även i det svenska fallet, eftersom dagens benämning lätt leder till misstolkningen att principerna endast är relevanta för statsförvaltningen. Stadgandena i regeringsformen (RF 1:9) gäller alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter, det vill säga även privata vårdcentraler och friskolor.

4 Öppen kollegial dialog kring dilemman samt feedback uppåt

Många komplexa dilemman och målkonflikter skjuts nedåt i styrkedjan och måste hanteras av professionerna i kärnverksamheten. De utvecklar därför ett professionellt omdöme, som kan förstås som en särskild förmåga att göra en avvägning mellan olika mål, värden och intressen i varje enskilt fall. Grunden är utbildning och erfarenhet. Ett gott värdegrundsarbete förutsätter att det skapas tid och sammanhang för en öppen och löpande kollegial dialog kring komplexa avvägningar, där medborgaren gärna också får involveras. Men det förutsätter även möjlighet till feedback till högre beslutsnivå. Genom feedbacken kan styrningen anpassas till behoven i kärnverksamheten. Standardiserade värdeord och en styrd process kan i dessa sammanhang vara till begränsad nytta.

5 Följ upp på organisationsklimat, arbetsmiljö och beteenden

Frågor om kultur, klimat, arbetsmiljö och beteenden behöver löpande följas upp och leda till åtgärder. Det är alltför vanligt att organisationer undviker att agera på larm och att man lägger större tonvikt vid det sagda än vid praktiken. Vid uppföljningen ligger ett stort ansvar på den politiska huvudmannen.

Sammanfattningsvis behöver vi närma oss frågan om värdegrunds­arbete med största försiktighet, eftersom det lätt kan leda fel. Som jag har förklarat här är det en rimlig hypotes att chanserna att lyckas ökar då vi utgår från befintlig professionell etik och grundläggande rättsliga principer, då vi börjar värdegrundsarbetet i ledningen och då vi löpande inte enbart följer upp verksamhet utifrån prestationer, utan också med fokus på beteenden. En god förvaltningskultur är en angelägenhet för oss alla och en nödvändig grund för medborgares tillit till våra offentliga institutioner, oavsett vilken roll vi möter dessa i.