Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

Så startade DN Debatt

Göran Beckérus fyllde 80 år i september 2016.
Göran Beckérus fyllde 80 år i september 2016. Foto: Nils Öhman

Göran Beckérus anställdes som debattredaktör på DN 1976 och var den som skapade DN Debatt. Han insåg att debattartiklar måste ha ett nyhetsinnehåll och att de måste säljas in, i den egna tidningen och till andra tidningar. Beckérus idé håller än i dag och på många sätt kan han sägas vara en föregångare inom opinionsjournalistiken. Jag träffade honom för ett samtal sommaren 2015.

Göran Beckérus anställdes som debattredaktör på Dagens Nyheters ledarredaktion hösten 1976. Det var en nyinrättad tjänst. DN hade sedan 1960 publicerat debattinlägg längst upp till höger på ledarsidan som internt kallades för hörnartiklar. Det var ett nästan dagligt inslag på sidan, men det fanns ingen särskild redaktör,  ledarskribenterna svarade för urval och redigering. Men nu skulle man satsa mer på debatten.

Konkurrenten Svenska Dagbladet hade 1974 startat Brännpunkt – en ny sida för samhällsdebatt, med generöst utrymme och egen redaktör. Dagens Nyheters chefredaktör Sven-Erik Larsson föreslog att en tjänst som debattredaktör skulle inrättas på DN och hans idé var att folkpartiets dåvarande partisekreterare Carl Tham skulle  få jobbet. Men den fackligt starka redaktionen motsatte sig förslaget och menade att redaktören borde vara journalist och inte politiker. Tham drog sig ur och idén föll.

Två år senare var tiden mogen för en redaktör med journalistbakgrund. Göran Beckérus kom från Saco-tidningen där han varit chefredaktör. Dessförinnan hade han varit andreredaktör på facktidningen Fri Köpenskap. Den uttalade uppgiften var att konkurrera ut Brännpunkt.

Göran Beckérus tog med sig sina journalistiska erfarenheter  och hade idéer om hur jobbet skulle skötas:

- Problemet med hörnartiklarna var sättet att välja ut dem. En artikel antogs aldrig utan att den diskuterats på ett stormöte med alla på redaktionen. Så som de gjorde på kulturredaktionen. Resultatet av det blev att det inte fanns något kvar av artikeln. Den var helt sönderdiskuterad.

Tidningens tanke var nu att det skulle tillsättas en grupp av ledarredaktörer som tillsammans med Göran Beckérus skulle bestämma vilka hörnartiklar som skulle publiceras. Men för honom var det självklart att det var han som redaktör som skulle bestämma och han struntade omedelbart i direktivet.

- Självklart skulle jag ta råd av andra. Men det skulle aldrig falla mig in att ha ett stormöte om artiklarna. 

Några av hörnartiklarnas skribenter var mer eller mindre kolumnister, som Bertil Ohlin, och Göran Beckérus skulle nu börja refusera dem. 

- En dag kom Bertil Ohlin upp på redaktionen, han visste då inte om min inställning. Jag blev fascinerad av hur vänlig och intelligent han var - han hade ju alltid på fötter när han skrev. Men det störde mig ändå att han hade ett garanterat utrymme på sidan utan att vara ledarskribent.

Foto:

Efter ett drygt halvår, 17 maj 1977, fick hörnartiklarna vinjetten DN Debatt och inleddes nu med en redaktionell ingress.

- Jag hittade på namnet, men fick mycket kritik för det. Det ansågs fantasilöst. Men det fungerade bra.

Den princip Göran Beckérus använde för att välja ut artiklar var att se till nyhetsvärdet i texten:

- Är det här något nytt? Tillför det aspekter på ett problem som inte har setts tidigare? Hajar man till litet? Är det intressant så publicerar vi. 

Från jobbet som redaktör för den fackliga Saco-tidningen hade han också med sig erfarenheter av opinionsbildning. 

- Jag insåg för det första att jag var tvungen att satsa på exklusivt material. Var det inte exklusivt så gick det inte. Även om åsikten bara kommit ut i en liten blaska tidigare så refuserade jag. 

För det andra var massmedial exponering i andra medier viktigt för artiklarna. Och för att nå ut i andra tidningar var det viktigt att debattartiklarna presenterades på ett bra sätt på DN:s förstasida. 

- Det var svårt att få förstasidesredaktörerna att tända. Så till slut blev det så att jag själv skrev alla förstasidespuffar. Jag hade lärt mig från min tid som praktikant på Expressen hur man skulle göra, vad det var som gjorde avtryck.

Det tredje som var viktigt var den massmediala multiplikatoreffekten. Det gällde att få presskollegerna att citera, inte bara skriva ”NN skriver i en debattartikel…” utan att verkligen skriva ”skriver NN på DN Debatt”. 

- Det jobbade jag stenhårt med. Varje gång de inte angivit källan var jag på dem. Efter ett tag så gjorde de det. Det ligger ju i ryggmärgen på journalister att man ska ange källan. Man kan inte bara ta in artiklar, man måste profilera dem utåt också. 

Göran Beckérus krävde också att det inte fick ske någon uppföljning av debattartiklarna i samma nummer av DN där artikeln publicerades. Det var en viktig del i idén, att debattören skulle få tala oemotsagd den första dagen. 

- Jag tyckte det var roligt att DN:s läsare fick nyheten samtidigt som politikerna.

Men nyhetsinriktningen kritiserades också framförallt för att debattören fick stå oemotsagd, utan följdfrågor.

- Jag måste vara den enda journalist som kritiserats för att jag publicerat för mycket nyheter. Men en intressant artikel blir kommenterad på många sätt så det är inget demokratiskt problem.

Tanken var att DN Debatt en gång i veckan skulle få ett extra stort utrymme på ledarsidan, en femspaltare. 

- Jag fick ju bra grejer så till slut fick jag en femspaltare om artikeln var bra. Karl Ahlenius som då var redaktionschef sa: du är som en cancer på ledarsidan.

Men det skulle dröja ända till 23 maj 1984 innan DN Debatt fick en egen sida i tidningen, tio år efter konkurrenten. 

Foto:

År 1989 anställdes en biträdande redaktör, Mats Bergstrand. 

- Jag orkade helt enkelt inte med pressen. Jag läste fem-sex tidningar om dagen och tog del av allt i etermedierna. 

- Bergstrand hade precis rätt inställning för jobbet och var väldigt bra på rubriksättning. Men ledarskribenterna tyckte inte om att han då var sportskribent, men till slut fick jag igenom det.

Mats Bergstrand kom så småningom att efterträda Göran Beckérus och jobbade som redaktör i tjugo år, fram till 2009.

Insåg du själv att DN Debatt var en uppfinning, att sättet att välja var nytt?

- Jag insåg att det var nytt. Min uttalade uppgift var ju att konkurrera ut Svenska Dagbladets Brännpunkt. 

- Det gäller att inte publicera meningslösa artiklar. Jag ville till exempel aldrig ha två sidor, det skulle ha riskerat exklusiviteten, det är viktigt att inte devalvera värdet. 

- Mitt största problem var att jag kände mig tvungen att ta in repliker i papperstidningen. De gav sällan något nytt. Så jag tycker det är mycket bra att ni nu har dem på nätet. 

I hur stor utsträckning uppmanade du folk att skriva?

- Det varierade. När vi blivit etablerade kom det tillräckligt många texter för att vi skulle slippa be folk skriva. Å andra sidan gjorde jag det ibland när jag ville att flera skulle skriva en gemensam artikel. Jag kanske beställde ett tjugotal artiklar om året. 

Du måste ha refuserat många artiklar?

- Jag räknade ut att jag under min tid på DN refuserat 60 000 artiklar. Mitt bästa refuseringsbrev var detta: "Broder, till skillnad mot dig ska jag hålla mig kort. Artikeln är för lång."

Vart tog du vägen sedan du slutat 1992?

- Jag fick ett fantastiskt bra avgångsvederlag. Det berodde på att jag gick direkt till direktören, Bengt Braun. Men jag var 56 år så arbetsmarknaden var kanske inte så god.

- Men på en fest hemma hos Bo Södersten, som skrev många artiklar för debattsidan, träffade jag vd:n för SBC, en bostadsrättsorganisation. Hon hade jobbat på Saco tidigare så hon  kände till mig. Hon frågade om jag kunde tänka mig att bli informationschef på SBC. Jag tog jobbet och blev kvar där i sju år.

- En av mina stora insatser där var att bedriva ett kampanjarbete med Skattebetalarna. Vi samlade alla bostadsorganisationer i en protest mot fastighetsskatten. Jag samlade dem kring en debattartikel. Den publicerades på DN Debatt. Och så småningom togs ju fastighetsskatten bort.

I september 2016 fyllde Göran Beckérus 80 år. Då publicerades en annan version av denna intervju med honom på DN:s familjesidor.

Årtal i DN Debatts historia

12 januari 1960: DN börjar publicera debattartiklar 

Så snart den mer oförsonlige Herbert Tingsten slutat på tidningen, den sista december 1959, breddas debatten på DN:s ledarsida och artiklar från skribenter som "ofta kommer att företräda åsikter som ej delas av tidningen" börjar publiceras. Internt kallades texterna hörnartiklar eftersom de placerades uppe till höger på broadsheetsidan. Första ut att skriva var folkpartiledaren Bertil Ohlin, som tidigare främst publicerat sig i Stockholmstidningen, om frihandelsavtal mellan USA och Europa. 

Hösten 1976: En tjänst som debattredaktör inrättas

Göran Beckérus anställs som redaktör för debattartiklarna.

17 Maj 1977: Vinjetten DN Debatt införs

”Hörnartiklarna” börjar vinjetteras ”DN Debatt” och de har nu en redaktionell ingress.

23 maj 1984: DN Debatt får en egen sida i tidningen

Journalisten Anders Hasselbohm inledde med en artikel som ifrågasatte om det verkligen fanns några ubåtar i skärgården. 

- Det var ju hög tid att ge DN Debatt en egen sida, tio år efter Brännpunkt. Men det förutsatte att nyheterna fick maka på sig, alltså flyttas ett uppslag bakåt i tidningen. Christina Jutterström gillade upplägget, som också innebar att vi återgick till osignerade ledare, och vi kom överens om den nya ordningen, säger Svante Nycander, som var chefredaktör för ledarsidan då.

1990: Maktutredningen undersöker DN Debatts påverkan på politiken

Vice statsminister Ingvar Carlsson tillsatte 1985 den statliga Maktutredningen med statsvetaren Olof Petterson som ordförande. Maktutredningen mediedel undersökte särskilt hur DN Debatt fungerade. Boken "Makten över tanken" av Olof Peterson och Ingrid Carlberg låg till grund det avsnittet i maktutredningen. Ur utredningen: "Det är i första hand det officiella Sverige som kommer till tals på debattsidorna. De publicerade författarna är oftast politiker, chefer, ordförande eller andra företrädare för stora institutioner. Däremot publiceras ytterst få artiklar från privatpersoner. Över 80 procent av artikelförfattarna utgjordes av män." 

Januari 1992: Beckerus lämnar efter schism - Mats Bergstrand ny redaktör

Göran Beckerus lämnar debattsidan efter en schism med chefredaktören Svante Nycander. Han ersätts av Mats Bergstrand. 

31 maj 2009: Bo G Andersson tar över som debattredaktör

Mats Bergstrand slutar som redaktör för DN Debatt. Ny redaktör för DN Debatt blir nyhetsjournalisten Bo G Andersson. 

1 maj 2012: Nils Öhman tar över som debattredaktör

Ny redaktör för DN Debatt blir Nils Öhman, tidigare biträdande redaktionschef på tidningen.

25 september 2014: DN Debatt slår Twitterrekord

DN Debatt, som har i särklass flest följare av alla svenska medier på Twitter, passerar rekordnivån 100 000 följare. På Twitter publiceras länkar till alla debattartiklar. Sedan något år tillbaka publiceras allt fler repliker på DN Debatts sida på nätet och de läses och delas i allt högre utsträckning. När detta skrivs, i augusti 2016, har DN Debatt 212 000 följare.

Om DN Debatt

Aktuell information om DN Debatt

Frågor och Svar om DN Debatt. Information och tips till skribenter och läsare. Så skriver du en artikel och skickar in den. Så skriver du repliker. Så arbetar redaktionen.

Så skickar du artikelförslag till andra delar av DN. Översiktligt om hur du skickar debattartiklar, insändare, med mera till Dagens Nyheter.

DN Debatts historia

Så startade DN Debatt. Intervju med Göran Beckérus, som var den redaktör som startade DN Debatt.

Artiklar på DN Debatt som gav eko. Några av de artiklar på DN Debatt som under åren fått stort genomslag.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.